ANNONS:
Till Di.se
LÖRDAG 21 OKT Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS & MARKNAD
Start Opinion Ledare

PM Nilsson: Vi går mot bättre tider

Optimism är ett vanskligt skrivbordsunderlägg. Man får fel eftersom det alltid går illa någonstans. Säkrast är alltså att varna och tillskriva framtiden en mörk horisont.

 

Dystopin är därför det vanligaste antagandet och den har förstärkts de senaste åren. Allting tycks just nu gå fel, till och med gå under. Bäst att åtminstone kliva av börsen.

Det finns sakliga skäl för varje pessimistisk prognos, men alla varningar skymmer viktiga positiva trender och kan i värsta fall förlama och hindra rationella beslut. Den negativa utvecklingen tycks ödesbunden.

Men dysterkvistarna kommer att få mer fel än rätt. Här är fem dystopier som kommer att vända eller som går att vända.

• Euron är dödsdömd och EU-samarbetet kommer att bryta samman. Kriserna har visserligen avlöst varandra och den största smällen, Brexit, har precis tagit sin början. Men berättelsen om euron och EU kan lika gärna beskrivas som en framgång. Det gemensamma myntet fungerar precis som det var tänkt. Europas centrifugala krafter och historiska splittring hålls i schack. Inget land som har euron kan eller vill lämna. Tyskland tvingas till anpassning, Sydeuropa har för första gången fått starka penning- och finanspolitiska institutioner. Om alla hade haft sina gamla flytande valutor hade splittringen varit mycket värre, handeln mindre och osäkerheten större.

• Det blir krig. Rysslands ockupation av Ukraina utmanar den europeiska säkerhetsordningen och kriget i Syrien är en humanitär katastrof för den syriska befolkningen. Men till skillnad från andra kriser i Europa och i Mellanöstern har spridningseffekterna denna gång varit relativt få. I östra Ukraina pågår ett lågintensivt krig, men resten av Europa lever i fred. Ingen EU-medlem och ingen Nato-medlem har dragits in. Nato har förstärkt försvaret av Baltikum och Polen. Sverige och Finland rustar upp. Tillsammans har Östersjöländerna slutit samarbeten som försvårar Rysslands möjligheter. Ingen ska underskatta Moskva, men i förhållande till västmakterna är Ryssland militärt svagt, ekonomiskt och socialt fattigt och har noll internationell legitimitet, för att inte tala om Nordkorea.

• Den globala uppvärmningen skenar. Det stämmer inte. Sedan ett par år går kurvorna åt rätt håll, framför allt för att Kina inte längre ökar kolförbrukningen men också för att sol- och vindenergi snabbt växer, visserligen från låga nivåer, men trenden är tydlig. El från solanläggningar väntas konkurrera ut kolet på 80 procent av världens energimarknader. Förbränningsmotorn tycks fasas ut mycket snabbare än man trodde för bara något år sedan.

Klimathotet har hittills skapat större internationell enighet än splittring. USA:s president är just nu en destruktiv partner, men i övrigt är politiska ledare, investerare, företagschefer och allmänhet fast beslutna att hejda utsläppen av koldioxid.

• Terrorismen fräter sönder tillit och säkerhet och hotar samexistensen mellan muslimer och västerlänningar. Tvärtom. Alla europeiska länder som har drabbats av islamistisk terror reagerar på samma sätt: först en manifestation för samhörighet över religiösa och kulturella gränser, därefter en sammanbiten metodisk skärpning av polisens antiterrorarbete.

Islamistisk terrorism är ingen mystisk kraft. Den är ett slags paramilitär strategi som används för att hämnas och hota motståndare. Det går att förhindra, försvåra och beivra terrorbrott. Liksom all brottsbekämpning är inte heller antiterrorarbetet 100-procentigt, men särskilt de europeiska länderna har gång på gång visat att de slår tillbaka mot terrorgrupper. Ideologisk och separatistisk terror är en dödlig del av vår historia, men den har alltid förlorat.

• En närbesläktad tes, i alla fall i Sverige, är att inget kan hindra gängen från att ta över förorterna. Tvärtom. Det finns en bred internationell erfarenhet av hur man bekämpar urbant våld. Med några få undantag beror dödligt gatuvåld mellan gäng på konkurrens om droghandel. Nya etniska grupper kommer in och slår ut gamla maffior, samt försöker få bort polisen. Så har det sett ut i varje amerikansk storstad och så är det nu i länder som Sverige och Danmark. Amerikanska städer satsade efter 80-talets gängkrig på massiv polisnärvaro så att de goda medborgarna får en chans att ta över gator och torg. Sverige gör nu detsamma, vilket var statsministerns huvudbudskap under söndagens tal. S, MP och även V är plötsligt helt befriade från gammalt flum om att fler poliser inte gör skillnad. Alla älskar bevakningskameror, särskilt näringsidkare i förorten.

Det finns många andra långsamma och långsiktiga positiva trender, särskilt globalt, med minskad fattigdom, bättre hygien, bättre utbildning, minskad dödlighet och färre krig, men även dessa fem akuta kriser kan hanteras.

För övrigt kommer Sverige snart att få ordning på sin politiska instabilitet. Sommarens misstroendeturbulens har visat att en regering med nödvändighet måste backas upp av en riksdagsmajoritet.

Tyck till