1515
Annons

PM Nilsson: Juluppropet har rätt i sak men saknar svar

Svenska kyrkans julupprop går i år i polemik mot den mest brännheta fråga som S-MP-regeringen har haft att hantera. Genom att underteckna uppropet ställer man sig bakom en human migrationspolitik, vilket i kyrkans tappning i huvudsak är en återgång till de regler som gällde före åtstramningen i november 2015.

 

 

Bild:TT

De som besöker en kyrka under julhelgen kommer på ett eller annat sätt att uppmanas att underteckna. För en del är det självklart, för andra inte.

Svenska kyrkan har rätt att uttrycka sina grundläggande åsikter, även i kontroversiella frågor. Kyrkan är ett självständigt trossamfund. Sedan 1951 får man lämna om man vill.

Migrationen är just nu en överpolitiserad fråga. Alla möjliga ståndpunkter, frågor, livsåskådningar, ideologier och självsyner länkas samman med migration.

Egentligen är frågan långt mer praktisk till sin natur. Sverige har, har alltid haft, och kommer att ha migration, in till Sverige och ut från Sverige. Att svenskar kan arbeta, gifta sig eller studera i andra länder och att andra länders medborgare kan göra detsamma i Sverige gynnar friheten, utvecklingen och ekonomisk tillväxt. Det är det viktigaste skälet till att Sverige prioriterar öppenhet så långt det går.

Till detta kommer migration på grund av flykt från krig, förföljelse eller annat utsatthet och här gör Sverige ett tungt socialt åtagande.

Juluppropets andemening är goda villkor för de migranter som är här. Barn ska ha rätt till trygghet, vuxna till familjeliv och byråkratier ska inte hindra familjeåterförening.

Svenska kyrkan har rätt i att regeringens migrationspolitik brister i dessa avseenden, och därtill i många andra.

Det är inte humant att först högljutt från högsta politiska nivå välkomna 160 000 flyktingar för att sedan efter ett drygt års väntetid avvisa hälften av dem.

Det är ett bedrägeri att locka till sig 30 000 afghanska ungdomar som tror att uppehållstillståndet är en självklarhet för att sedan ändra villkoren och flyga tillbaka så många som möjligt.

Det är omänskligt att först utlova EU:s bästa familjeåterföreningsvillkor för att över en natt helt slopa möjligheten att ta hit sina familjer.

Det är lömskt att stänga ner möjligheten att ansöka om familjeåterförening på just de ambassader i de länder där flyktingarnas familjer finns.

Och det är dödligt att förbjuda alla lagliga sätt att ta sig till Sverige som asylsökande.

Orsaken till att S-MP-regeringen ändå gör detta är att man i panik vill att så få som möjligt ska söka sig hit. Öppenheten som grundläggande princip i kombination med EU:s bästa sociala villkor krockade med flyktinginvandringens omfattning. I år budgeterar staten 70 miljarder kronor för att täcka kostnaderna för flyktingarnas två första år i landet, därefter tar kommunerna det ekonomiska ansvaret. Det är en kostnadspost som ingen kan bortse ifrån.

Öppenheten och de sociala rättigheterna för flyktingar krockade också med villkoren på svensk arbets- och bostadsmarknad. Det är tufft att få jobb i Sverige om du har fel eller obefintlig utbildning, och boendekostnaderna är mycket höga. Risken för många års utslagning är enligt statistiken förödande stor. Och det finns inga tecken på att politiken ska avreglera bostads- och arbetsmarknad för att bättre passa migranter.

Undanflykten från denna målkonflikt är lika mänsklig som vanlig. Men bortom flyktingstopp och kyrkans återställare måste Sverige snart få i gång ett vettigt samtal som kan hantera båda storheterna. Personer som får asyl i Sverige ska ha samma fri- och rättigheter som alla andra i landet, i detta har kyrkan rätt. Samtidigt är resurserna begränsade. De kommunala och statliga systemen måste fungera, annars sviks grundläggande rättigheter för landets invånare. I detta saknar kyrkan svar, och den tomheten öppnar för framtida inhumana panikåtgärder.

Men vi kan göra vad vi kan.

Kyrkan har gott om lokaler, enorma markegendomar, (390 000 hektar), professionell och lojal personal. Sälj tiondet av jorden, både jordens gröda och trädens frukt, bygg boende, särskilt nära storstäder, och hjälp kommunerna. Det skulle fördjupa juluppropet och vara en sann kristlig gärning.


Innehåll från MetaAnnons

3 strategiska steg för att sälja livsmedel och mat i en digital värld

Svensk e-handel fortsätter att växa från rekordhöga pandeminivåer. I livsmedelsbranschen tar nya aktörer som taxi- och matkasseföretag marknadsandelar. Nya tider kräver nya metoder – här är Metas, före detta Facebook, bästa tips för att lyckas.

Under 2020 växte svensk e-handel med 49 procent enligt den årliga undersökningen E-barometern. Många väntade sig en tillbakagång i takt med att samhället öppnade, men när den första halvan av 2021 summerades visade sig en fortsatt ökning på 16 procent. I sin rapport ”The State of Grocery Retail 2021” rapporterar McKinsey om tillväxtnivåer av e-handel i Europa inom dagligvaruhandeln på 55 procent under 2020. Sverige sticker ut med den högsta tillväxten i Europa på hela 95 procent.

Johnas Liljegren, ansvarig för retail på Meta i Sverige, poängterar att pandemin inte är över än, men att företagets data pekar på att den snabbt accelererande digitaliseringen kommer fortsätta i samma riktning.

– Många beteendeförändringar hänger kvar och vissa har sannolikt permanentats. Att mycket av vår inspiration och kommunikation med varandra kommer från Metas plattformar var en trend innan pandemin men den accelererades som så mycket annat. Vi ser idag eller framåt inget trendbrott där, även om tillväxten möjligtvis mattas av, säger han.

En undersökning av undersökningsföretaget YouGov från våren 2021 visade att hela 89 procent av svenskarna hade handlat matvaror online under de senaste sex månaderna. Prisvärdhet, bekvämlighet och utbud av produkter var de faktorer som mest sannolikt påverkade hur, och från vem, man väljer att konsumera sina dagligvaror. God service var den mest avgörande orsaken till att återkomma till samma handlare vid nästa köptillfälle. 

Johnas Liljegren menar att utvecklingen där nu en majoritet av svenskarna testat onlinehandel, även inom detaljhandeln, ställer högre krav på företag. Faktorn bekvämlighet var tidigare starkt kopplad till närhetsprincipen, men hur påverkas den nu när bekvämlighet också innefattas av nya distributionsmöjlighet?

Produktutbudet och att agilt marknadsföra det som finns tillgängligt ställer också högre krav på minskade ledtider för sin kommunikation. Det är av extra stor vikt då hela 27 procent i YouGov-undersökningen säger att nackdelen med att handla mat online är att produkterna ibland är slut eller inte finns tillgängliga.

– Nya vanor och beteenden hos oss som konsument, här genom ett ökat digitalt beteende, påverkar de förväntningar vi har på de bolag eller varumärken vi vänder oss till. Det som var nytt igår blir en lägstanivå idag som alla bolag behöver förhålla sig till, säger Johnas Liljegren.

Nya aktörer breddar branschen

Digitaliseringen har gjort livsmedelsbranschen mer splittrad än någonsin och en person på jakt efter mat har många vägar att gå. Du kan beställa matkassar och matvaror från de klassiska livsmedelskedjorna, men även av branschledande onlineföretag och supernischade tjänster. Samma matvaror kan beställas som kompletteringar till take away-maten – eller i vissa fall tillsammans med bokleveransen. 

Ett resultat av den ökade konkurrensen är, förutom kraven på god service, även högre krav på hur företag och varumärken kommunicerar med sin målgrupp. Tidigare nämnd YouGov-undersökning visar att svenskar är ovanligt tillåtande och mottagliga för personaliserad reklam – jämfört med andra länder upplever de den mycket mer hjälpfull än påträngande. Johnas Liljegren ser matkasseföretagens framgång som ett typiskt tecken i tiden där produkten, marknadsföringen och communitybyggandet går hand i hand.

– Vi ser i våra data att kunder efterfrågar inspiration och enkelhet, vilket gett matkassar marknadsandelar från lösplock. Plattformar som Instagram inspirerar via stora matkonton, men även genom matrelaterade inlägg man får från sina vänner. Här finns stora möjligheter att bygga varumärke, lojalitet och ta marknadsandelar för den som vågar tänka nytt, säger han.

Tre strategier som säljer och bygger varumärke

Så till den stora frågan: hur ska varumärken och företag agera för att lyckas med sin marknadsföring och i slutändan få fler kunder och högre marginaler? Meta sammanfattar svaret med tre strategiska grundpelare som marknadsförare bör vara särskilt uppmärksamma på. Det handlar om de allmängiltiga mänskliga behoven gemenskap, lätthet och glädje. Med de tre orden som ledstjärnor finns alla möjligheter att lyckas digitalt. 

– Den grundläggande insikten handlar om hur vi som konsumenter vill, och kan, bygga våra egna konsumtionsmönster som varumärken och företag får rätta sig efter. Det kräver andra typer av värdeskapande och relationsbyggande aktiviteter från företagen, säger Johnas Liljegren.

Johnas Liljegren om de tre strategiska pelarna:

Gemenskapen, att skapa en communitykänsla, är nära förknippad med mat. Vi intresseras av mat som aldrig förr och vänder oss till varandra i digitala miljöer för inspiration och sällskap. Guinness förde samman rugbyälskare i en livesänd ”cook-along”, Mars M&M skapade en virtuell Halloween med tillhörande Instagram AR-filter och listan på matrelaterade välgörande initiativ under pandemin tycks aldrig ta slut. Hur kan ditt varumärke eller företag bli en del av ett community eller skapa ett eget?

Lätthet handlar om att minska friktionen i alla steg. Det ska vara lätt att köpa dina tjänster och varor. Toleransen för långsamma tjänster är låg, antalet konverteringar på en webbplats kan minska med hela 20 procent för varje sekunds fördröjning och allt fler varor och tjänster kan nu köpas med under en timmes leveranstid. Tjänster som Instagram och Facebook Shop som möjliggör köp via sociala medier eller rika annonsformat som Instant Experience driver den sömlösa och friktionslösa utvecklingen framåt. 

Glädje är en ofta underskattad och underutnyttjad del av kundupplevelser och marknadsföring. Nästan hälften av de mest älskade varumärkena i USA är kopplade till mat och dryck enligt undersökningen Morning Consult’s Most Loved Brand. Och när omvärldsbevakningstjänsten Sprinklr analyserade miljontals matrelaterade konversationer i sociala medier så var glädje den klart vanligaste känsla som förmedlades. I samma undersökning såg man även en dubblering av positiva mat- och dryckupplevelser i samband med intensiva utbrott under pandemin. Människor finner glädje i sina mat- och dryckupplevelser och de varumärken som kan bli en del av det har mycket att vinna.

Vill du veta mer om hur du kan ta ditt företag framåt med hjälp av Meta? Läs mer på Meta For Business

Mer från Meta

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Meta och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?