Annons

PM Nilsson: Sverige behöver ha en hållbar Rysslandspolitik

LEDARE. Låt oss för ett ögonblick betrakta Sverige från en tysk synvinkel.

ÖVERENSKOMMELSE. Björn Jansson (S), regionråd på Gotland, Per-Ola Mattsson (S), kommunalråd i Karlshamn, försvarsminister Peter Hultqvist (S), utrikesminister Margot Wallström (S).
ÖVERENSKOMMELSE. Björn Jansson (S), regionråd på Gotland, Per-Ola Mattsson (S), kommunalråd i Karlshamn, försvarsminister Peter Hultqvist (S), utrikesminister Margot Wallström (S).Bild:Janerik Henriksson

Sverige är proppmätt på vattenkraft och kärnkraft och anser sig ha framtida elöverskott och lägger därför elkablar i havet ned till Polen och Baltikum.

Sverige har ett statligt energiföretag, Vattenfall, som investerat aggressivt och tungt på den europeiska marknaden, särskilt den tyska, mest i fossila kraftslag. Trots tysk vädjan har svenskarna dumpat sina brunkolsverk i östra Tyskland till tjeckiska ägare, efter att innehavet blivit ett slagträ i den svenska klimatdebatten. Men våren 2015 startade man EU:s största stenkolskraftverk, Moorburg, som försörjer hela Hamburg med el och värme och spyr ut koldioxid.

Vattenfall äger också tyska kärnkraftverk och har stämt Tyskland på många tiotals miljarder efter beslutet att avveckla kärnkraft.

På grund av massiva investeringar i förnybara energislag som sol och vind kommer Tyskland att bli mer beroende av gas under de kommande åren. Ur klimatsynpunkt är detta bättre än svenskarnas kolkraft i Hamburg, men inget fossilt kraftslag är i längden bra. Naturgas är en nödvändig övergångsfas för Tyskland.

EU är världens största importör av gas. Den största mängden kommer från Nordsjön och Algeriet. En tredjedel importeras från Ryssland, i ledningarna genom Polen, Ukraina och Nord Stream 1 i Östersjön. Importen från Ryssland antas öka, bland annat för att den är billig.

EU har under de senaste åren integrerat sin gasmarknad och byggt stora LNG-hamnar i Polen, Kroatien och Portugal för att kunna ta emot fartygs-buren gas från andra länder, bland annat från USA och Nigeria. Integreringen av gasnätet gör att gasleveranser till ett land kan konsumeras i ett annat. Till exempel kan Ukraina numera köpa gas från Tyskland.

I sin Rysslandspolitik är Sverige extremt kluvet. Vad gäller de ekonomiska relationerna är Sverige en av de tio största investerarna i Ryssland och Sverige importerar hälften av all diesel och bensin från Ryssland. Samtidigt är Sverige EU:s hårdaste Rysslandskritiker. Sveriges regering missar inte en chans att i stort och smått markera mot Ryssland.

Men svenskarna har konsekvent sagt nej till Europas grundläggande säkerhetsordning, att solidariskt försvara varandra inom Nato. Svenskarna säger visserligen att neutralitetspolitiken är borta, och Sverige räknar själv med att få hjälp. Men svenskarna vägrar att formalisera sina åtaganden. Därför vet ingen vad svensk säkerhetspolitik innebär. Svenskarna springer därför till USA och ber om hjälp i utbyte mot att USA får tillträde till svenskt territorium. Det är vad man i alla fall tror. Men ingen vet.

Försvarspolitiskt har svenskarna tagit den eviga freden på större allvar än något annat jämförbart land och lägger minst andel av BNP på försvaret jämfört med alla andra Östersjöländer.

Efter tisdagens möte mellan Sveriges försvarsminister, utrikesminister och företrädare för de båda hamnkommunerna Karlshamn och Gotland, står det klart att Sverige bedömer Ryssland så farligt och så nära ett anfallskrig att Nord Stream plötsligt inte bör få tillträde till berörda hamnar under arbetet med ytterligare en ledning. Risken för skymningsläge eller gråzonskrig anses för stor.

Det finns inga skäl att misstro den professionella svenska underrättelsetjänsten. Men det är en långtgående bedömning som får konsekvenser i flera led. Vilka relationer ska svenska företag våga ha med Ryssland? Kan Telia ha kvar sin fiberkabel på ryskt territorium? Kan ryska företag äga och driva verksamhet i Sverige? Är det ryskägda aluminiumsmältverket i Sundsvall en säkerhetsrisk? Om distansen mellan Karlshamn och F17 i Ronneby är för känslig för att tåla ryska fartyg, kan de då gå in i Nynäshamn som ligger så nära de fortfarande militärt viktiga områdena runt Berga?

Och vilka råd ger Sverige till Danmark, som årligen bidrar med trupp och flyg för att säkra balternas frihet, inför Nord Streams arbete på danskt territorialvatten? Och vad säger Sverige om Nord Streams depåhamnar i Finland och Tyskland? Förhoppningsvis berättar Sveriges regering vad den vet.

Allt detta har säkert den svenska regeringen tänkt igenom. För det kan ju inte vara så att regeringen i Stockholm agerar för att vinna kortsiktiga politiska vinster i en försvarsdebatt som inte har haft markkänning på ett kvarts sekel?

Innehåll från RiksbyggenAnnons

Klimatsmarta satsningar effektivt mot avgiftshöjningar

Mari-Louise Persson är miljö- och energichef på Riksbyggen.
Mari-Louise Persson är miljö- och energichef på Riksbyggen.

Att sänka energianvändningen är en av de största utmaningarna landets bostadsrättsföreningar kämpar med. För att möta detta har Riksbyggen tagit fram klimatsmarta besparingsåtgärder som visat sig vara effektiva på flera håll i landet.

– Vi ser att föreningar som energioptimerat inte drabbas lika hårt av högre energipriser, säger Mari-Louise Persson, miljö- och energichef på Riksbyggen.

Läs mer om Värmeoptimering 24/7

Riksbyggen vill vara en trygg partner och ett viktigt stöd för de bostadsrättsföreningar som står under deras förvaltning, både när det gäller juridik och ekonomi. På senare år har mer och mer börjat handla om hållbarhetsaspekten.

– För oss har de här frågorna varit viktiga i många år men med tanke på hur het energifrågan är just nu så ser vi en stor skillnad. Ingen pratade på samma sätt om det här för fem år sedan. De höga elpriserna är inte roliga men vi ser positiva effekter i och med ett ökat kunnande, säger Mari-Louise Persson.

Många samtal om nya tjänsten

Många samtal som Riksbyggen har med sina föreningar i dag handlar om deras nya tjänst Energiförvaltning. Tjänsten är till för att skapa en effektivare energianvändning i fastigheter, ett helhetsgrepp som kan leda till stora åtgärder som effektivare ventilation, fasadisolering och solceller. Men ofta kan enklare lösningar göra stor skillnad.

– Vi har ju vår tjänst Värmeoptimering 24/7 som kan spara varje förening upp till 20 procent i uppvärmningskostnader, samtidigt som de minskar koldioxidutsläppen. Denna AI-tjänst lär sig hur byggnaderna reagerar på väderväxlingar och kan därför hålla en jämnare inomhustemperatur, säger Jonas Holmgren, energiingenjör på Riksbyggen.

Sparar 1,1 miljoner kronor – varje år

Brf Rörestorpshus 2 i Värnamo är en av föreningarna som Riksbyggen börjat hjälpa med energiförvaltning där Värmeoptimering 24/7 ingår. Efter de inledande analyserna av föreningens fastigheter presenterades energibesparingsåtgärder som tillsammans skulle spara föreningen 1,1 miljoner kronor, varje år.

– Trots alla dessa åtgärder kommer vi inte behöva höja avgiften med mer än 1,5 procent och det är en normal höjning. Det känns väldigt bra, säger Ingemarie Ekblad som är ordförande i föreningen.

Ett annat exempel på en bostadsrättsförening som fått hjälp av Riksbyggen med en större satsning är Brf Göteborgshus 38. Föreningen i norra Göteborg har i dag en av landets största solcellsanläggningar i en bostadsrättsförening.

– Tack vare att vi fick detta på plats behöver vi – trots rådande energikris – inte göra någon avgiftshöjning alls i år, säger en glad ordförande Mikael Johansson.

Avgörande för planeten

Båda föreningarna känner en stolthet över att de bidrar till ett bättre klimat samtidigt som de sparar pengar. Mari-Louise Persson, som lägger mycket av sin tid på möten med myndigheter och samverkan med sina kollegor inom andra organisationer, säger att klimatsmarta och långsiktiga investeringar, i kombination med att man hjälps åt att hushålla med fossilfria resurser, i det långa loppet är avgörande för vår planet.

– Själva arbetar vi i både stort och smått för att nå de vetenskapliga klimatmålen. Det handlar om allt ifrån att övergå till en fossilfri fordonspark till att minska klimatavtrycket i nyproduktion och hjälpa våra kunder att minska CO2-utsläppen.

Installera solceller i bostadsrättsföreningen? Läs mer här.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera