1515

PM Nilsson: Välj nordiska alliansen

På onsdag skickar Storbritannien det formella brevet till EU för att begära utträde enligt artikel 50. Det är ett stort steg för britterna och för resten av Europa, men särskilt stort är det för skandinaverna.

Bild:TT/Di

Storbritannien har varit ett slags skyddsmakt för Nordeuropas gemensamma intressen i EU:s förhandlingsspel. Om britterna har tagit täten i ståndpunkter som frihandel, fritt företagande och transatlantism har danskar, svenskar och finnar kunnat lägga sig bakom.

Så vem ska vi hänga med nu? Vilka nya allianser ska säkra typiska nordiska intressen? Det är en akut fråga i alla nordiska huvudstäder.

Några pekar med säkerhet på Tyskland. EU:s ledande makt är en trygg partner, de historiska banden är starka, liksom handelsutbytet. Industrin i Sverige kan tveklöst beskrivas som en del i ett industribälte som sträcker sig från Hannover, över Skåne och upp genom granskogen. En procents tillväxt där nere slår omedelbart igenom här.

Problemet med Tyskland är bara att alla upplever sig ha en speciell relation med landet i mitten, vilket i någon mening är sant. Inget europeiskt land undkommer Berlin. Sverige och Tyskland har också ibland olika intressen, beroende på geografi, handel, ekonomisk och politisk grundsyn. Som ersättning för Storbritannien är en allians med Tyskland svagare.

Andra skulle säkert säga att vi inte behöver fasta allianser, vi klarar oss bra med skiftande. Om Sveriges intressen sammanfaller med Spaniens och Portugals kan vi förförhandla med dem. För att nästa år göra upp med Frankrike. Ensam är fri. Problemet med den linjen är att fasta förhållanden ger större styrka över tid. Gemensamma intressen grundar sig oftast inte i sittande regeringars tillfälliga samsyn utan i mer organiska och långvariga förhållanden. Vilken slags skog som växer i respektive länder avgör till exempel synen på EU:s klimat- och skogspolitik.

Ett alternativ som därför ligger nära till hands, men som kräver mycket politiskt fotarbete, är att skapa en nordisk allians inom det europeiska systemet. Den drömmen har kommit och gått i många hundra år, men är lika giltig fortfarande.

De fyra nordiska länderna Norge, Finland, Sverige och Danmark, har slående ekonomiska likheter.

Vid sidan av Tyskland är vi varandras största handelspartners. Sveriges största exportland är Tyskland, men Norge är nästan lika stort. USA ligger trea, tätt följt av Danmark och Finland.

Vi är våra största investeringsmarknader. Finland, Danmark och Norge ligger i absoluta toppen över länder där svenska företag investerar. Bara USA ligger högre.

Vi har till skillnad från övriga Europa växande befolkningar. Enligt FN:s prognos fram till 2030 kommer de nordiska folken att växa med 20 procent. Övriga EU står still. Tyskland minskar.

De nordiska länderna har också starkt växande ekonomier. I europeiska mått mätt är Finland, Sverige, Norge och Danmark tillväxtländer. Enligt IMF växer den nordiska ekonomin mest i Europa fram 2020.

Vi ligger exceptionellt högt i viktiga globala rankinglistor. World Economic Forum placerar de fyra nordiska länderna i topp-tio vad gäller konkurrenskraft och lika högt (utom Norge) i innovationskraft – här ligger Sverige 2:a efter Sydkorea.

Detsamma gäller Forbes globala lista över det bästa affärsklimatet. Sverige ligger 1:a (!), Danmark 6:a, Finland 8:a och Norge 9:a.

De fyra ländernas regeringar och myndigheter åtnjuter globalt sett högt förtroende hos befolkningarna och är i princip fria från korruption.

(Island ligger också högt i alla mätningar men har en så liten ekonomi varför landet inte redovisas här.)

Som region i världen är Norden en exotisk dröm. Högt upp nära polcirkeln bor 25 miljoner personer, nästan lika många som i Kanada. De är rika, tekniskt avancerade, socialt progressiva, starkt miljömedvetna och tycker att kvinnor och män ska ha lika möjligheter. Alla har kristna kors i sina flaggor och alla håller hårt i sina egna mynt och egna kungahus med söta prinsessor, utom Finland som moderniserat sitt stats- och myntskick.

Försvarsmakterna är just nu något hukande, men historiskt finns inga andra folk som ägnat så mycket möda åt att värna sin frihet mot ryska hot. Det kommer vi att fortsätta med. Det finns heller inga andra folk som på djupet förstår vikten av att även ryska handelsflöden ska ha fri lejd genom de danska sunden. Det kommer vi också fortsätta med. (Bälten och Öresund är det tredje största globala oljesundet efter Malacka och Hormuz.)

Det nordiska samarbetet har ofta försvagats av inbördes konkurrens och stora utrikespolitiska skillnader. Tre av fyra är med i EU, en av fyra i eurozonen och två av fyra i Nato. Inget land är med i allt, vilket gör regionen unikt splittrad i Europa.

Samtidigt är alla länderna beroende av att EU, euron och Nato stabiliseras, inte minst ickemedlemmarna. För Sverige är det en katastrof om Nato försvagas, eller om euron sviktar på allvar. Det svenska bankväsendet hade till exempel kollapsat om Lettland inte hållit fast vid euron under finanskrisen.

Ett sätt att överbrygga den nordiska splittringen är därför att föra en gemensam intressepolitik. Det gäller framför allt regeringen i Stockholm, eftersom Sverige är det land som nobbar både Nato och euron. Om det gynnar Norden att euron stärks bör vi medverka till att de nordiska länderna uppträder som de facto-medlemmar i stället för att svartsjukt bevaka utanförskapsländernas intressen. Detsamma gäller Nato. Ett starkt Nato gynnar Nordens säkerhet, varför det är bättre att Sverige och Finland uppträder som de facto-medlemmar och för en politik som ligger i fas med Norges och Danmarks.

Sedan kan vi slåss för frihandel, rätten att avverka skog och bjuda tyskar på nordiska toppmöten med norrsken på vintern och midnattssol på sommaren. Oslagbart.


Innehåll från Odin FonderAnnons

ODIN Fonder: Långsiktighet slår marknadstiming varje gång

Analytiker Carolina Elvind, förvaltare Jonathan Schönbäck och Hans Christian Bratterud på ODIN Fonder.
Analytiker Carolina Elvind, förvaltare Jonathan Schönbäck och Hans Christian Bratterud på ODIN Fonder.

Om det är något som verkligen riskerar att förstöra långsiktigt god avkastning så är det att försöka tajma marknaden genom att pricka bra och dåliga dagar. Tyvärr är det just det väldigt många gör.  

Som investerare är en av de viktigaste parametrarna långsiktigheten. När börskurserna fluktuerar vilt dagligen kan man frestas att sälja sina fonder för snabbt för att ta hem en liten vinst eller för att undvika förlust - trots att den ursprungliga investeringstesen om varför man köpte fonderna eller aktierna inte har förändrats alls. 

Vad händer med din avkastning om du missar årets bästa börsdag?

– På ODIN har vi har mätt avkastningen på Stockholmsbörsen sedan vår fond ODIN Sverige startade den 31 oktober 1994. Slutsatsen är att om man missar avkastningen den enskilt bästa dagen varje år, som oftast är en rekyl efter en tuffare period, så halveras nästan avkastningen över tid tack vare ränta-på-ränta, säger förvaltare Jonathan Schönbäck.

Effekten av att missa den bästa dagen varje år blir således förödande. Missar man de tre bästa dagarna försvinner all avkastning. Det slår naturligtvis även åt andra hållet, men det är tydligt att det är fler som missar de enskilt bästa dagarna på grund av att man försöker sänka risken i sin portfölj, än de som lyckas tajma ”rätt dagar” för sälj och köp. Fonden ODIN Sverige har haft en genomsnittlig årlig avkastning på 18,53 procent sedan den startade för 27 år sedan (per 31/9 2021), genom alla upp- och nedgångar.

Se film när Carolina Elvind berättar om ODIN-modellen 

På lång sikt är marknaden förnuftig

ODIN är väldigt långsiktiga och fokuserar inte på kortsiktiga kursrörelser. Aktie- och fondspararande är ett maratonlopp, inte ett sprintlopp. 

– Lägg tid på att göra genomtänkta, förnuftiga investeringar och låt dem sedan vara. Det finns en trygghet i det långsiktiga. På tio år är marknaden förnuftig, duktiga bolag premieras och de dåliga straffas. På kort sikt är det däremot helt oförutsägbart. På kort sikt handlar allt om mänsklig psykologi, volatilitet och förhållande mellan olika marknader. Människor är programmerade att undvika smärta och sträva efter glädje och trygghet. Därför kan det kännas rätt att sälja när alla runtomkring är rädda och köpa när alla mår bra. Det kan kännas rätt - men det är inte rationellt och det blir oftast väldigt dyrt, säger förvaltare Hans Christian Bratterud.

Börja spara i ODINs ISK här 

Om ODIN Fonder

Fond: ODIN Fonder har funnits sedan 1990 och har flera prisbelönta fonder. ODIN Sverige har nyligen avkastat 10 000 procent (1994-2021) och ODIN Small Cap blev Årets Nykomling 2020 av Fondmarknaden.se.

Team i Sverige: Förvaltare Jonathan Schönbäck och Hans Christian Bratterud och analytiker Carolina Elvind

Läs mer om ODIN Fonder här 

Risktext:

Historisk avkastning är inte någon garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. För mer information om risk se fondernas faktablad och informationsbroschyr med fondbestämmelser under respektive fond eller skicka efter dem kostnadsfritt via kontakt@odinfonder.se eller 08-407 14 00. Avkastning visas alltid efter att förvaltningsavgiften är dragen.

Mer från Odin Fonder

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Odin Fonder och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?