Olof Stenhammar: Därför behövs vinsterna

DEBATT. Ifrågasättandet av fritt företagande är tillbaka på en 1970-talsnivå. Det behöver sägas att vinst är ett kvitto på att en verksamhet skapar värden och att den är bärkraftig för framtiden. Och få vill nog ha tillbaka den dåliga service som fanns när all välfärd producerades i offentlig regi, skriver Olof Stenhammar.

OROAD. Välfärdsverksamheter är alltför viktiga för att enbart skötas av politiker och byråkrater, anser Olof Stenhammar. Och vinstdrivande företag är grunden för Sveriges välstånd.
OROAD. Välfärdsverksamheter är alltför viktiga för att enbart skötas av politiker och byråkrater, anser Olof Stenhammar. Och vinstdrivande företag är grunden för Sveriges välstånd.Bild:Filip Erlind

Företagsvinster har en tidlös förmåga att väcka ont blod. De är därför i behov av ett lika tidlöst och outtröttligt försvar.

Vi vet att vinster i näringslivet är nödvändiga för att vårt samhälle ska fungera. Vinst möjliggör expansion och investeringar i nya idéer. Vinsten är ett kvitto på att en verksamhet skapar värden och ger hopp om framtiden.

Vår tids politiska vänsterklass är på väg att marschera in i samma mörker som 1970-talets. Regeringen är beredd att slå ihjäl vinstintresset för en lång lista av välfärdstjänster och den borgerliga oppositionen gör inte något principiellt tydligt motstånd. Även ledande företrädare för den tidigare alliansregeringen talade om vinster som något destruktivt, i varje fall när de uppstod i större banker.

Dilemmat är att om vinster kan begränsas i en bransch skapas en ideologisk språngbräda för att utvidga begränsningen till andra områden. För Jonas Sjöstedt och hans partikolleger är vården och skolan bara början.

Jag kommer ihåg 1970-talet då företagande i sig ifrågasattes. Givetvis var vinsten en viktig del av ifrågasättandet.

Det viktiga är förstås att patienter, brukare och elever får ut den kvalitet som kan krävas. Vinsten borde vara en icke-fråga, den är bara ett medel för att nå målet. Det cyniska i vänsterpolitikernas motstånd mot vinst är att de sällan verkar ägna patienternas eller elevernas välmående en tanke. Människornas bästa offras på ideologiernas altare.

Fram till 1990-talet producerades i princip alla välfärdstjänster i offentlig regi. Det ledde till höga kostnader, dålig service och brist på innovation. Den tiden vill få ha tillbaka.
De flesta ser ett värde i att det finns konkurrens mellan många olika aktörer, såväl offentliga som privata och ideella.

De senaste årens debatt har gjort mig bekymrad. Det är uppenbart att många privata vårdgivare kan producera bättre vård än vad offentliga aktörer gör, och dessutom åstadkomma vinst. Klagomålen på den offentliga vården är minst lika vanliga som på den privata vården, men i den offentliga vården sitter vi fast medan vi i den privata lätt kan kräva förändringar om vi tycker att något är fel.

Det offentliga ledarskapet saknar förmågan att ensamt hitta vägarna till en bättre vård. Man går i invanda spår. Verksamheter som vård, skola och omsorg är alltför viktiga för att enbart överlåtas till politiker och byråkrater inom den offentliga sektorn. Det visar bland annat de senaste dagarnas reaktioner från ansvariga landstingspolitiker om att de nu ska vidta krafttag för att minska inhyrningen av vårdpersonal. Man får det nästan att framstå som att det är bemanningsföretagens fel att de hyr ut personal, när problemet i stället är landstingspolitikernas oförmåga att utöva ett bra ledarskap.

Massmedierna är generellt oförmögna eller ointresserade av att förmedla en balanserad bild i dessa frågor. Författaren och journalisten Åsa Moberg är ett undantag. I en kolumn i Aftonbladet 2015 skrev hon: ”Dåliga privata företag kommer aldrig att bli stora. Det är bara i offentlig regi som dålig vård kan pågå år efter år.” Skandalerna kring Stockholmssjukhusens akutsjukvård är om något ett tecken på just det.

Ordet riskkapital har i det sammanhanget råkat illa ut. Faktum är att allt företagande bygger på riskkapital – att någon är beredd att investera och ta en risk.

Tvärtemot vad som ofta påstås arbetar de flesta riskkapitalister långsiktigt och levererar bra tjänster som dessutom genererar vinst. Det finns alltid undantag, men för att företagen ska överleva långsiktigt krävs att brister rättas till. I detta avseende skiljer sig de privata företagen från offentliga aktörer.

Grunden för vårt välstånd är de värden som näringslivet genererar, bland annat genom att gå med vinst. Politiker skapar inte dessa värden, även om de ibland försöker ge sken av det.
För att de välfärdstjänster som produceras i offentlig regi ska kunna utvecklas krävs en måttstock att jämföra med. En sådan erbjuder konkurrerande privata alternativ som har drivkrafter att förnya och effektivisera, bland annat eftersom de har krav på sig att gå med vinst.

Utan dessa privata aktörer kommer den positiva utveckling som sedan 1990-talet faktiskt skett inom vård, skola och omsorg att avstanna. Detta vore en stor förlust inte bara för alla anställda, patienter och elever som föredrar ett vinstdrivande privat alternativ, utan för hela samhället.

 

Olof Stenhammar, Grundare av OMX och entreprenör

 

Läs Tom Rudekes artikel om vinstens betydelse här.

 

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 4.000-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från OracleAnnons

Oracle tar sin egen medicin – Finance transformation

CFO:s har en viktig roll att spela när det gäller att hitta tillväxtmöjligheter efter pandemin. Men det kräver rätt verktyg. Oracles egen finansavdelning kan vittna om stora framsteg när de, liksom resten av företaget, gick över till att använda Oracle cloud.

Läs mer – fyra viktiga steg för framtida tillväxt  

Färre än tolv dagar. Det är så lång tid det tog att göra Oracles senaste bokslut och resultatrapport, allt tack vare Oracle ERP Cloud.

– Mitt team och jag känner verkligen att vi har en unik möjlighet, säger Maria Smith, svp, asst corporate controller, Oracle.

Total digitalisering

Bakgrunden är en total digitalisering av hela Oracle. Koncernen som i många år har hjälpt företag med digitala produkter insåg för några år sedan att man för att kunna hjälpa kunderna vidare till nästa nivå även behövde utveckla en bred digital tjänstelösning: Oracle Cloud. Och för att verkligen skapa det bästa möjliga för sina kunder såg man till att hela koncernen började använda de verktyg som molnet innebär. 

– När vi jobbar med våra finansiella lösningar använder vi samma molnlösning som våra kunder gör, något som känns helt fantastiskt, förklarar Maria Smith.

– När vi nu använder de här produkterna och planerar för att bli bäst i världen på finansiell management så är det inte bara för vår egen skull, utan även för våra kunders.

Det här innebär att Oracles egen användarsida nu kan komma med löpande input för innovation av företagets tjänster, samt att man kan dela med sig av sina egna erfarenheter kring en affärs transformation samt optimering av processer till sina kunder. 

– Oracle är och har varit ett självservice företag sedan många år. Vi har tidigt uppmanat våra anställda till att tänka innovativt och entreprenöriellt för att skapa bästa möjliga förutsättningar till utveckling av våra kunder och projekt. Att agera lösningsorienterat genomsyrar alla våra tjänster samt hur vi jobbar med ständig förbättring och tillväxt både internt som externt, säger Sonia Schilling, Business Leader Sweden på Oracle Sverige.

”God kontroll på hela kedjan”

Och resultatet av det här har inte låtit vänta på sig. Bokslutet gjordes snabbare än någonsin, mer än sjuttio procent av alla transaktioner är helt automatiserade tack vare CPQ Cloud, och hela trettiofem procent av den manuella ekonomihanteringen i koncernen har eliminerats.

– Vi har också paneler där vi kan följa vad som händer i realtid, och alla transaktioner som vi kör genom Oracles system matchas automatiskt med till exempel kontoutdrag vilket ger oss god kontroll på hela kedjan, säger Maria Smith.

Men bara för att man har kommit så här långt innebär inte att man är klar. Planen är att maskininlärning ska kunna automatisera ytterligare en stor del av det tidigare manuella arbetet.

- Vi kommer att kunna automatisera hela 20 000 avstämningar, medan man i andra företag behöver sända 20 000 e-mail för att få så många avstämningar godkända. Det känns väldigt bra att veta att vi inte är fast i det längre inom Oracle, säger Maria Smith.

Förenklade komplicerade procedurer

Även Enzo Tolino, vp of finance, EMEA Oracle, är mycket nöjd med att Oracles ekonomi- och finansavdelning numera använder Oracle Cloud.

– För mig och mitt team är det viktigt att vara uppdaterade. Genom övergången har vi fått möjligheten att förenkla det som i själva verket är mycket komplexa procedurer i en global finansavdelning. Vi vill hela tiden ha de bästa verktygen och processerna, och det får vi genom att använda våra egna system.

Läs mer – fyra viktiga steg för framtida tillväxt  

 

Mer från Oracle

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Oracle och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?