1515
Annons

Regeringen: Vi sänker bolagsskatten

DEBATT. Finansdepartementet remitterar på tisdagen en promemoria med förslag om nya skatteregler för företagssektorn. Genom förslagen vill vi stärka konkurrenskraften och skapa ett mer dynamiskt företagsklimat, skriver finansminister Magdalena Andersson och biträdande finansminister Per Bolund.

ANGELÄGNA ÅTGÄRDER. Regeringen går vidare med Företagsskattekommitténs förslag för att göra det mindre förmånligt att finansiera en verksamhet med lån och mer förmånligt med eget kapital. Det meddelar nu Per Bolund och Magdalena Andersson.
ANGELÄGNA ÅTGÄRDER. Regeringen går vidare med Företagsskattekommitténs förslag för att göra det mindre förmånligt att finansiera en verksamhet med lån och mer förmånligt med eget kapital. Det meddelar nu Per Bolund och Magdalena Andersson.Bild:Fredrik Sandberg

I dag gynnar svensk skattelagstiftning företagsfinansiering med lånat kapital framför finansiering med eget kapital. Det har länge funnits en bred politisk enighet om att skattevillkoren mellan olika typer av finansieringsformer bör utjämnas.

Detta är en komplex och teknisk fråga som därmed blivit något av en långkörare i svensk skattepolitik. 2011 tillsattes Företagsskattekommittén som fick i uppdrag att ta fram förslag på förändringar av skattereglerna i just detta syfte. På tisdagen remitterar Finansdepartementet ett antal förslag som bland annat är resultatet av detta arbete.

Sedan kommittén 2014 lämnade sitt slutbetänkande har utredningen varit föremål för analys och omarbetning. Samtidigt har det pågått ett omfattande internationellt arbete både inom OECD och EU som ställer nya krav på svensk lagstiftning på området.

Både den senaste finanskrisen och den svenska finanskrisen under 1990-talet har visat att en alltför stor skuldsättning i företagssektorn kan få betydande negativa konsekvenser. Förmånliga regler om ränteavdrag ger incitament åt företag att finansiera sin verksamhet med skulder. Om dessa regler är för förmånliga kan de även användas för aggressiv skatteplanering.

De regler som trädde i kraft under 2013 för att begränsa möjligheterna till räntesnurror har kritiserats för att vara svåra att tillämpa och oförutsebara. Vi har lyssnat på kritiken och föreslår därför att dagens kritiserade regler snävas in och i än högre grad begränsas till fall där reglerna missbrukas.

I promemorian som Finansdepartementet nu remitterar föreslås att det införs en generell regel för begränsning av ränteavdrag i företagssektorn. Därmed ökar den skattemässiga neutraliteten mellan olika finansieringsformer.

Promemorian innehåller även andra förslag såsom en sänkning av bolagsskattesatsen, nya skatteregler vid finansiell leasing, nya så kallade hybridregler, ett primäravdrag för hyreshus och att de nuvarande kritiserade ränteavdragsbegränsningsreglerna snävas in. Sammantaget är förslagen fullt finansierade och innebär ett mer förutsägbart regelverk. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.

För att få ett bra beslutsunderlag föreslås i promemorian två alternativ till en generell begränsning av rätten till ränteavdrag. Det första alternativet är en så kallad ebit-regel och det andra alternativet är en ebitda-regel. Den största skillnaden mellan måtten ebit (Earnings Before interest and taxes) och ebitda (Earnings before interest, taxes, depreciation and amortization) är att justering ska göras för skattemässiga avskrivningar i ebitda-regeln.

Vår bedömning i dagsläget är att en ebit-regel är det bästa alternativet men vi vill samtidigt att remissinstanserna får möjlighet att ta ställning till både en ebit-regel och en ebitda-regel. På detta sätt kommer regeringen få ett så bra beslutsunderlag som möjligt inför sitt slutliga ställningstagande.

Då begränsningen av ränteavdragen innebär en skärpning av skattereglerna föreslås företagen kompenseras genom en sänkning av bolagsskattesatsen från 22 till 20 procent. Denna sänkning finansieras fullt ut av övriga regelskärpningar. Därmed innebär förslaget snarast en omfördelning av det totala skatteuttaget inom näringslivet. Jämfört med dagens regler kommer bolag som är högt belånade få betala mer skatt och bolag som är lågt belånade få betala mindre.

Det är viktigt att det föreslagna regelverket inte försvårar för mindre företag. Därför föreslås i promemorian två olika förenklingsregler som jämfört med Företagsskattekommitténs förslag kommer att leda till att mindre företag påverkas i en mycket mindre utsträckning.

Företagsskattekommitténs förslag fick kritik för att det slog mot nyproduktion av hyreshus. Därför föreslås i promemorian ett primäravdrag för hyreshus som möjliggör större avdrag för värdeminskning under de fem första åren från det att ett hyreshus har färdigställts.

De föreslagna förändringarna förväntas leda till att Sverige blir starkare och attraktivare för investeringar. Förslagen innebär att aggressiv skatteplanering med ränteavdrag blir svårare, vilket ökar skattesystemets legitimitet. Vidare minskar incitamenten till skuldsättning och därmed ökar motståndskraften i ekonomin och möjligheten att hantera finansiella kriser.

Regeringen ser nu fram mot remissinstansernas synpunkter och kommer därefter att återkomma med ett slutgiltigt förslag.

 

Magdalena Andersson, finansminister (S)
Per Bolund, biträdande finansminister (MP)

 

Läs svar från Företagarnas Günther Mårder här.

Läs svar från Fastighetsägarna här.

 

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Innehåll från AccentureAnnons

Bransch i omvandling: Det här krävs för partnerskap med den nya elkunden

Vinterns elpriser har, minst sagt, fått konsumenterna att lägga märke till sin elräkning. Nu måste elbolagen visa kunderna att de erbjuder något mer än bara en faktura, och det finns framförallt fem områden som krävs för att skapa partnerskap med den nya elkunden.

Läs mer om vad som krävs för att bli framtidens elleverantör 

Det är mycket el på agendan just nu. Efter en vinter med rekordhöga elpriser har Rysslands invasion av Ukraina satt kniven mot strupen på den europeiska energianvändningen, samtidigt som klimatkrisen kräver en omställning från fossila bränslen i varenda bransch, från transport till ståltillverkning.

– Energi är verkligen en bransch under stark omvandling, och det sker brett i hela samhället, konstaterar Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

– Framförallt ser vi att kunderna, oavsett om det är privatkunder eller företagskunder, i dag ställer helt andra krav på sin elleverantör än vad de har gjort tidigare.

Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.
Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

Rapporten ”The New Energy Consumer” från Accenture konstaterar att relationen mellan kund och elleverantör tidigare var i princip transaktionsbaserad. El kom ur två hål i väggen, räkningen betalades, ingen tänkte mer på det än så.

– Men både det höga elpris vi ser nu och den höga medvetenhet som finns kring hållbarhet har ändrat det här markant. Slutkunden idag vill vara med och bidra till energi-omställningen genom att köpa grönare el, men de vill också ha hjälp från elbolagen med att effektivisera sin egen elkonsumtion.

Perspektivskifte av stora mått

Och det här ställer elbolagen inför ett perspektivskifte av stora mått. Inte minst kräver det en ny syn på vad som egentligen skapar värde för både dem själva, och för kunden. Enligt rapporten är det framförallt fem områden som elbolagen behöver fundera över för att skapa en känslomässig, snarare än transaktionsbaserad, relation med sina kunder: Syfte, Produkter, Teknikplattformar, Talang och Partnerskap.

– Alla de här fem är lika viktiga, men att ha ett ambitiöst och genuint syfte som fylls med reellt innehåll snarare än floskler är grunden. Syftet skall sedan driva åtgärder, för det är utan tvekan så att kunder och företag vill köpa tjänster och produkter från företag som bidrar till omställningen kring hållbarhet.

Det är med ett tydligt syfte företagen kan hitta riktningen för att utveckla nya produkter och tekniska plattformar, det är med ett tydligt syfte de kan attrahera anställda och kunder, och det är med ett tydligt syfte de hittar de partnerskap som blir avgörande för att kunna bli en viktig spelare, inte bara på elmarknaden, utan i den energiomställning som nu sker inom hela samhället. Och här ser Fredrik Engdar att de svenska bolagen ligger bra till.

– Många svenska elbolag ligger redan långt framme, för de vet vad de vill åstadkomma och de verkar vara genuina i sin önskan att nå dit. Nu gäller det att ta nästa steg och fortsätta driva omvandlingen mot ett hållbart samhälle.

Rapporten visar även att konsumenterna vill ha hjälp att själva ställa om sin energikonsumtion. Dels via råd och tips, dels också via nya produkter och miljövänliga alternativ. 

– De svenska bolagen ligger bra till när det gäller att erbjuda grön el, men sen behöver de hjälpa kunderna i deras omställning och effektivisera elanvändningen. För att åstadkomma detta behövs både större insikt i kunders beteende och behov, samt nya typer av produkter. 

Nya former av partnerskap

En annan viktig aspekt av omställningen är nya former av partnerskap för att i nära samarbete med företagskunder och andra aktörer på marknaden förändra energianvändningen. 

– Partnerskap är en hjärtefråga för mig. Energiomställningen har redan lett till helt nya sorters gränsöverskridande samarbeten mellan branscher som vi inte har sett så ofta tidigare.

Till exempel möbelföretag som säljer solpaneler, snabbmatskedjor som blir laddstationer för elbilar, oljebolag som köper kraftbolag – kombinationerna är många, ibland överraskande och uppstår överallt.

– Det är den ökande kundinsikten, och självinsikten, som ligger bakom. Företagen inser att de inte kan göra allt själv, utan att de måste ingå partnerskap både med aktörer i andra branscher och med snabba, digitala startups som kan hjälpa till att utveckla nya förmågor och snabba på energiomställningen. De här konstellationerna kommer att vara avgörande för att klara av att vara relevant på den nya energimarknaden.

Läs mer om elbranschens omställning 

 

Mer från Accenture

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Accenture och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?