1515
Annons

Sectras vd: Förstår inte regeringen att det är brist på ingenjörer?

REPLIK. Den signal regeringen sänder med nya optionsreglerna är att en ingenjör som arbetar i ett litet företag, som ofta ännu inte tjänar pengar och alltså inte betalar skatt, är viktigare för landet än om samma ingenjör vore i ett medelstort eller stort företag, skriver Torbjörn Kronander, vd för börsnoterade medicinteknikföretaget Sectra.

Torbjörn Kronander.
Torbjörn Kronander.Bild:Fredrik Sandberg

Vi kunde i går läsa att regeringen försökt hörsamma kritiken mot att Sveriges utvecklingsbolag inte har möjlighet att jobba med personaloptioner. Förslaget är nu att tillåta detta genom att modifiera lagstiftningen så att beskattningen faller ut som realisationsvinstbeskattning när optionen eller underliggande aktie säljs.  Men man begränsar ändringen till företag som är mindre än 50 anställda och omsätter mindre än 80 Mkr.

Detta är inte bra. Politiker i Sverige måste börja inse att de incitament man skapar med skatter och regelverk driver beteende.Det är en skriande brist på de bästa ingenjörerna i dag.

Den signal samhället skickar med trösklarna i företagsstorlek är att en duktig ingenjör som arbetar i ett litet företag som ofta ännu inte tjänar pengar och alltså inte betalar skatt, är viktigare för landet än samma ingenjör vore i ett medelstort eller stort företag.  Men så är det med stor sannolikhet inte. Sveriges stora problem är inte brist på små företag eller startup företag.  Sådana har vi redan, sett till vår folkmängd, ett mycket stort antal av. Det landet framförallt saknar är företag som efter den inledande fasen växer vidare i landet och tillsammans bildar en bas av medelstora och stora företag som står för arbetstillfällen och skatter. Det är först i denna storleksklass som det uppstår egentlig samhällsnytta. De som tjänar på en sådan snedvridande skattesituation som skulle uppstå med förslaget är ett fåtal ingenjörer, men framförallt det riskkapital som behöver dem för att få god utväxling, men som brukar vara mycket snabba att sälja ut företagen (oftast utomlands) så fort dessa lyckats, och oftast långt innan de genererar skatt och arbeten här hemma.

Förslaget medför att medelstora och stora tillväxtföretag på grund av en snedvriden beskattning får ökade problem att attrahera den spetskompetens som hos dessa ger direkt resultat i skatt och arbetstillfällen.

Vi måste inse att landet bara har ett visst begränsat antal riktiga spetsingenjörer. Dessa kan dock var och en på sikt generera tusentals arbetstillfällen. Med den svenska lönebeskattningen måste lönerna vara skyhögt högre hos större företag för att kompensera skattefördelen som skulle uppstå hos de små. Det har man ofta inte råd med.

Är det verkligen klokare politik att dessa spetstekniker ges mer incitament att arbeta i små företag än i större?

Är det bättre att stora framtida genombrott sker i 10-20-mannabolag än i ett Ericsson eller Volvo? Speciellt som man ser att de små framgångsrika utvecklingsföretagen i Sverige i en helt överväldigande majoritet av fallen säljs utomlands, medan en ny produktidé i Ericsson eller ett medelstort företag kanske genererar några hundra eller tusen arbetstillfällen i landet.

Företag och företagare anpassar sig efter några år alltid till den rådande skattesituationen. Den rimliga konsekvensen av dessa storlekströsklar för företag blir ju att de lite större spetsföretagen mår bättre av att bedriva sin FoU verksamhet utanför landet där personaloptioner inte missgynnar dem, medan de allra minsta kommer att florera och sedan säljas (nästan alltid utomlands) långt innan pay-back kommer landet till godo i form av arbetstillfällen och skatter.

Sveriges politiker måste börja inse kopplingen mellan de regler och skatter man skapar och det resultat man får några år senare. Sverige som helhet mår troligen bättre om en personaloption i Ericsson faller ut positivt genom att Ericsson dubblat sin aktiekurs, än om en likadan option i ett litet företag faller väl ut av samma anledning.  Det gäller för sysselsättningen såväl som för framtida skatteintäkter för landet som helhet. Då bör man inte bygga skattesystem på detta vanvettiga sätt.

Vi kan inte ha trösklar i företagsstorlek för förmånlig beskattning!  Det här skatteförslaget verkar i fel riktning!

Större företag måste ha samma möjligheter att locka spetskompetens som de små. Annars får man till slut bara små företag i landet, som så fort de blir större och alltså börjar ge återbäring till samhället klarar sig bättre utomlands eller av att säljas innan de levererar statens återbetalning, och det tror jag inte någon vill eller har råd med.

Torbjörn Kronander, vd och huvudägare i Sectra AB i Linköping.

 

Läs regeringens inlägg om de nya reglerna här.

Läs Moderaternas kritik mot de nya reglerna här.


Innehåll från Lunds universitetAnnons

De tog sin cancerforskning från idé till verklighet

Lao Saal, en av de två grundarna av SAGA Diagnostics AB.
Lao Saal, en av de två grundarna av SAGA Diagnostics AB.Foto:André de Loisted

På Lunds universitet är cancerforskningen ett av akademins flaggskepp. I nära samarbete med vården och andra aktörer är målet att ta universitetets innovationer ut i den verkliga världen där den kan göra verklig skillnad. Ett lyckat exempel är SAGA Diagnostics AB – ett spinoff-företag som nu arbetar med bland annat AstraZeneca.  

Allt började 2009 när Lao Saal, idag universitetslektor på Lunds universitet, flyttade till Lund och startade en cancerforskargrupp. Forskargruppen fick finansiellt stöd av bland annat Cancerfonden och Vetenskapsrådet och studerade flera olika typer av behandlingssätt för cancersjukdomar. Men, ett område som fick dem att höja på ögonbrynen lite extra var vätskebiopsi.  

– Istället för att behöva göra ett större ingrepp på patienten där man tar ett vävnadsprov, som man vanligtvis gör, kan man genom vätskebiopsi ta ett prov baserat på vätska. Antingen blod, urin eller i vissa fall saliv, säger Lao Saal. 

Här kan du läsa mer om vätskebiopsi

Genom vätskebiopsi kan man mäta hur många cancerceller en patient har i kroppen och hur den förändras. Teknologin mäter nämligen en specifik biomarkör, så kallad cirkulerande tumör-DNA (ctDNA). 

– Det finns idag ett stort behov av förbättrade biomarkörer för att diagnostisera cancer, välja bäst behandling och övervaka hur patienten svarar. Genom ctDNA kan vi lösa de problemen på ett minimalt invasivt sätt, förklarar han. 

Från forskargrupp till spinoff-företag

Åren gick och cancerforskningen fortsatte att blomstra. Forskargruppen hade något stort på gång och en organisation på universitetet såg potential i att ta forskningen ett steg längre. Som en avknoppning bildades cancergenomikföretaget SAGA Diagnostics under 2015, som idag utvecklar ultrakänsliga flytande biopsitester för tidig upptäckt av canceråterfall och precisionsmedicin vid cancerbehandling.

– Vi hade egentligen inga planer på att starta ett företag, utan vi fokuserade bara på forskningen. Men när idén presenterades och chansen kom så tog vi den. Lunds universitet och Lunds universitets cancercentrum (LUCC) har spelat en stor roll för att kunna ta det här betydande steget, säger Lao Saal som är en av de två grundarna av SAGA Diagnostics AB. 

Läs mer om SAGA Diagnostics här 

Lunds universitet en möjliggörare

Sex år har passerat sedan företaget startades och idag har bolaget 20 anställda som strävar efter att förbättra vården med deras ultrakänsliga tjänster och produkter. Företaget finansieras av stora investerare såsom Segulah Medical Acceleration och samarbetar bland annat med läkemedelsjätten AstraZeneca och svenska Alligator Bioscience. 

– Jag är oerhört stolt att vår teknik har nått till vården och kan användas i praktiken. Vi är ett ungt företag som kommit långt på kort tid. Den utveckling och kommersialisering vi har gjort från Lund universitet till att faktiskt kunna göra skillnad för patient och samhälle betyder otroligt mycket, säger Lao Saal. 

Om Lunds universitet cancercentrum
LUCC samordnar cancerforskning vid Lunds universitet och startade under 2019. LUCC ska ge stöd till universitetsledning, fakultetsledning och Region Skånes ledning till att fatta välinformerade och strategiska beslut som rör cancerområdet inom verksamheterna forskning, utbildning, innovation och samverkan. Läs mer om LUCC här.

 

Mer från Lunds universitet

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Lunds universitet och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?