1515

Regeringen smiter från banvallsbygget

Öresundsbron byggdes inte i etapper utan i ett svep, från Sibbarp till Kastrup. Först då får bron sin mening som ett trafiksystem. Etappvis är den meningslös.

 

Bild:TT, Di (montage)

 

Riktigt så illa är det inte med en etappvis utbyggd höghastighetsbana, men nästan. Meningen med en snabb järnväg är att man ska kunna ta sig från Stockholm till Göteborg på två timmar, inte att man ska åka snabbt de första 15 milen och sedan lika lusigt och osäkert de 35 andra.

Meningen med en snabb, ny järnväg är också att den ska fungera som ett enhetligt trafiksystem inom rimlig tid. Systemet blir poänglöst om man bygger etappvis i 40 - 50 år. Ingen kommun kan planera efter en sådan tidsplan. Och ingen tågoperatör vill investera i snabba tåg som kan användas först 2070.

Trafikverkets besked under torsdagen var också att med regeringens krav på anslagsfinansiering inom befintlig ram är det meningslöst med höghastighetståg. Eller som man uttrycker det: "Dimensionering för ännu högre hastighet skulle medföra högre kostnader vilka är svåra att motivera, eftersom den högre hastigheten inte bedöms kunna nyttjas förrän långt fram i tiden."

I stället blir det en fattigmansvariant på 250 km/h och ballasterad banvall, det vill säga spåren vilar på makadam. Det blir billigare att bygga jämfört med betong men Trafikverket skriver att sådan teknik kommer att höja framtida underhållskostnader väsentligt. Det är liktydigt med förseningar. Dagens mycket osäkra järnväg kommer alltså att bestå.

Grundproblemet är finansieringen. Sverigeförhandlingarna, som har till uppgift att projektera höghastighetsbanan med kommunerna, förordar lånefinansiering och bygge i ett svep. Trafikverket gör precis samma bedömning. Lån möjliggör en snabb utbyggnad. "Med en sådan lösning kan nyttoeffekter realiseras tidigare i form av bland annat ökad kapacitet, avlastning av befintliga stambanor och ökad tillförlitlighet. Då kan också högre hastighet motiveras." Tydligare kan det inte sägas.

Om Sverige skulle låna varje krona av kostnaden för höghastighetsbanan skulle statsskulden öka från 36 procent av BNP till 39. Då är vi fortfarande bland de bästa i EU-klassen. S och M måste ompröva sin inställning till lånefinansiering. Även framtiden har ett värde och kostnaden för investeringar som ska användas i minst 100 år måste spridas mellan generationerna.


Innehåll från BillogramAnnons

Hur kunder betalar har stor inverkan på företags kundförluster

För Telenors uppstickare – Vimla inom telekom och Ownit inom bredband – har användarvänligheten alltid varit ett viktigt fokus och därför bytte båda företagen till en ny helhetslösning för fakturering och betalningar via Billogram. Förhoppningen innan bytet var att få till smidigare processer och förbättra kundupplevelsen, men efteråt blev flytten av kunder till automatiska betalsätt ett minst lika uppskattat resultat.

Läs mer om lösningen

Förutom det kostsamma manuella arbetet med att skicka tiotusentals fakturor i tid, drogs både Vimla och Ownit med en hel del tekniska utmaningar rörande betalprocessen. Därtill kom hanteringen av stora mängder betalningsrelaterade kundtjänstärenden.

Med bytet till en digital betallösning kunde många faktorer, som tidigare orsakat missnöje och missförstånd för kunderna, designas bort. När olika processer automatiserades och slutkunden fick tillgång till fler och enklare betalsätt lyckades Vimla reducera sina kundtjänstärenden med över 40 procent de första 6 månaderna. Antalet kunder som betalar i tid har också ökat med 14 procent sedan övergången till Billogram.

Andra, viktiga effekter återfanns i kundernas vilja att anamma automatiska betalningssätt, såsom autogiro och direktbetalningar. Här erbjuder Billogram enkla verktyg för effektiv konvertering som lett till att båda företagen upplevt markanta ökningar på 100 procent (Vimla på 2 år) respektive 53 procent (Ownit efter 1 år) från bytet till ny fakturalösning och fram till idag. De automatiska betalsätten innebär stora fördelar – förbättrat kassaflöde och reducerad risk för felbetalningar och kundtapp.

Läs mer om Vimla och Ownits val av Billogram som partner

Genom att närmare studera Vimlas resultat kunde Billogram konstatera att risken för kundtapp är hälften så stor vid automatiska betalningar. Samtidigt kunde man se att risken för kundtapp är nästan tre gånger så stor för kunder som missar sin betalning än för dem som betalar i tid. För kunder som får en påminnelse är risken för kundtapp hela sex gånger så hög.

Datainsikterna baseras på AI-teknologi och ligger till grund för hur Billogram utvecklar sin produkt. Tekniken används för att skapa en bättre betalningsupplevelse för slutkunden. Ett viktigt fokus då betalningen i många fall är den mest förekommande och viktigaste interaktionen mellan kund och företag.

– Det finns en enorm potential i att omvandla betalningstillfället från transaktion till något som kan stärka och bygga långsiktiga kundrelationer. Samtidigt effektiviseras processer och kunden får en smidigare upplevelse, säger Fredrik Runéus, kundansvarig på Billogram.

Genom tydliga sammanställningar av resultatet får Billograms kunder en konkret bild av fördelarna med att använda plattformen – något som ofta innebär att de ångrar att de inte tog steget tidigare. Särskilt med tanke på hur snabbt det går att genomföra.

– Vår integrationsprocess skiljer oss från mer tungrodda lösningar. Vi har sett exempel där det totalt sett bara krävts 45 projekttimmar för kunden att implementera lösningen. På ett snabbt och smidigt sätt kan vi hjälpa våra kunder att addera modern och avancerad funktionalitet som ger slutkunderna ökad valfrihet och en bättre kundupplevelse. Det blir en win-win för båda parter, avslutar Fredrik.

Kontakta Billogram för att ta reda på mer om deras lösning

Mer från Billogram

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Billogram och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?