PM Nilsson: Karlshamn tar en viktig strid för handel

Styrelsen för det kommunala hamnbolaget i Karlshamn meddelade sent i måndags kväll att de fortsätter att förhandla med det bolag, Wasco, som ska utföra bygget av Nord Stream 2. Efter att ha tagit del av regeringens argument ser de inga sakliga skäl för att gå regeringen till mötes och säga nej till affären.

Uppdaterad: 30 januari 2017, 15:23Publicerad: 20 december 2016, 21:00

Ledare:PM Nilsson

Text

Hamnens argumentation säger en hel del om hur klena sakskäl ministrarna Hultqvist och Wallström egentligen hade när de i förra veckan kallade upp kommunalråden från Karlshamn och Gotland.

Wasco är en global jätte, specialiserad bland annat på gasledningsbyggen. Det har huvudkontor i Malaysia och verksamheter över hela världen. Nyligen avslutades ett stort gasledningsbygge i Norge och ett annat i Louisiana i USA.

Detta bolag kommer att transportera rör som byggs i Tyskland och lagra dem i hamnar längs Nord Streams sträckning, bland annat i Finland och Tyskland, innan de läggs ut i havet. Wasco använder inte ryska fartyg och bevakningen i Karlshamn kommer att skötas av ett svenskt säkerhetsbolag.

Det är alltså inte "Putin" som "hyr hamnen", eller ryssar som står vakt i Karlshamn. Inga ryssar kommer att vara inblandade.

Däremot är rysk närvaro redan stor i Karlshamns hamn i dag. Bara under det senaste året har 700 fartyg med rysk besättning anlöpt hamnen. Karlshamn är en av Sveriges stora oljehamnar och i hamnens cisterner och bergrum finns stora mängder gas och olja från Ryssland. Sverige importerar hälften av sin olja från Ryssland. Ryska fartyg går för övrigt även in i Karlskrona.

Karlshamn har gjort stora investeringar i östtrafiken, bland annat för att öppna en järnvägsförbindelse mellan Norden och Kina, genom Ryssland. Under hösten har två kinesiska delegationer varit på besök i Karlshamn för att projektera godsstråket.

Affären med Wasco är värt 100 miljoner kronor för Karlshamn och kräver 50–60 nyanställningar.

Försvarsministern anger F17 i Ronneby (40 kilometer från Karlshamn) och marinbasen i Karlskrona (70 kilometer från Karlshamn) som tillräckliga skäl för att säga nej till affären. Den typen av respektavstånd är faktiskt orimliga, och att Sverige ska ha en mer omfattande bojkott mot ryska intressen än EU och resten av Norden liknar mer svaghet och opportunism än ansvar.

Fotnot: Denna ledare publicerades den 20 december 2016 och har återpublicerats.

PM Nilsson

Vinsten med att energioptimera fastigheter med AI

Publicerad:13 oktober 2021, 15:19

Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Cirka 50 procent. Så mycket värmeenergi har Riksbyggen kunnat spara i ett pilotprojekt under en månad genom att använda artificiell intelligens för att optimera uppvärmningen. Och det i en relativt ny, energieffektiv fastighet. Nu tas projektet vidare för att kunna minska den energiåtgång, och inte minst miljöpåverkan, som fastigheter står för.

Det började med ett problem, men också med en lösning.

Problemet heter driftoptimering, och handlar om att försöka hålla inomhustemperaturen i en byggnad på en jämn temperatur, året om, dygnet om.

– Ett modernt värmesystem bygger på att du har givare som mäter utetemperaturen, plus att du har regulatorer som kan öka och minska temperaturen på elementen, förklarar Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Läs mer om Riksbyggens energiförvaltning

Tanken är att om temperaturen ute går under en viss nivå ska värmen inomhus höjas automatiskt, så att innetemperaturen alltid är behaglig. Problemet är bara att systemet har svårt att planera framåt och ta hänsyn till att uppvärmning och nedkylning är en process som tar tid.

– Säg att det är en solig sommardag och huset är varmt, men på natten går temperaturen ner under tio grader en stund. Då vill systemet höja värmen trots att de som bor där inne bara vill få lite svalka.

Problemet skulle kunna lösas om en ingenjör flera gånger per dag gick in och optimerade systemet för de yttre förutsättningar som gäller just då, men det skulle vara extremt kostsamt och tidskrävande. Och det var när Jonas Holmberg funderade på hur det här i stället kunde automatiseras som lösningen dök upp.

– Vi deltog som partner i ett hackaton oktober 2020 där programmerare skulle optimera en fiktiv stad och dess byggnader, och då slog det mig att det egentligen inte borde vara så svårt att göra det på riktigt med hjälp av AI.

Långsiktig värmereglering

Anledningen är att moderna byggnader har sensorer som generar data dygnet runt. Den informationen, i kombination med en tiodygnsprognos från SMHI, gör att AI kan räkna ut hur varmt eller kallt det kommer att vara i byggnaden om tio timmar. Utifrån det kan värmen regleras mer långsiktigt, något som kan skapa en jämnare temperatur där man slipper toppar och dalar, samtidigt som det minskar energiförbrukningen.

– Vi startade piloten i slutet av mars 2020, och under april och maj sparade vi totalt 15 500 kilowattimmar, vilket är en besparing på femtio procent av värmeanvändningen. Och det i ett nyproducerat hus som hade klarat miljöbyggnad silver och var manuellt energioptimerad av oss i förväg.

Kontakta Riksbyggen och se hur mycket din fastighet kan spara.

Totalt räknar Jonas Holmberg att tekniken skulle kunna spara cirka 20 procent av värme användningen utslaget över ett år, bara på uppvärmningssidan.

– Fastigheter står för 40 procent av Sveriges energiåtgång, så det här skulle innebära en stor besparing på miljön. Dessutom blir det roligare som energiingenjör att jobba med ny teknik, och eftersom Riksbyggen redan i dag har en proaktiv it-avdelning och en ledning som lyssnar och inte är rädda för att testa ny teknik kan det här ge stora effekter.

Ska fortsätta utvecklingen

Planen nu är att utveckla fler funktioner samt att träna AI på flera olika typer av fastigheter, men också att fortsätta att utveckla fler tjänster där AI kan hjälpa till att optimera driften.

– Första delen av digitaliseringen var att samla in data, nu är det dags att använda informationen för att agera och göra förändringar, något som ger både bättre miljö och roligare arbetsplats.