1515

PM Nilsson: Sverige är ingen småstat i relation till Ryssland

Just nu bränner svenska bilister ovanligt mycket bensin och diesel från rysk råolja. Den ryska andelen har ökat under den senaste tioårsperioden och ligger strax under 50 procent. Resten är mest Nordsjöolja.

 

Oljan transporteras med båt från S:t Petersburg och lossas i Nynäshamn eller i Göteborg. Totalt importerar Sverige 25 miljoner ton fossila bränslen från Ryssland varje år.

Näst efter olja, gas och kol är timmer den stora importprodukten från Ryssland. Ryssland är Sveriges sjunde största importland. Varje dag, året runt, med eller utan Krim, med eller utan krig i Syrien, anlöper ryska fartyg svenska hamnar och lossar och lastar gods.

Sverige är också bland de tio största investerarna i Ryssland. De flesta stora svenska företag, totalt 400, äger och driver anläggningar i Ryssland, med Ikea i främsta ledet. Enligt en färsk undersökning från Business Sweden planerar 70 procent att expandera sin verksamhet.

Ryssarna är ganska blygsamma jämfört med svenskarna, men en av Sveriges viktigaste industrianläggningar, Rusals aluminiumsmältverk i Sundsvall, är ryskägt. Rusal är världens största aluminiumföretag. Det hyr ingen anläggning. Det äger.

Sverige är traditionellt ingen vän av ekonomiska bojkotter, men följer alltid lojalt FN:s och EU:s sanktionspolitik, så även sanktionerna mot Ryssland som infördes efter den olagliga annekteringen av Krim. Men det finns inget uttalat svenskt intresse av att minska handelsrelationerna mellan Sverige och Ryssland, tvärtom.

Svensk utrikespolitik främjar handelsrelationer i allmänhet och i Östersjöområdet i synnerhet. Det är ett vitalt svenskt intresse, såväl ekonomiskt som säkerhetspolitiskt, att väva samman Östersjöländerna i gemensam handel.

Att misstänkliggöra detta intresse för att gå Putins ärenden är att göra sig själv onödigt liten. Sverige är i ekonomiska, kulturella, tekniska, politiska och till och med militära termer en Östersjömakt att räkna med. Vi har en åtråvärd industri, internationellt integrerad kapitalmarknad, en solid ställning i EU, Nato och FN, Östersjöns starkaste ubåtsvapen och ett slagkraftigt flygvapen med nya långräckviddiga robotar.

Vi har framför allt en styrkeposition i den framtid som även ryssar måste in i efter Krim-krisen. Sverige ska sträva efter att S:t Petersburg och Moskva överger sin konfrontationslinje och kopplas upp i det nätverk av städer som är Europa, med studentutbyten, snabbspårsjärnväg, arbets- och kärleksinvandring och sömniga toppmöten om bankregler.

Två andra Östersjöstater, Ryssland och Tyskland, vill dra ytterligare en ledning mellan sig för gastransport, den så kallade Nord Stream 2. Den svenska regeringen är bunden av havsrättskonventionen och kan inte hindra utländsk makt att dra ledningar på svensk ekonomisk zon. Det insåg alliansregeringen och det gör även nuvarande regering.

Därför har intresset flyttat över till själva byggarbetet och Nord Streams förfrågan om att hyra mark för upplag av gasrören i Slite på Gotland och i Karlshamn i Blekinge. Försvarsmakten är ovillig, särskilt till att hyra ut Slite. Vad regeringen tycker vet vi inte. Avgörandet ägs av Gotlands kommun.

Om Försvarsmakten kan redovisa distinkta skäl för att säga nej bör Gotland göra det. Men då ska man veta vad man gör och vilken relation man vill ha i stället för den nuvarande. Ett land som själv har stor fossil import från Ryssland bör ha mycket starka argument för att förhindra och försena andra EU-länder från att importera. Ett land vars företag själv har stora och växande investeringar i Ryssland bör ha ömsesidig respekt för ryska företags verksamhet i Sverige.

Sverige är ett öppet land. De stora militära skyddsområdena är avvecklade. Det är fritt fram för ryssar att hyra en villa på Värmdö och dyka hela sommaren i Jungfrufjärden eller till och med köra civil miniubåt i Mysingen. De går att köpa i Vaxholm. 100 gröna män kan hyra sommarstugor på Gotland. Det kallas besöksnäring. Vad gör ett rörupplag för skillnad?


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?