Annons

Replik: Fel att återinföra revisionsplikten

REPLIK. FAR och Ekobrottsmyndigheten, EBM, har i en debattartikel i Di den 20 mars, föreslagit att kraven på aktiebolagen ska ökas för att motverka ekonomisk brottslighet. Srf konsulternas förbund, branschorganisationen för redovisnings- och lönekonsulter, anser att de förslag som framförs inte är rätt lösningar. Det krävs en mer modern syn på hur problemen ska lösas.

Roland Sigbladh och Mikael Carlson.
Roland Sigbladh och Mikael Carlson.

Aktiebolaget är en utmärkt bolagsform för att bedriva verksamhet med begränsat risktagande. Ibland används dock företagsformen även för att kunna bryta mot regelverken utan att få personligt ansvar. Genom att använda så kallade målvakter kan en huvudman med kriminellt uppsåt arbeta via ett aktiebolag och orsaka stor skada. EBM kallar detta för att använda aktiebolaget som ett brottsverktyg och tillsammans med FAR har man nu gjort en analys och lagt fram förslag som de tror ska lösa problemen. En orsak till ekonomiska brott förklaras med att de mindre bolagen numera inte har krav på revision och ett varnande finger höjs för att låta ännu fler bolag undantas från revisionskravet.

Men revision är främst avsett att vara ägarnas kontroll av verksamhetens förvaltning och inte att vara ett verktyg mot ekonomisk brottslighet, även om granskningen kan upptäcka skattefusk som på så sätt lyfts fram i ljuset genom revisorns anmälningsskyldighet. En majoritet av de svenska bolagen är dock små och ägarledda. Det saknas därför motiv från ägaren att använda revision av förvaltningen som utförs av ägaren själv. Och den revision som förekommer i praktiken är inte heller löpande enligt skolboken, utan sker oftast efter årets slut, en bit in på det nya året. Det innebär att den som med brottsligt uppsåt skaffar sig ett aktiebolag, har mycket god tid på sig att utföra ett brott och hinna dölja det innan det överhuvudtaget når revisorns granskning. I en modern värld som fångar data digitalt och går mot redovisning i realtid är det därför naivt att tro att en granskning efter ett år kan vara ett effektivt medel att motverka att aktiebolaget används som brottsverktyg. Lika lite påverkan har det att korta tiden för inlämning av årsredovisningen från sex till fyra månader. Det skulle bara innebära att ett brott som har begåtts i början av året upptäcks efter upp till 16 månader istället för 18 månader. Skulle det förhindra brott?

Det skulle vara att gå bakåt i utvecklingen att behålla revision för våra småföretag. De allra flesta företagare sköter sig, betalar skatt som de ska och många tar dessutom professionell hjälp med den löpande redovisningen av auktoriserade redovisningskonsulter. Det vet vi som organiserar 3.500 av landets auktoriserade redovisningskonsulter och lönekonsulter, som arbetar på uppdrag åt 330.000 företag och hjälper dem med ekonomi- och lönehantering. Dessa fungerar även som företagarens bollplank i frågor som rör ekonomi, lön och företagande så att fel som beror på bristande kunskap kan undvikas. En aktiv kontakt är ett betydligt bättre motgift mot problem och brott än en passiv kontroll.

Bara tanken att ett krav på revision av aktiebolag skulle hindra ekonomisk brottslighet är i sig stötande, eftersom det misstänkliggör den stora majoritet av hederliga företagare som väljer aktiebolaget för sin verksamhet. En sådan lösning motsägs även av EBMs egen undersökning som visar att brottslig verksamhet förekommer även vid revision. Skatteverket har dessutom gjort bedömningen att Sverige kan liknas vid Norge vad gäller sambandet mellan avskaffad revision och skattefusk, där man kommit fram till att det inte finns något sådant tydligt samband. Sänkta skattesatser, Rot/Rut, certifierade kassaregister, krav på rapportering vid misstänkt penningtvätt med mera, har istället tillsammans medfört att det svenska näringslivet är vitare än någonsin tidigare, trots att revisionsplikten har avskaffats för mindre bolag.

För att bekämpa den ekonomiska brottsligheten måste man därför söka efter mer moderna metoder som även skapar nytta för företagen. Metoder som bygger på att det blir rätt från början och att brott upptäcks tidigt. Det innebär att kvalitetssäkringen av redovisningen måste bli en proaktiv del i den löpande produktionen, istället för en retroaktiv kontroll som innebär att fel och brister kan existera tills året är slut och revisionen påbörjas. Sådana mål skulle möjligen kunna uppnås genom en statlig auktorisation av redovisningskonsulter och ett krav på att dessa ska kvalitetssäkra redovisningen i aktiebolagen. EBM har föreslagit sådana lösningar, men det motsatte sig FAR, så den nya enigheten kring de förslag som framförs framstår som något överraskande. En auktoriserad redovisningskonsult skulle upptäcka brott tidigt och därmed även kunna förhindra att ett bolag används för brottslig verksamhet genom att signalera sin avgång eller att rapportera till myndigheterna.  Och redan det faktum att den som har brottsligt uppsåt vet från början att aktiebolagets verksamhet kommer att utvärderas löpande av en auktoriserad redovisningskonsult skulle sannolikt skapa en insikt om man inte har någon möjlighet att använda aktiebolaget för ekonomiska brott.

Förslaget att registrera om man har anlitat professionell hjälp med redovisningen är ett steg i rätt riktning, men då talar vi inte om revision, utan produktion av den löpande redovisningen via en auktoriserad redovisningskonsult. En sådan lösning diskuterar Srf konsulterna gärna vidare.

Det är hög tid att gå vidare och lägga den omoderna efterkontrollen revision på hyllan och i stället satsa på en mer modern och effektiv löpande kvalitetssäkring. Rätt verktyg ska användas till rätt uppgift och brottsbekämpning långt i efterhand är fel väg i en modern miljö där redovisningen växer fram i realtid. Det är dags att presens ersätter imperfekt för att skapa hög kvalitet in redovisningen.

 

Mikael Carlson, branschansvarig, Srf konsulterna
Roland Sigbladh, förbundsdirektör, Srf konsulterna

 

Läs debattinlägget från FAR och EBM här.

Läs replik från Svenskt Näringsliv här.

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från NilfiskAnnons

Nilfisk ACD dammsugare anpassade för nya ATEX-reglerna

Det finns många orsaker till att det är viktigt att företag som hanterar explosivt damm i sin produktion använder sig av rätt industridammsugare. Det skapar bland annat bättre arbetsmiljö och minskar risken för explosioner. När nu regelverket kring ATEX ändras, öppnar det upp för en ny kategori av dammsugare – ACD-klassade (Appliances for picking up Combustible Dust). 

Livsmedelsföretag som hanterar explosivt damm har lagkrav att förhålla sig till när det kommer till hur de ska hantera de potentiellt explosiva blandningar som kan uppstå när explosivt damm blandas med luft. Genom EU:s ATEX-föreskrifter regleras vilka miljöer som klassas som riskområden och vilka sorters industridammsugare som är godkända att använda i de olika miljöerna. 

– De nya reglerna gör det möjligt att använda ACD-klassade dammsugare till att suga explosivt damm där arbetsmiljön inte är ATEX-klassad. Den nya säkerhetsklassificeringen gör det enklare för företag att följa de regelkrav som finns, förklarar Richard Andersson, Senior Produktspecialist Industridammsugare. 

Dyrbart att inte följa reglerna

Att använda rätt maskiner som kan hantera rätt volym vid hantering av explosivt damm kommer med många fördelar. Det effektiviserar bland annat städningen, medarbetarna får en förbättrad arbetsmiljö och explosionsriskerna minimeras. Samtidigt har de ATEX-klassade dammsugarna, som det tidigare varit krav på i dessa miljöer, krävt en större investering vilket har varit tufft för många företag. Men att inte följa reglerna kan bli ännu mer dyrbart i längden, då en av riskerna av att inte använda rätt klassad utrustning är att anläggningen kan stoppas vid en tillsyn. 

– Genom det nya tillägget kan många fler företag använda mer kostnadseffektiva dammsugare i fler miljöer inom en produktionsanläggning än tidigare. Våra kompakta industriella dammsugare i vår nya produktserie ACD, är maskiner som med fördel används inom livsmedelsindustrin, berättar Richard Andersson. 

Nilfisk, som är en av världens ledande producenter av professionella rengöringsmaskiner, har en mycket bred kompetens inom området livsmedel. Dammsugarna i nya produktserien ACD från Nilfisk är testade och certifierade av tredje part.  Precis som alla Nilfisk högkvalitativa dammsugare har produkterna en lång livslängd. De kompakta dammsugarna i den nya serien innefattar allt från den mindre dammsugaren för det lite mindre företaget till den stora maskinen där det går att skapa ett större system för fler användare. Tillbehören är livsmedelsklassade så det går att använda exempelvis silikonmunstycket utan risk för att något farligt ämne hamnar i bagerimaskinen. 

– Med vår nya produktionsserie kan vi hjälpa fler företag att arbeta förebyggande i riskmiljöer och skapa en säkrare arbetsmiljö. Vi har ett väldigt brett sortiment av dammsugare som vi kan skräddarsy efter våra kunders verksamhet, avslutar Richard Andersson. 

Om Nilfisk

Nilfisk är en av världens ledande producenter av professionella rengöringsmaskiner. Med huvud-kontor i Danmark har vi utvecklat professionell rengöringsutrustning i mer än 115 år. Vi erbjuder industriella dammsugare, högtryckstvättar, våt-/torrdammsugare och sop-/skurmaskiner för alla behov inom alla branscher.

Här kan du utforska Nilfisk sortiment 

 

Mer från Nilfisk

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Nilfisk och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera