1515
Annons

PWC: Rekordhöjda skatter 2017

DEBATT. På en rad olika områden vill regeringen höja skatten för företag. Tillsammans kan utredningarna, grovt uppskattat, leda till skattehöjningar med 20 miljarder kronor eller mer, skriver PWC:s Mikael Carlén och Hans Peter Larsson.

Regeringen vid det årliga sammanträdet i Harpsund 2016.
Regeringen vid det årliga sammanträdet i Harpsund 2016.Bild:Maja Suslin

Aldrig i modern tid har så många skattefrågor varit i luften i olika utredningar som nu. Under 2017 ska dessa landas. Frågan är om det görs någon gemensam konsekvensanalys? Alla utredningar har det mer eller mindre uttalade syftet att höja skatten. Sammantaget föreslås och diskuteras skattehöjningar för företag och ägare på i storleksordningen drygt 20 miljarder kronor.

Nyligen varnade riksdagens revisorer för att statens budget riskerar att vara underfinansierad för kommande år. Omfattande budgetförstärkningar rekommenderades. Redan i årets budget ansågs regeringen balansera på slak lina mellan lånefinansiering och skattehöjningar. Detta förstärker trycket på regeringen att höja skatter.

Under 2016 bröts på allvar trenden med sjunkande skattetryck, skatter på arbete och miljö höjdes. Detta samtidigt som bilden av Sverige som extremt högskatteland började nyanseras utomlands. Under 2017 riskerar den nya trenden att accelereras. Förslagen i utredningarna kan var och en få allvarliga negativa konsekvenser, sammantaget riskerar de att få en exponentiell effekt.

Följande skattefrågor är i luften.

3:12-utredningen. Förslag om höjd skatt för 400.000 ägare till fåmansaktiebolag. Innehåller försämringar av olika slag, men även några förbättringar. Tillsammans höjd skatt med knappt 5 miljarder kronor.

Finansiell verksamhet. Anses inte bedrivas bara av banker och finansbolag utan av alla företag som har koncernintern in- eller utlåning eller säljer till exempel försäkringar i anslutning till sina varor och tjänster. Sammantaget höjs skatten med 3,7 till 7 miljarder kronor, sannolikt i den övre delen av intervallet, enligt utredningen.

Transporter. En kilometerskatt på vägen beräknas ge 4 miljarder kronor i skatt och en flygskatt som indirekt påverkar företag beräknas ge 1,8 miljarder.

Bolagsskatten. Endera dagen kommer regeringen att föreslå att avdragsrätten för räntor begränsas för företag med olika följdändringar. Sänks inte bolagsskattesatsen i motsvarande grad innebär det en faktisk skattehöjning.

Fastigheter. I mars kommer regeringen att presentera förslag som berör beskattningen av fastigheter som ägs genom bolag och angränsande frågor. Nya regler hinner sannolikt inte införas till 1 jan 2018. Få räknar med sänkt skatt. Direktiven innehåller inget om att skatteuttaget på sektorn ska höjas, men det är sannolikt att förslag läggs i den riktningen.

Vinster i välfärden. Utredningen har presenterat förslag och menar att övervinster ska återinvesteras i verksamheten. Med den föreslagna beräkningsmodellen kommer dessa inte senare att kunna delas ut. Detta är ingen skattehöjning och det återstår att se var det förslaget landar. Detta kan dock uppfattas som snarlikt en skattehöjning. Om inte verksamheten begränsas eller läggs ned.

Tillsammans kan utredningarna, grovt uppskattat, leda till skattehöjningar med upp 20 miljarder kronor eller mer. Det är svårt att erinra sig en motsvarande skattehöjning för företag och ägare. Detta innan vi har sett höstens budget för 2018. Bestämmer sig regeringen för att göra utredningsförslagen till sin politik läggs de sannolikt in i budgetpropositionen kommande höst. De blir därmed i praktiken svåra att stoppa. Detta reser även en demokratisk fråga.

Svensk skattepolitik led fram till för bara några år sedan av så kallade återställare mellan olika regeringar. Detta försvårade för entreprenörer och ägare att driva företag. Nu riskerar förtroendet dessutom att urholkas. Företag och ägare har ofta en planeringshorisont på fem till tio år, vilka regler kan de lita på?

I vår omvärld ser vi hur skatter åter börjar sänkas. Nyligen har bolagsskatten sänkts i Danmark, Norge, Finland och Storbritannien liksom i Tyskland för några år sedan. Efter Brexit och Trumps seger i USA diskuteras långtgående bolagsskattesänkningar i dessa länder. Även i Frankrike är politiker inne på samma spår. Den internationella skattekonkurrensen är åter, trots tal om annat. I skattefrågor säger politiker ofta en sak i internationella sammanhang, men gör en annan på hemmaplan. Jobb måste skapas för att val ska vinnas.

I vår rådgivning ser vi den sammantagna bilden av nu liggande utredningsförslag. Vi märker en stor oro bland företagare angående hur förslagen kommer att påverka deras verksamhet.

Mikael Carlén, partner och ansvarig för Tax & Legal services, PWC
Hans Peter Larsson, partner och skatterådgivare för ägarledda företag, PWC


Advokat: Förvaltningsdomstolarna är tyvärr inte rättssäkra

DEBATT. De allmänna domstolarna har under de senaste 10-15 åren ryckt upp sig rejält. Både vad gäller bemötande av parter och ombud och handläggning av kommersiella tvister. Förvaltningsdomstolarna har inte alls hängt med, skriver Olle Flygt, advokat.

Olle Flygt.
Olle Flygt.

Är förvaltningsdomstolarna rättssäkra för privatpersoner och kommersiella aktörer? Debattörer (bl a Claes Sjölin på Di Debatt den 24/8) har på senare tid argumenterat för motsatsen. Efter en karriär som processjurist kan jag tyvärr konstatera att förvaltningsdomstolarnas handläggning av större kommersiella mål inte duger. De pågående riskkapitalprocesserna är ett exempel. Det råder en ovilja att ge parterna tillräckligt med tid, domskäl är outvecklade, sakförhållanden återges felaktigt och utan att ha stämts av med parterna. Dessutom är det mycket svårsmält att en domstol kan meddela domar i 446 olika mål utan en enda skiljaktig mening. Något är fel.

Den viktiga frågan är vad som kan göras åt detta. De allmänna domstolarna har under de senaste 10–15 åren ryckt upp sig rejält. Både vad gäller bemötande av parter och ombud och handläggning av kommersiella tvister. Målen utreds ordentligt av domare som vill förstå målen, som visar respekt för parterna och ger dem erforderlig tid att utföra sin talan. Förvaltningsdomstolarna har inte alls hängt med.

Få tycker synd om de rika och privilegierade. Men självklart måste företag och riskkapitalister i lika hög grad som utsatta parter uppleva att domstolarna garanterar enskildas fri- och rättigheter och intresserar sig för deras mål. Det gäller inte bara prejudikatinstanserna, dit endast ett fåtal kommer, utan även underrätterna.

Jag har flera gånger processat stora mål i förvaltningsdomstol. Från mitten av 1990-talet tills nyligen var jag inblandad i ett antal för telekomoperatörerna viktiga tvister. Det var påtagligt mycket lättare att vinna när man biträdde en operatör som var med- och inte motpart till PTS. Tyvärr fungerar det likadant i skattetvister. Det är för svårt för den skattskyldige att vinna och för enkelt för Skatteverket.

Det allmänna lyckas i förvaltningsdomstol lätt styrka omständigheter för vilka man har bevisbördan – ibland rentav utan att någon bevisning ens åberopats. Dessutom är domskälen oftast alltför outvecklade – det går ibland inte att förstå varför det har gått som det gjort i målet.

Mot bakgrund av mina tidigare erfarenheter var det först efter övertalning jag gick med på att förstärka ett större team av skattejurister som biträdde NC Advisory AB – rådgivningsbolag till Nordic Capitals fonder. Det var i målet om så kallad ”carried interest” för några år sedan, ett för hela riskkapitalbranschen och därmed näringslivet i Sverige mycket betydelsefullt mål.

Målet avgjordes till bolagets fördel i slutet av 2013 och domen vann laga kraft året därpå. Men Skatteverket gav sig inte utan bytte grund för beskattning av carried interest. Vissa anställda i NC Advisory skulle tjänstebeskattas trots att den lagakraftvunna domen innebar att arbetsgivaren inte skulle betala sociala avgifter. Andra skulle 3:12-beskattas. Vi förlorade i Kammarrätten i Stockholm i år. Huruvida Högsta förvaltningsdomstolen tar upp målen till prövning återstår att se.

Behandlingen av NC Advisory AB i förvaltningsrätten var bedrövlig. Domaren i förvaltningsrätten lyckades inte leva upp till det grundläggande kravet att göra ett opartiskt intryck på vår klient. En del av det är nämligen att tillse att parternas åberopanden blir klarlagda, att befogade frågor från part besvaras av motparten och att inte uttalat ge problemformuleringsprivilegiet till det allmänna.

Ingen av de tiotals skatteexperter, bland dem flera professorer och pensionerade domare, som granskade domen kunde förstå och/eller förklara den. Domen var kort och gott dåligt motiverad, vilket hängde samman med att Skatteverkets åberopanden aldrig hade klarlagts. När ingen förstår domen har domstolen onekligen misslyckats.

Även kammarrättens hantering av NC Advisory AB:s anställda lämnade övrigt att önska. Till att börja med förvägrades de mer än en dags förhandling. Det hade självklart behövts i ett såpass komplicerat mål där stora värden för enskilda står på spel. Det omöjliggjorde att höra den bevisning som var av betydelse för tjänstebeskattning. Tjänstefrågan skulle inte alls diskuteras på den en dag korta förhandlingen. Döm om NC-individernas förvåning och besvikelse när vissa av dem sedan förlorade just tjänstefrågan, som de hade vunnit i förvaltningsrätten. Att kammarrätten missförstått sakomständigheterna och bortsett från den tidigare kammarrättsdomen som rörde exakt samma omständigheter och därför gått fel i tjänstefrågan utan att ens ställa en enda fråga till parterna är mycket anmärkningsvärt. Det har slagit mycket hårt mot de mer juniora NC-individerna.

Inte en enda av de sju domare som var inblandade i vårens riskkapitalprocesser var skiljaktig avseende en enda fråga i ett enda mål. Hur kunde fronten bli så enad? Målen avsåg trots allt 85 individer och flera beskattningsår för de allra flesta individer. Totalt 446 mål och många frågor i varje mål. Utgången i förvaltningsrätten hade varit blandad. Trots detta alltså inte en enda skiljaktig mening! Det antyder en alltför summarisk prövning.

Särskilt anmärkningsvärt är detta vad gäller frågan om skattetillägg. Hur kan någon av de materiella frågorna i riskkapitalprocesserna vara att anse som en enkel skattefråga? De har sysselsatt mängder av tjänstemän på Skatteverket under en lång rad år. Skatteverket har börjat driva frågan om 3:12-beskattning först efter att verket utan framgång försökt få prövningstillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen. Detta under påstående att tjänstefrågan var en prejudikatfråga – det vill säga en ännu olöst rättsfråga. Ändå fullt skattetillägg! Och ingen dissident. Man kan knappt tro att det är sant. Det är väl ändå lite väl fiskalt?

Kunde jag flytta vissa måltyper från förvaltningsdomstolarna till de allmänna domstolarna skulle jag göra det utan att tveka. Eftersom jag inte kan det hoppas jag att förvaltningsdomstolarna höjer sig några snäpp – och det snarast. Själv lämnar jag dem nu för gott. Vi kommer inte att sakna varandra.

Olle Flygt, partner på Mannheimer Swartling, advokat inriktad på processer och annan tvistlösning

 

Läs svar från Kammarrätten och Förvaltningsrätten här.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?