1515
Annons

PWC: Entreprenörsskattens nivå är inte hållbar

DEBATT. Mycket fokus har riktats på den extremt höga skatt som företagare får betala för den del av utdelningen som räknas som inkomst av tjänst. Men även den lågbeskattade delen är för hög – man måste också lägga på bolagsskatten, påpekar Mikael Carlén och Hans Peter Larsson.

FÖR HÖG. Den ”lågbeskattade” delen av utdelning kommer att bli 41,5 procent när entreprenörsskatten förändras, varnar Mikael Carlén och Hans Peter Larsson.
FÖR HÖG. Den ”lågbeskattade” delen av utdelning kommer att bli 41,5 procent när entreprenörsskatten förändras, varnar Mikael Carlén och Hans Peter Larsson.

Regeringen har i dagarna valt att gå vidare med förslaget till försämrade skatteregler för knappt 400.000 entreprenörer, 3:12-reglerna. Det är ett missförstånd att förslaget innebär att skatten på kapitalbeskattad utdelning höjs från 20 till 25 procent. I praktiken höjs skatten från 37,6 till 41,5 procent om den bolagsskatt på 22 procent som betalats på vinsten räknas med. På denna betalning utgår inga som helst sociala förmåner. Utöver detta minskas den utdelning som kan tas ut för knappt 100.000 av de mest expansiva entreprenörerna. Säger Lagrådet ja kommer förslaget i höstbudgeten den 20 september. Om inget görs.

Frågan som eftertänksamt måste ställas, är som lägst 41,5 procent skatt för entreprenörer hållbart?

På den frågan svarar regeringen ja. Förslaget anses både förhindra inkomstomvandling från högre beskattade tjänsteinkomster till lägre beskattade kapitalinkomster och stimulera till entreprenörskap. Entreprenören är dock ingen anställd tjänsteman. Håller inte affärsidén går det oftast åt skogen eller så blir tidsinsatsen på sådan nivå att normalt familjeliv inte fungerar.

I vår rådgivning möter vi en annan bild än den regeringen utgår ifrån. Redan dagens sammanlagda skatt på 37,6 procent tycker många är hög när de inser att bolagsskatten betalats innan skatten på utdelningen ska betalas.

Om skatten vore 20 procent kan man kanske leva med en höjning till 25 procent. Men nu är den redan idag 37,6 procent. Häri ligger missförståndet. Nu ska den upp till 41,5 procent på löpande utdelningar. Väljer regeringen att sänka bolagsskatten till 20 procent blir skatteuttaget 40 procent. Även då kvarstår frågan.

Entreprenörer låter sig dock i allmänhet inte nedslås, de återinvesterar vinsten och säljer sedan numera allt oftare bolaget. Detta minskar ofta skatten en del. Jämfört med tidigare år, när utdelningsmöjligheterna var mindre och skatten blev högre, är de flesta i dag relativt nöjda. Men de undrar: ”Varför höja skatten på oss? Vi försörjer ju snart hela Sverige och står för all ny sysselsättning! Vi är varken myglare eller maskiner.”

Tar entreprenören därtill ut för hög utdelning beskattas denna som lön och skatten närmar sig 70 procent. Hållbart?

Vi är kritiska till det förslag som nu lagts fram utifrån främst tre grunder.

* Man bör inte tala om inkomstomvandling om man knappt har klart för sig vad som är basen, vad som är tjänsteinkomst och vad som är inkomst av kapital.
* Har Sverige råd att unna sig lyxen att försämra för den hand som i allt högre grad föder oss? Tänk efter!
* Förslaget är inte konkurrensneutralt mellan ägare till företag av olika storlekar. Detta riskerar i praktiken slå mot större konsultbyråer och gynna mindre ”boutiquebyråer”. Kunder som behöver bred internationell service vill inte se en sådan utveckling.


Positivt är dock att regeringen lyssnade på en del av den kritik som riktades mot det ursprungliga utredningsförslaget.

Bra villkor för företag och ägare är i grunden inte en ideologisk fråga. Denna insikt har funnits i Sverige under i stort sett hela efterkrigstiden och avspeglats även i skatteregler. Nu ska bandet dock backas.

Kanske bör några, näringsministern och Annie Lööf, göra ”en Macron” i denna framtidsfråga. Samla ihop politiker från olika partier och lös frågan med stadig blick framåt! Den misstroendeförklaring i riksdagen som nu aviseras kan stoppa förslaget, men löser inte frågan att attrahera nyckelpersoner till större fåmansföretag.

En andra vinst med en bred överenskommelse är att reglerna då inte kommer att ändras med varje ny regering. PWC bjuder in och kan stå som värd för en diskussion. Ett besked behövs omgående. Politiken måste leverera svar till dem som behöver det i sitt entreprenörskap.

 

Mikael Carlén, partner och ansvarig för Tax & Legal services, PWC
Hans Peter Larsson, partner och skatterådgivare för ägarledda företag, PWC


Damberg vill begrava 3:12-krutdurken inför valet

Dynamitfrågan om 3:12 är uppe på bordet igen. Den här gången med en lugnande skatteton från finansministern. Det ligger nära till hands att tolka det som om regeringen avser begrava frågan över valmånaderna.

Det är ett sällsynt mjukt 3:12-utspel som finansminister Mikael Damberg levererar från Davos. Beskattningsreglerna för fåmansbolag är en klassisk krutdurk, som tänds på och exploderar med jämna mellanrum. Bland annat av dåvarande finansminister Magdalena Andersson som fick näringslivet att gå i taket, när hon gick till 3:12-attack i en intervju förra året.

Nu är tonen mer av att lugna och stryka företagen medhårs: ”Tanken är inte att dra in mer skattepengar”, gör Mikael Damberg klart. 

Den utredning som regeringen har beslutat att tillsätta ska se över systemet och föreslå ändringar – men alltså inte med ändamålet att skruva på det skatteunderlag som årligen strömmar in från fåmansbolagens utdelningar. 

Det kan ligga nära till hands att betrakta utspelet som att regeringen dammar av en punkt i det sedan länge skrotade Januariavtalet, där man lovade en förenkling av den så kallade entreprenörsskatten. Samarbetspartierna kom inte längre än till några skissartade utredningsdirektiv. Sedan tog det stopp i stridsfrågan, där S och C stod på varsin skattesida. 

Mer troligt är det att regeringen avser begrava en känslig fråga över valet. Det vore inte första gången i så fall. När C vevar om förenklingar och LO trycker på om en rättviseskatt, finns en stabil utredning som lägger locket på – tills vidare. En snabbvariant före valdagen blir det inte: ”Den ska göras ordentligt”, konstaterar Mikael Damberg. 

Under åren 2019, 2020 och 2021 startades omkring 170.000 nya aktiebolag i Sverige. De flesta förblir enmansföretagare. Runt två tredjedelar tar utdelning utifrån ett schablonbelopp, som i år ligger på drygt 187.000 kronor. 

Ändå buntas fåmansbolag inte sällan ihop med de företag som den tidigare S-finansministern Erik Åsbrink för tre år sedan kallade för ”ett nytt skattefrälse”: Partnerfirmor inom revision eller juridik i Stockholms innerstad – en tämligen begränsad klick sett till Sveriges breda företagarpalett. 

Nu klipper finansministern av stubinen, med ett löfte om en genomlysning som andas teknisk kompetens snarare än politik. 

Ett medskick är att inte justera i regelverket enbart för att visa att man ”gör något” – för, som den jämförelse Företagarnas skattepolitiska expert Patrick Krassén brukar dra:

”Att knyta skorna är också krångligt, men när du väl har lärt dig det, vill du inte att någon ändrar tre av fem moment i skoknytandet för att ändå komma till samma resultat.”


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?