1515

Replik: Fel att återinföra revisionsplikten

REPLIK. FAR och Ekobrottsmyndigheten, EBM, har i en debattartikel i Di den 20 mars, föreslagit att kraven på aktiebolagen ska ökas för att motverka ekonomisk brottslighet. Srf konsulternas förbund, branschorganisationen för redovisnings- och lönekonsulter, anser att de förslag som framförs inte är rätt lösningar. Det krävs en mer modern syn på hur problemen ska lösas.

Roland Sigbladh och Mikael Carlson.
Roland Sigbladh och Mikael Carlson.

Aktiebolaget är en utmärkt bolagsform för att bedriva verksamhet med begränsat risktagande. Ibland används dock företagsformen även för att kunna bryta mot regelverken utan att få personligt ansvar. Genom att använda så kallade målvakter kan en huvudman med kriminellt uppsåt arbeta via ett aktiebolag och orsaka stor skada. EBM kallar detta för att använda aktiebolaget som ett brottsverktyg och tillsammans med FAR har man nu gjort en analys och lagt fram förslag som de tror ska lösa problemen. En orsak till ekonomiska brott förklaras med att de mindre bolagen numera inte har krav på revision och ett varnande finger höjs för att låta ännu fler bolag undantas från revisionskravet.

Men revision är främst avsett att vara ägarnas kontroll av verksamhetens förvaltning och inte att vara ett verktyg mot ekonomisk brottslighet, även om granskningen kan upptäcka skattefusk som på så sätt lyfts fram i ljuset genom revisorns anmälningsskyldighet. En majoritet av de svenska bolagen är dock små och ägarledda. Det saknas därför motiv från ägaren att använda revision av förvaltningen som utförs av ägaren själv. Och den revision som förekommer i praktiken är inte heller löpande enligt skolboken, utan sker oftast efter årets slut, en bit in på det nya året. Det innebär att den som med brottsligt uppsåt skaffar sig ett aktiebolag, har mycket god tid på sig att utföra ett brott och hinna dölja det innan det överhuvudtaget når revisorns granskning. I en modern värld som fångar data digitalt och går mot redovisning i realtid är det därför naivt att tro att en granskning efter ett år kan vara ett effektivt medel att motverka att aktiebolaget används som brottsverktyg. Lika lite påverkan har det att korta tiden för inlämning av årsredovisningen från sex till fyra månader. Det skulle bara innebära att ett brott som har begåtts i början av året upptäcks efter upp till 16 månader istället för 18 månader. Skulle det förhindra brott?

Det skulle vara att gå bakåt i utvecklingen att behålla revision för våra småföretag. De allra flesta företagare sköter sig, betalar skatt som de ska och många tar dessutom professionell hjälp med den löpande redovisningen av auktoriserade redovisningskonsulter. Det vet vi som organiserar 3.500 av landets auktoriserade redovisningskonsulter och lönekonsulter, som arbetar på uppdrag åt 330.000 företag och hjälper dem med ekonomi- och lönehantering. Dessa fungerar även som företagarens bollplank i frågor som rör ekonomi, lön och företagande så att fel som beror på bristande kunskap kan undvikas. En aktiv kontakt är ett betydligt bättre motgift mot problem och brott än en passiv kontroll.

Bara tanken att ett krav på revision av aktiebolag skulle hindra ekonomisk brottslighet är i sig stötande, eftersom det misstänkliggör den stora majoritet av hederliga företagare som väljer aktiebolaget för sin verksamhet. En sådan lösning motsägs även av EBMs egen undersökning som visar att brottslig verksamhet förekommer även vid revision. Skatteverket har dessutom gjort bedömningen att Sverige kan liknas vid Norge vad gäller sambandet mellan avskaffad revision och skattefusk, där man kommit fram till att det inte finns något sådant tydligt samband. Sänkta skattesatser, Rot/Rut, certifierade kassaregister, krav på rapportering vid misstänkt penningtvätt med mera, har istället tillsammans medfört att det svenska näringslivet är vitare än någonsin tidigare, trots att revisionsplikten har avskaffats för mindre bolag.

För att bekämpa den ekonomiska brottsligheten måste man därför söka efter mer moderna metoder som även skapar nytta för företagen. Metoder som bygger på att det blir rätt från början och att brott upptäcks tidigt. Det innebär att kvalitetssäkringen av redovisningen måste bli en proaktiv del i den löpande produktionen, istället för en retroaktiv kontroll som innebär att fel och brister kan existera tills året är slut och revisionen påbörjas. Sådana mål skulle möjligen kunna uppnås genom en statlig auktorisation av redovisningskonsulter och ett krav på att dessa ska kvalitetssäkra redovisningen i aktiebolagen. EBM har föreslagit sådana lösningar, men det motsatte sig FAR, så den nya enigheten kring de förslag som framförs framstår som något överraskande. En auktoriserad redovisningskonsult skulle upptäcka brott tidigt och därmed även kunna förhindra att ett bolag används för brottslig verksamhet genom att signalera sin avgång eller att rapportera till myndigheterna.  Och redan det faktum att den som har brottsligt uppsåt vet från början att aktiebolagets verksamhet kommer att utvärderas löpande av en auktoriserad redovisningskonsult skulle sannolikt skapa en insikt om man inte har någon möjlighet att använda aktiebolaget för ekonomiska brott.

Förslaget att registrera om man har anlitat professionell hjälp med redovisningen är ett steg i rätt riktning, men då talar vi inte om revision, utan produktion av den löpande redovisningen via en auktoriserad redovisningskonsult. En sådan lösning diskuterar Srf konsulterna gärna vidare.

Det är hög tid att gå vidare och lägga den omoderna efterkontrollen revision på hyllan och i stället satsa på en mer modern och effektiv löpande kvalitetssäkring. Rätt verktyg ska användas till rätt uppgift och brottsbekämpning långt i efterhand är fel väg i en modern miljö där redovisningen växer fram i realtid. Det är dags att presens ersätter imperfekt för att skapa hög kvalitet in redovisningen.

 

Mikael Carlson, branschansvarig, Srf konsulterna
Roland Sigbladh, förbundsdirektör, Srf konsulterna

 

Läs debattinlägget från FAR och EBM här.

Läs replik från Svenskt Näringsliv här.

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Innehåll från CoinSharesAnnons

”Bitcoin har ett betydande socialt värde”

Christopher Bendiksen är forskningschef inom Bitcoin på CoinShares.
Christopher Bendiksen är forskningschef inom Bitcoin på CoinShares.

Intresset för Bitcoin växer, men världens första kända kryptovaluta är mycket mer än en investering. Den menar Christopher Bendiksen, forskningschef inom Bitcoin på CoinShares, som är en finansiell aktör inom kryptovalutor.

– Bitcoin kan hjälpa till att skapa en bättre värld. Den har ett betydande socialt värde och det finns många fall där kryptovalutan har använts för att lyfta fram bland annat frihet och jämställdhet, säger han.

Läs mer om Bitcoins ESG-värde här. 

Kryptovalutaförvaltaren CoinShares, mest känd för sin XBT Provider-linje av börshandlade kryptovalutaprodukter (ETP) som listades på Nasdaq Stockholm 2015, anses i dag vara expert på ämnet. Men det är många som fortfarande har fördomar kring investeringar i kryptovalutor som till exempel Bitcoin. Alex Gladstein, Chief Strategy Officer, på Human Rights Foundation, har en annan syn på saken. 

– Bitcoin är en av de mest kraftfulla investeringar som du kan göra med fokus på humanitära och mänskliga rättigheter. Genom att stödja Bitcoin stödjer du frihet, säger han. 

Alex Gladstein förklarar också att vi som bor i västerländska länder tar vår frihet för given.

– Vi har demokrati, en stabil valuta och jämställdhet i samhället, men många människor runt om i världen har inte sådana privilegier. De lever med korrupta regeringar och diskriminering. 

Investerare måste tänka om

Miljö-, social- och företagsstyrning har blivit en allt viktigare beslutsfaktor för investerare. Det är en utvärdering av ett företags kollektiva samvete kring sociala och miljömässiga faktorer och är mer känd under benämningen; environmental, social and governance, ESG. 

ESG-investeringar har blivit mycket populära den senaste tiden och många har upptäckt de sociala fördelar som Bitcoin kan innebära.

– Tyvärr har mer eller mindre hela diskussionen om ESG och kryptovalutor kretsat kring miljö vilket har gjort att investerare bara får en bråkdel av den nödvändiga analytiska bakgrunden som de behöver för att kunna göra en holistisk ESG-baserad utvärdering, säger Christopher Bendiksen, forskningschef på CoinShares. 

Alex Gladstein är Chief Strategy Officer på Human Rights Foundation.
Alex Gladstein är Chief Strategy Officer på Human Rights Foundation.

Alex Gladstein betonar att investerare måste tänka om när de tittar på Bitcoin utifrån ESG. Det finns flera exempel där Bitcoin har främjat både entreprenörskap och jämställdhet i utvecklingsländer. Ett bra exempel är Roya Mahboob, grundare och vd på Afghan Citadel Software Company, och en av Afghanistan första kvinnliga tech-entreprenörer. 

– Sommaren 2013 betalade hon sina kvinnliga mjukvaruingenjörer i Bitcoin för att stärka deras självförtroende och ge dem en känsla av ekonomisk frihet samt förhindra att pengarna gick till deras manliga familjemedlemmar, säger han. 

Finansierade universitetsstudier

En av kvinnorna valde att sälja sina Bitcoins för att fly till Tyskland. Det hon hade tjänat på 1,5 år är i dag värt ungefär 60 gånger den genomsnittliga årslönen i Afghanistan. 

– Royas syster erbjöd sig också att köpa tillbaka Bitcoins från kvinnorna som ville ha kontanter. Hon tog dessutom sin egen inkomst för att finansiera universitetsstudier på prestigefyllda Cornell i USA, säger Alex Gladstein.

De flesta vet att ESG handlar om hållbarhet, men Christopher Bendiksen på CoinShares påminner om att begreppet är mycket bredare.

– Investerare som vill påverka världen positivt genom investeringar kan inte längre bortse från faktorer som social hållbarhet och bolagsstyrning, säger han och fortsätter:

Den kraft och potential som Bitcoin har för att åstadkomma positiva och sociala förändringar går inte att hitta hos andra investerbara tillgångar. Detta är en anledning för investerare att titta bredare på ESG. 

Läs mer om Bitcoins värde från ett ESG-perspektiv. 

 

 

Mer från CoinShares

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med CoinShares och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?