ANNONS:
Till Di.se
TORSDAG 23 NOV Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS & MARKNAD
Start Opinion Debatt

Replik: En förnyad syn på regler för skolplatstilldelning efterlyses

REPLIK. Nästan dagligen görs det utspel i olika skolfrågor. Ett exempel från tidigare i vinter är Lärarförbundet och Academedias förslag att införa ett obligatoriskt skolval och ett gemensamt antagningssystem för kommunala och fristående skolor. 

Ett annat färskt exempel är att skolplatser bör lottas ut.  Likaså ifrågasätts det fria skolvalet med jämna mellanrum. Det som är gemensamt i dessa utspel är att de alla syftar till att lösa problemet med den ökade skillnaden mellan skolor och den minskade elevblandningen inom skolor. Vad som också förenar dessa förslag är att de alla – på ett eller annat sätt – kan relateras till skolornas antagningsregler och principer. Alltså vilken elev som skall placeras i vilken skola.

Olika antagningsregler och principer har effekter på vem som söker och blir antagen till skolor vilket i sin tur påverkar elevsammansättningen. Vad som kanske är mindre välkänt är att även om enighet råder kring antagningsregler så finns det vanligtvis flera olika sätt att placera elever i skolor som alla är konsistenta med de fastslagna reglerna. Detta är exempelvis fallet i den nuvarande svenska lagstiftningen för elevplacering i kommunal förskoleklass då Skollagen lämnar utrymme för tolkning. Alltså är det inte endast viktigt att välja rätt antagningsregler och principer – det är också viktigt att man väljer rätt skolplaceringar utifrån de skolplaceringar som är konstistenta med de givna reglerna. För att göra detta krävs väldesignade algoritmer och datoriserade processer. Detta är en självklarhet i många länder men inte i Sverige.

Det räcker alltså inte att komma med olika förslag på åtgärder utan en djupare analys av det föreslagna regelverket. Ogenomtänkta förslag kan vara direkt skadliga. Exempelvis är det välkänt bland forskare att dåligt designade antagningsregler och principer kan leda till att föräldrar manipulerar utfallet i antagningsprocessen genom att ange en falsk rangordning av skolor för att på så sätt säkerställa att deras barn får en bättre skolplacering. Detta gynnar typiskt de välutbildade grupperna i samhället och har varit ett problem i USA där föräldragrupper har gått ut med rekommendationer om hur skolplatsplaceringsregeln kan manipuleras.

På motsvarande sätt är det välkänt att lotterier medför ineffektiv tilldelning av skolplatser. Säg att två elever endast har sökt till samma två skolor men att de har olika uppfattning om vilken skola de helst vill gå på. I en sådan situation kan båda eleverna bli placerade på sina andrahandsval i lotteriet men de skulle båda tjäna på att ”byta plats” med varandra. Om lotterier nödvändigtvis skall användas måste det preciseras i detalj hur lotteriet är utformat och hur elever får använda de prioriteter de erhåller via lotteriet (skall exempelvis elever tillåtas att ingå i ”bytescykler” efter att lotten dragits). Det är heller inte svårt att inse att denna typ ineffektiviteter uppkommer om det fria skolvalet avskaffas helt.

För oss forskare som studerar olika typer av fördelningsmekanismer – som exempelvis system för att fördela skolplatser – är det nästan obegripligt att olika förslag kan presenteras till synes helt utan konsekvensanalys. En intelligent design av antagningsregler och principer i kombination med en datoriserad implementering av dessa regler kan också lösa en del av de problem som diskuterats ovan. Följande principer ger en transparent och rättssäker kompromiss mellan det fria skolvalet och avskaffandet av det fria skolvalet.

•        Ett gemensamt antagningssystem för kommunala skolor och fristående skolor gör att fristående skolor inte fritt kan välja vilka elever de helst vill ha (vilket i princip är möjligt med dagens regler). Detta är det absolut enklaste sättet att säkerställa en likabehandling av elever i antagningsprocessen. Det ger också insyn och transparens i de fristående skolornas antagningssystem.
•        Ge alla elever en garantiplatsskola (den skola som eleven skulle blivit placerad vid om det fria skolvalet avskaffas) men tillåt elever att ange önskemål om skolor de föredrar framför garantiplatsskolan. Denna regel skiljer sig från dagens system då garantiplatsskolan ger en fast geografisk punkt som inte ändras med föräldrarnas rangordning av skolor till skillnad från dagens lagstiftning där relativ närhet används som urvalskriterium (manipulering kan aldrig förhindras om relativa närhetsprinciper används).
•        Givet garantiplatsskolor och rätt utformade principer för antagning kan effektiva utfall säkerställas, manipulering kan förhindras och samtliga elever i en stad kan garanteras att få en minst lika bra skolplacering – enligt deras egna önskemål – som de skulle fått utan fritt skolval.
•        Genom ett datoriserat system för skolplatstilldelning garanteras att alla elever behandlas lika och att fastslagna principer följs (detta kan omöjligt garanteras med manuella system).
•        Om man vill gå ett steg längre så kan man genom att införa ytterligare begränsningar i det fria skolvalet (exempelvis kvoteringsprinciper) minska skillnader mellan skolor och öka elevblandningen inom skolor.

Allt ovan kan relativt enkelt åstadkommas genom införande av automatiserade (algoritmiska) processer och genom väldefinierade och genomtänkta regelverk. Här har Sveriges kommuner och regering ett stort ansvar och borde omgående börja ta problematik relaterat till antagningsprocesser på största allvar. Detta är en billig och rättssäker åtgärd som inte endast garanterar förbättringar i antagningssystemet men också leder till en minskad skillnad mellan skolor och en ökad elevblandning inom skolor. 

 

Tommy Andersson, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet och styrelsemedlem i Society for Economic Design

 

Läs Academedias och Lärarförbundets debattinlägg här.

 

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

 

Tyck till