ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Peter Malmqvist: Slopad avdragsrätt bäddar för ny krasch

  • VARNAR. Finansanalytikern Peter Malmqvist befarar att en slopad avdragsrätt för företagens räntor kan kyla ned byggsektorn, vilket skulle likna läget då bank- och fastighetskraschen skedde i början av 1990-talet. Foto: Fanni Olin Dahl

DEBATT. Regeringen föreslår att företagens avdragsrätt för räntor ska slopas. Därtill vill riksbankschefen att även privatpersoners avdragsrätt ska tas bort. Det är en farlig väg att gå, anser Peter Malmqvist.

Sverige har världens näst lägsta styrränta. Bara Schweiz ligger lägre, ett land som ständigt pressas av en extremt stark valuta. Inte ens Japan, det notoriska problembarnet, ligger lika lågt som Sverige. Det är därför inte svårt att förstå varför den lånedrivna delen av svensk ekonomi, är inne i en kraftig överhettning.

Ta bilförsäljningen. Den slår rekord och ligger nu drygt 20 procent över de tidigare topparna vid finans- respektive it-bubblan. Lika hett är det inom bostadsbyggandet. Det senaste året har byggprojekt motsvarande 62.000 bostäder startats. Det är tre gånger högre än nivån för fyra år sedan och 40 procent över den senaste toppen vid finanskraschen 2008. I den här takten kommer byggandet att slå rekordet från 1990 på 70.000 bostäder inom ett år. Därtill fortsätter bostadspriserna att vara industrivärldens snabbast växande, i kamp med Norge. Båda länderna har en tillväxttakt på ungefär dubbla det europeiska snittet, oavsett om vi mäter på ett eller tjugo år.

Allt detta är lånedrivet. Svenska hushålls lånetillväxt de senaste fem åren är i genomsnitt 5,5 procent per år. Norge ligger etta i Europa, något över Sverige, medan de flesta andra länder, inklusive USA, ligger på mind- re än halva den svenska tillväxten.

Därtill ökar hushållens lån snabbare än produktionen, BNP. Följaktligen ökar lånestocken i relation till BNP och ligger nu lika högt som i Spanien före den senaste bankkraschen. Vi börjar därtill närma oss USA:s toppnivåer före den stora finanskraschen 2008.

Denna överhettning oroar finansministern, som nu lanserat ett nygammalt skatteförslag om slopad avdragsrätt för räntor i företag. Det är ett farligt förslag, av två skäl. För det första leder det till omöjliga definitionsproblem, eftersom alla skulder i ett företag löper med ränta, oavsett om de debiteras separat eller ej. De flesta skulder har nämligen en räntekomponent inbakad i priset på varan eller tjänsten, inte debiterad separat. Det är i princip bara banker som debiterar räntan separat. Den ”osynliga” räntan kommer alltså att bli avdragsgill, men inte den synliga, alltså primärt bankens. Detta kommer att ändra på mycket i affärslivet.

Ta bostadsbyggandet. Om ett byggföretag lånar pengar av banken och bygger bostäder, varefter de säljer dem som bostadsrätter, då blir räntan inte avdragsgill enligt de nya rikt- linjerna. Om byggföretaget däremot finansierar sig med förskott från kun- derna och samtidigt sänker priset på bostaden, då blir ”räntekostnaden” en minskad försäljningsintäkt i företaget och därmed avdragsgill.

Samma resonemang kan appliceras på alla vanliga kund-/leverantörsförhållanden. Därtill kan företag välja att hyra i stället för att låna/köpa. Hyran blir fullt avdragsgill, medan räntan på lånet i köpsituationen skulle falla utanför. En del hyresupplägg går, teoretiskt, att förvandla till en köp–låne-situation, vilket finansministern vill, men långtifrån alla. Regeringen möter i detta skatteförslag ungefär samma definitionsproblem, som när de ville precisera vad som var övervinster i privat vård- och skolverksamhet.

Definitionsproblemen är dock bara ett problem. Lika illa är att den slopade avdragsrätten ska införas i ett läge då räntan ligger långt under normal nivå. Effekten i dag blir kanske hanterbar, men den dag räntorna normaliseras och samtidigt inte är avdragsgilla, kommer många företag, särskilt inom bygg- och fastighetssektorn, att råka illa ut.

Dessutom vill riksbankschefen att privatpersoners avdragsrätt för räntor slopas, i syfte att kyla av bostadsbubblan. Om även det skulle genomföras har vi en situation som mycket väl liknar den vi fick när bank- och fastighetskraschen exploderade 1990. Då skapade överhettningen dramatiska räntehöjningar, men nu riskerar vi att nå dramatik redan vid normala räntor, eftersom de inte blir avdragsgilla.

Om nu regering och Riksbank är oroliga för att den överhettade ekonomin skapar en framtida lånekrasch, vore det då inte lämpligare att ändra Riksbankens mål, så att de kan höja räntan, hellre än att revolutionera hela skattesystemet?

 

Peter Malmqvist, chefsanalytiker, Remium Nordic

 

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies