ANNONS:
Till Di.se
TISDAG 21 NOV Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS & MARKNAD
Start Opinion Debatt

Peter Malmqvist: Befria Riksbanken från att följa just KPI

  • DÅLIGT INFLATIONSMÅTT. Mobiltelefoner har rasat i pris enligt KPI, fast de kostar lika mycket som förut. Anledningen är att telefonerna har fått större teknikinnehåll. Detta leder till stora tolkningsproblem, enligt Peter Malmqvist. Foto: Fannh Olin Dahl

DEBATT. Konsumentprisindex inkluderar faktorer som konsumenter inte lägger märke till. Det gäller bland annat teknikprodukter som har förbättrats. Riksbanken borde slippa styra sin politik enbart mot KPI. Valutamarknaden har redan underkänt detta mått, konstaterar Peter Malmqvist.

De senaste 20 åren har priset på elektronikprodukter (mobiltelefoner, tv-apparater etc) fallit med 90 procent, mätt enligt konsumentprisindex. Ändå kostar en mobiltelefon i butiken ungefär lika mycket i dag, som för 20 år sedan. Likadant med exempelvis tv-apparater. Vad är felet?

Det konsumentprisindex mäter är ungefär priset per ”teknikenhet”, inte priset på butikshyllan. Eftersom en mobiltelefon i dag är en fantastisk datamaskin, med superstark ”motor” och med gigantiska lagringsmöjligheter, har priset justerats för detta. Det är då raset blir 90 procent och effekten på konsumentprisindex blir markant.

En annan viktig teknikprodukt är personbilar. De senaste 20 åren har priset enligt konsumentprisindex varit oförändrat. Det är en illusion. En bil av samma märke och med samma status som för tjugo år sedan har stigit markant i pris. Däremot är den bättre än förr, drar mindre bränsle, ger mer hästkrafter per bränsleenhet och är fullmatad med elektronik som ska underlätta för både förare och passagerare. Ingen vevar heller i dag sidofönstren manuellt.

Räknat per ”teknikenhet” har därför priset på bilar varit oförändrat, men du betalar mer i butiken än för 20 år sedan.

Den tekniska utvecklingen är ett tolkningsproblem vid inflationsmätningar, men sällan diskuterat. Teknikutvecklingen resulterar i en prisjustering, trots att köparen, i många fall, inte använder den nya tekniken eller ens är medveten om den. ”Klockfrekvens” och ”megabyte” är få mobilköpare inlästa på, eller ens röststyrning. Trots det resulterar den tekniska utvecklingen i att produkten verkar ha rasat i pris.

Ett närbesläktat inflationsproblem gäller ”svenskproducerade” prisförändringar, ofta tjänster. Exempelvis har hemförsäkringen stigit med nästan 5 procent per år de senaste 20 åren, samtidigt som bilservice har stigit drygt 3 procent, liksom patientavgifterna i sjukvården. Dessutom har restaurangbesök och transporttjänster stigit med i genomsnitt 2,5 procent per år, vilket är långt över konsumentprisindex uppgång på 1,1 procent per år under samma tid. Om Riksbanken styrde efter enbart svenskproducerade prisförändringar, skulle räntan i dag vara 3 procentenheter högre.

Ytterligare ett problem gäller inflationsjämförelser med utlandet, framför allt mot euroområdet. De senaste 20 åren har svensk inflation legat 0,7 procentenheter lägre per år än euroområdets. Också det är en illusion. En så stor skillnad borde ha påverkat kronan. Euron borde ha försvagats mot kronan med ungefär samma procentenhet per år. Det har inte hänt. Euron ligger i dag på ungefär samma nivå mot kronan, som för 20 år sedan. Det indikerar att valutamarknaden betraktar den svenska officiella inflationen som för lågt beräknad jämfört med euroområdets inflationsberäkning.

Problemen med att beräkna och tolka konsumentprisindex är stora. Bostadspriser, boräntor, energipriser, importeffekter, inhemska servicepriser, teknikutveckling är några områden som skapar problem.

Därför är det fel att Riksbanken tvingas styra mot enbart konsumentprisindex. Bankens räntepolitik borde styras efter en bredare syn på begreppet prisstabilitet och banken borde själv får definiera vad som skall vara fokus. Det vi just nu bevittnar är nämligen att förtroendet för den nuvarande politiken med enbart konsumentprisindex i centrum eroderar allt mer.

 

Peter Malmqvist, chefsanalytiker, Remium Nordic

 

Läs svar från Nordeas Torbjörn Isaksson här.

Läs svar från SCB här.

 

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 4.000-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Tyck till