1515
Annons

Skatteexpert: Överdriven kritik mot 3:12-förslaget

DEBATT. Förslaget om nya 3:12-regler, som berör fåmansföretags möjlighet att ta ut utdelning, har mött stark kritik. Den höjning som utredningen föreslår ger en ökad beskattning från 37,6 procent till 41,5 procent, skriver Urban Rydin, som var expert i 3:12-utredningen.

Bild:Nora Lorek

I samband med 1990 års inkomstskattereform infördes en skild beskattning av arbetsinkomster och nominellt beräknade kapitalinkomster genom en lägre skattesats i inkomstslaget kapital. Detta för att åstadkomma lika beskattning av arbetsinkomster och realt beräknade kapitalinkomster. 3:12-reglerna sätter på ett schablonmässigt sätt ramen för hur stor del av en inkomst som kan beskattas som kapitalinkomst.

Lagändringar har successivt ökat skillnaderna i beskattning och har blivit generösare med vad som utgör kapitalinkomst. Den utredning som nyligen lade fram sitt förslag tillsattes för att begränsa möjligheterna till inkomstomvandling från arbetsinkomst till kapitalinkomst, men fortsatt låta systemet ge goda förutsättningar för företagande.

Det är i dag ganska lätt att åstadkomma inkomstomvandling. Fåmansföretagare kan avstå ifrån lön över brytpunkten, ta aktieutdelning och få en sänkt skatt. Detta ger en beskattning på 37,6 procent, vilket ska jämföras med en lönebeskattning på 62 till 70 procent. Den statliga inkomstskatten har alltså i praktiken avskaffats för den här gruppen.

Den höjning som utredningen föreslår ger en ökad beskattning från 37,6 procent till 41,5 procent. Det som utredningen har föreslagit är således en ytterst liten höjning som nästan – men inte helt – återställt den minskade beskattning för utdelningar som en sänkt bolagsskatt har medfört. Fortsatt är skillnaden i beskattning mellan arbetsinkomster och kapitalinkomster stor. Enligt min uppfattning motiverar detta utredningens förslag om höjd skattesats även om det leder till något högre beskattning.

Utredningen föreslår också skärpningar vid beräkningen av vad som utgör kapitalinkomst. Förslagens profil gör mig dock bekymrad. De riktar sig för mycket mot de minsta företagen som torde ha mindre möjligheter att inkomstomvandla än konsult- och partnerbolag.

När det gäller den kraftiga sänkningen av förenklingsregeln kan jag konstatera att den statistik som används inte visar på någon större inkomstomvandling hos de 312.500 småföretagare som använder den. Förenklingsskäl och stimulans för nystartande av företag har därmed alltjämt bärighet och den ändringen bör därför inte genomföras.

När det gäller löneunderlagsregeln – som bestäms genom en räntesats multiplicerat med ett löneunderlag – kan konstateras att den tillämpas av 68.000 företagare och att 70 procent av underlaget för kapitalbeskattning kommer från den. Det är därmed motiverat att särskilt pröva regelns utformning.

Den föreslagna individualiseringen neutraliserar beskattningsskillnaderna mellan bolag med få och flera delägare samt tar hänsyn till den skilda risk det är mellan anställningar i konsultbolag med många delägare och mindre bolag med få ägare, vilket är bra.

Jag hade dock hellre sett en annan profil på procentsatserna. Det skulle ge en bättre fördelningsprofil. Särskilt som den största delen av löneunderlagen finns i den högsta nivån, den nivå där antagligen konsult- och partnerbolagen hör hemma.

Även ändringarna i lönekravet, som har till syfte att ”tvinga” fram viss minsta lönebeskattning för att man ska få tillämpa de generösa löneunderlagsreglerna, är delvis motiverade. Det höjda golvet i lönekravsregeln till åtta inkomstbasbelopp har sin grund i den skattemässigt optimala löneuttagsnivån och är därmed naturlig. Däremot är det höjda taket 15 inkomstbasbelopp för högt och borde vara lägre. Hur många småföretagare kan ta ut 900.000 kronor i lön?

Kapitalandelskravet skapar snedvridningar och är dessutom på sikt verkningslös. Det minskade löneunderlaget, det höjda löneuttagskravet och individualiseringen motiverar ett slopande av kapitalandelskravet.

Det finns enligt min uppfattning sammanfattningsvis ganska goda skäl för att se till så att 3:12-reglerna fungerar med en mer rimlig, men fortsatt generös beskattning. En återgång till systemet före 1990 medför visserligen att 3:12-reglerna kan slopas, men också en stor höjning av beskattning av kapitalinkomster. Det är ingen bra ordning, tycker jag.

Urban Rydin, skatteansvarig, Lantbrukarnas Riksförbund och expert i 3:12-utredningen


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?