Skatteexpert: Överdriven kritik mot 3:12-förslaget

DEBATT. Förslaget om nya 3:12-regler, som berör fåmansföretags möjlighet att ta ut utdelning, har mött stark kritik. Den höjning som utredningen föreslår ger en ökad beskattning från 37,6 procent till 41,5 procent, skriver Urban Rydin, som var expert i 3:12-utredningen.

Bild:Nora Lorek

I samband med 1990 års inkomstskattereform infördes en skild beskattning av arbetsinkomster och nominellt beräknade kapitalinkomster genom en lägre skattesats i inkomstslaget kapital. Detta för att åstadkomma lika beskattning av arbetsinkomster och realt beräknade kapitalinkomster. 3:12-reglerna sätter på ett schablonmässigt sätt ramen för hur stor del av en inkomst som kan beskattas som kapitalinkomst.

Lagändringar har successivt ökat skillnaderna i beskattning och har blivit generösare med vad som utgör kapitalinkomst. Den utredning som nyligen lade fram sitt förslag tillsattes för att begränsa möjligheterna till inkomstomvandling från arbetsinkomst till kapitalinkomst, men fortsatt låta systemet ge goda förutsättningar för företagande.

Det är i dag ganska lätt att åstadkomma inkomstomvandling. Fåmansföretagare kan avstå ifrån lön över brytpunkten, ta aktieutdelning och få en sänkt skatt. Detta ger en beskattning på 37,6 procent, vilket ska jämföras med en lönebeskattning på 62 till 70 procent. Den statliga inkomstskatten har alltså i praktiken avskaffats för den här gruppen.

Den höjning som utredningen föreslår ger en ökad beskattning från 37,6 procent till 41,5 procent. Det som utredningen har föreslagit är således en ytterst liten höjning som nästan – men inte helt – återställt den minskade beskattning för utdelningar som en sänkt bolagsskatt har medfört. Fortsatt är skillnaden i beskattning mellan arbetsinkomster och kapitalinkomster stor. Enligt min uppfattning motiverar detta utredningens förslag om höjd skattesats även om det leder till något högre beskattning.

Utredningen föreslår också skärpningar vid beräkningen av vad som utgör kapitalinkomst. Förslagens profil gör mig dock bekymrad. De riktar sig för mycket mot de minsta företagen som torde ha mindre möjligheter att inkomstomvandla än konsult- och partnerbolag.

När det gäller den kraftiga sänkningen av förenklingsregeln kan jag konstatera att den statistik som används inte visar på någon större inkomstomvandling hos de 312.500 småföretagare som använder den. Förenklingsskäl och stimulans för nystartande av företag har därmed alltjämt bärighet och den ändringen bör därför inte genomföras.

När det gäller löneunderlagsregeln – som bestäms genom en räntesats multiplicerat med ett löneunderlag – kan konstateras att den tillämpas av 68.000 företagare och att 70 procent av underlaget för kapitalbeskattning kommer från den. Det är därmed motiverat att särskilt pröva regelns utformning.

Den föreslagna individualiseringen neutraliserar beskattningsskillnaderna mellan bolag med få och flera delägare samt tar hänsyn till den skilda risk det är mellan anställningar i konsultbolag med många delägare och mindre bolag med få ägare, vilket är bra.

Jag hade dock hellre sett en annan profil på procentsatserna. Det skulle ge en bättre fördelningsprofil. Särskilt som den största delen av löneunderlagen finns i den högsta nivån, den nivå där antagligen konsult- och partnerbolagen hör hemma.

Även ändringarna i lönekravet, som har till syfte att ”tvinga” fram viss minsta lönebeskattning för att man ska få tillämpa de generösa löneunderlagsreglerna, är delvis motiverade. Det höjda golvet i lönekravsregeln till åtta inkomstbasbelopp har sin grund i den skattemässigt optimala löneuttagsnivån och är därmed naturlig. Däremot är det höjda taket 15 inkomstbasbelopp för högt och borde vara lägre. Hur många småföretagare kan ta ut 900.000 kronor i lön?

Kapitalandelskravet skapar snedvridningar och är dessutom på sikt verkningslös. Det minskade löneunderlaget, det höjda löneuttagskravet och individualiseringen motiverar ett slopande av kapitalandelskravet.

Det finns enligt min uppfattning sammanfattningsvis ganska goda skäl för att se till så att 3:12-reglerna fungerar med en mer rimlig, men fortsatt generös beskattning. En återgång till systemet före 1990 medför visserligen att 3:12-reglerna kan slopas, men också en stor höjning av beskattning av kapitalinkomster. Det är ingen bra ordning, tycker jag.

Urban Rydin, skatteansvarig, Lantbrukarnas Riksförbund och expert i 3:12-utredningen


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Euro AccidentAnnons

Ohälsa – påtaglig risk för företag

Långtidsfrånvarande medarbetare är en påtaglig hållbarhetsrisk för de flesta företag. Därför erbjuder försäkringsbolaget Euro Accident även ett rehabiliteringsstöd i sin företagsbetalda sjukförsäkring. Ett stöd som hjälper åtta av tio att kunna fortsätta arbeta.

Hållbarhetsfrågan med sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekter spelar en allt större roll för företag. Därmed har det också blivit viktigt för företag att förstå, identifiera och hantera sådana risker, vid sidan om till exempel affärsrisker och finansiella risker.

En av de viktigaste, men ofta förbisedda, hållbarhetsfrågorna handlar om hållbara medarbetare, alltså de egna medarbetarnas hälsa och välmående. Förutom de mänskliga sidorna så är kostnaderna för ohälsa höga i form av ökad sjukfrånvaro, högre personalomsättning och lägre produktivitet.

En modern sjukförsäkring

Att en medarbetare blir långtidsfrånvarande är emellertid en risk som du till viss del kan försäkra dig mot. Några som erbjuder en sådan försäkring är försäkringsbolaget Euro Accident Livförsäkring.

- Risken för sjukskrivning är högst påtaglig i dagens arbetsliv med många som blir långtidssjuka av stress och utmattning. Därför har vi skapat en modern sjukförsäkring som är bra både för medarbetaren som är försäkrad och för arbetsgivaren som betalar försäkringen, säger Jörgen Örnebrand, produktchef Tjänstepension, på Euro Accident Livförsäkring AB.

Vid risk för sjukskrivning

Förutom den ekonomiska ersättningen vid långtidsfrånvaro så ingår även ett rehabiliteringsstöd i Euro Accidents försäkring.

Rehabiliteringsstödet kan aktiveras redan vid första tecken på att en medarbetare riskerar att bli långtidssjukskriven eller för att hjälpa medarbetare att komma tillbaka i arbete igen. Efter en webbanmälan från närmaste chef samordnar en av Euro Accidents egna rehabiliteringskoordinatorer hela ärendet och ser till att rätt insatser kopplas in.

Goda chanser att hjälpa

Åtta av tio försäkrade som kommer in i Euro Accidents rehabiliteringsprocess genom sin sjukförsäkring blir inte långtidsfrånvarande.

- Om vi bara får möjlighet att starta processen tidigt så har vi en bra chans att komma in med rätt åtgärder innan det går för långt, säger Jörgen Örnebrand.

Det är inte alltid som rehabiliteringsstödet i försäkringen behöver aktiveras. Ibland kan det räcka långt med att medarbetaren själv tar ett eller flera samtal med psykolog, ekonom, jurist, ergonom eller hälsocoach genom samtalsstödet som också är en del av försäkringen.

- Samtalsstödet kan ge rådgivning och hjälp att komma vidare oavsett om det gäller privata eller arbetsrelaterade frågor. Det viktiga är att ta hjälp innan små problem växer sig stora, säger Jörgen Örnebrand.

Helförsäkring för trygga och friska medarbetare

Det här ingår i Euro Accidents Sjukförsäkring PlanSjuk som tecknas av företag för deras medarbetare:

- Samtalsstöd av psykolog, ekonom, jurist, ergonom och hälsocoach

- Chefs- och HR-stöd

- Rehabiliteringsstöd

- Ekonomisk ersättning för inkomstbortfall

Läs mer om Sjukförsäkring PlanSjuk  

Läs mer om Euro Accident

 

Mer från Euro Accident

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Euro Accident och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?