1515
Annons

Olof Stenhammar: Därför behövs vinsterna

DEBATT. Ifrågasättandet av fritt företagande är tillbaka på en 1970-talsnivå. Det behöver sägas att vinst är ett kvitto på att en verksamhet skapar värden och att den är bärkraftig för framtiden. Och få vill nog ha tillbaka den dåliga service som fanns när all välfärd producerades i offentlig regi, skriver Olof Stenhammar.

OROAD. Välfärdsverksamheter är alltför viktiga för att enbart skötas av politiker och byråkrater, anser Olof Stenhammar. Och vinstdrivande företag är grunden för Sveriges välstånd.
OROAD. Välfärdsverksamheter är alltför viktiga för att enbart skötas av politiker och byråkrater, anser Olof Stenhammar. Och vinstdrivande företag är grunden för Sveriges välstånd.Bild:Filip Erlind

Företagsvinster har en tidlös förmåga att väcka ont blod. De är därför i behov av ett lika tidlöst och outtröttligt försvar.

Vi vet att vinster i näringslivet är nödvändiga för att vårt samhälle ska fungera. Vinst möjliggör expansion och investeringar i nya idéer. Vinsten är ett kvitto på att en verksamhet skapar värden och ger hopp om framtiden.

Vår tids politiska vänsterklass är på väg att marschera in i samma mörker som 1970-talets. Regeringen är beredd att slå ihjäl vinstintresset för en lång lista av välfärdstjänster och den borgerliga oppositionen gör inte något principiellt tydligt motstånd. Även ledande företrädare för den tidigare alliansregeringen talade om vinster som något destruktivt, i varje fall när de uppstod i större banker.

Dilemmat är att om vinster kan begränsas i en bransch skapas en ideologisk språngbräda för att utvidga begränsningen till andra områden. För Jonas Sjöstedt och hans partikolleger är vården och skolan bara början.

Jag kommer ihåg 1970-talet då företagande i sig ifrågasattes. Givetvis var vinsten en viktig del av ifrågasättandet.

Det viktiga är förstås att patienter, brukare och elever får ut den kvalitet som kan krävas. Vinsten borde vara en icke-fråga, den är bara ett medel för att nå målet. Det cyniska i vänsterpolitikernas motstånd mot vinst är att de sällan verkar ägna patienternas eller elevernas välmående en tanke. Människornas bästa offras på ideologiernas altare.

Fram till 1990-talet producerades i princip alla välfärdstjänster i offentlig regi. Det ledde till höga kostnader, dålig service och brist på innovation. Den tiden vill få ha tillbaka.
De flesta ser ett värde i att det finns konkurrens mellan många olika aktörer, såväl offentliga som privata och ideella.

De senaste årens debatt har gjort mig bekymrad. Det är uppenbart att många privata vårdgivare kan producera bättre vård än vad offentliga aktörer gör, och dessutom åstadkomma vinst. Klagomålen på den offentliga vården är minst lika vanliga som på den privata vården, men i den offentliga vården sitter vi fast medan vi i den privata lätt kan kräva förändringar om vi tycker att något är fel.

Det offentliga ledarskapet saknar förmågan att ensamt hitta vägarna till en bättre vård. Man går i invanda spår. Verksamheter som vård, skola och omsorg är alltför viktiga för att enbart överlåtas till politiker och byråkrater inom den offentliga sektorn. Det visar bland annat de senaste dagarnas reaktioner från ansvariga landstingspolitiker om att de nu ska vidta krafttag för att minska inhyrningen av vårdpersonal. Man får det nästan att framstå som att det är bemanningsföretagens fel att de hyr ut personal, när problemet i stället är landstingspolitikernas oförmåga att utöva ett bra ledarskap.

Massmedierna är generellt oförmögna eller ointresserade av att förmedla en balanserad bild i dessa frågor. Författaren och journalisten Åsa Moberg är ett undantag. I en kolumn i Aftonbladet 2015 skrev hon: ”Dåliga privata företag kommer aldrig att bli stora. Det är bara i offentlig regi som dålig vård kan pågå år efter år.” Skandalerna kring Stockholmssjukhusens akutsjukvård är om något ett tecken på just det.

Ordet riskkapital har i det sammanhanget råkat illa ut. Faktum är att allt företagande bygger på riskkapital – att någon är beredd att investera och ta en risk.

Tvärtemot vad som ofta påstås arbetar de flesta riskkapitalister långsiktigt och levererar bra tjänster som dessutom genererar vinst. Det finns alltid undantag, men för att företagen ska överleva långsiktigt krävs att brister rättas till. I detta avseende skiljer sig de privata företagen från offentliga aktörer.

Grunden för vårt välstånd är de värden som näringslivet genererar, bland annat genom att gå med vinst. Politiker skapar inte dessa värden, även om de ibland försöker ge sken av det.
För att de välfärdstjänster som produceras i offentlig regi ska kunna utvecklas krävs en måttstock att jämföra med. En sådan erbjuder konkurrerande privata alternativ som har drivkrafter att förnya och effektivisera, bland annat eftersom de har krav på sig att gå med vinst.

Utan dessa privata aktörer kommer den positiva utveckling som sedan 1990-talet faktiskt skett inom vård, skola och omsorg att avstanna. Detta vore en stor förlust inte bara för alla anställda, patienter och elever som föredrar ett vinstdrivande privat alternativ, utan för hela samhället.

 

Olof Stenhammar, Grundare av OMX och entreprenör

 

Läs Tom Rudekes artikel om vinstens betydelse här.

 

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 4.000-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från Transfer GroupAnnons

Experten: Säkerhet allt viktigare för företag

Skjutningar och sprängdåd är vanligt förekommande i Sverige, visar statistik från bland andra Brottsförebyggande rådet och Polismyndigheten. 

Det har fått många verksamheter att se över sin säkerhet.

– Många av de som i dag efterfrågar våra tjänster har ingen egen hotbild mot sig – de har bara fel grannar, säger säkerhetsexperten Magnus Ahde från Altum Security AB.   

 

Läs mer om hur sectech tar säkerhetslösningar till nästa nivå

En studie från Brottsförebyggande rådet, Brå, konstaterar att Sverige är det värst drabbade landet i Europa när det gäller dödligt skjutvåld. I studien har svenska dödsskjutningar jämförts med 22 andra europeiska länder under perioden 2000 till 2019.

Även sprängdåd har varit vanligt förekommande under de senare åren, visar statistik från polismyndigheten. 2021 anmäldes 79 stycken i Sverige.

Ökad efterfrågan på säkerhet

En konsekvens har blivit att efterfrågan på fysisk säkerhet har ökat. Det berättar Magnus Ahde, som har arbetat över 20 år i säkerhetsbranschen och i dag är säljare på Altum Security AB.

– Eftersom det är svårt att rikta bomber mot en speciell mottagare riskerar alla inom en viss area att bli drabbade vid en explosion. Man behöver alltså inte ha en hotbild mot sig för att drabbas. Och det betyder att allt fler inser att de behöver skydda sig mot den typen av händelser, säger han.

Snyggt – och farligt

Från att tidigare framför allt haft ambassader och myndigheter som kunder så märker Magnus Ahde och hans kollegor, som är experter inom säkerhetskonsultation och skalskyddslösningar, att även andra typer av verksamheter efterfrågar deras tjänster.  

– Exempelvis kan en sådan sak som att ha en glasfasad på sitt huvudkontor idag utgöra en stor säkerhetsrisk. Det är snyggt – men väldigt farligt om det skulle ske en explosion.

Kombinationslösningar

Altum Security är en del av säkerhetskoncernen Transfer Group AB som förutom skalskyddslösningar erbjuder allt inom fysisk säkerhet; från bevakning och säkerhetskontroller till larm, och mjukvarulösningar som förenklar och effektiviserar helhetserbjudandet. 

– Vår styrka är att våra bolag täcker olika delar av fysisk säkerhet och att vi därför kan erbjuda olika typer av kombinationslösningar, förklarar Transfer Groups vd Pernilla Jennesäter.

– Vi gjorde exempelvis nyligen en kombinationslösning på en ambassad tillsammans med vårt systerbolag Sensec AB för att skydda både byggnaden och inpassering. Sensec stod för röntgen och metalldetektion, och Altum för beskjutnings- och explosionsskydd, berättar Magnus Ahde. 

Unika inom högsäkerhet

Magnus Ahde menar att det finns få andra bolag i branschen som jobbar så heltäckande med skalskyddlösningar som Altum Security. 

– Många fokuserar på en specifik produkt eller lösning, medan vi kan leverera en mängd olika produkter inom högsäkerhet, allt från skottsäkra fönster och dörrar till panic rooms. På så sätt sticker vi ut, säger han. 

 Läs mer om hur sectech tar säkerhetslösningar till nästa nivå 

 

 

 

Mer från Transfer Group

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Transfer Group och ej en artikel av Dagens industri

Frida Wallnor: Tyskland behöver mer än stabilitet

LEDARE. På söndagen är det dags för valet till den tyska förbundsdagen – ett val som borde vara det europeiska ”supervalårets” höjdpunkt med tanke på tyskarnas vikt för Europa, både ekonomiskt och politisk. Men känslan av avslagenhet går inte att komma ifrån – inte ens de ryska trollen verkar engagera sig.

FORTSATT FÖRTROENDE. Att bedriva en valkampanj enbart genom att hänvisa till rutin och en stormig omvärld tycks uppenbarligen fungera för Angela Merkel. Hennes kristdemokrater ser ut att vinna en jordskredsseger i morgon.
FORTSATT FÖRTROENDE. Att bedriva en valkampanj enbart genom att hänvisa till rutin och en stormig omvärld tycks uppenbarligen fungera för Angela Merkel. Hennes kristdemokrater ser ut att vinna en jordskredsseger i morgon.Bild:AP

Nonchalansen känns av också i Berlin, där man just nu tycks oroa sig mer för logistiken kring att genomföra Berlin Marathon och valet på samma dag.
Det som borde oroa tyskarna är framtiden.

För även om det bevisligen går bra ekonomiskt för Tyskland i dag hotar mörkare moln vid horisonten. Angela Merkel har levt gott på effekterna från Gerhard Schröders Agenda 2010-reformer i kombination med en svag växelkurs som gynnat exporten. För att den låga arbetslösheten och starka tillväxten ska bestå krävs dock långsiktiga investeringar i landets eftersatta infrastruktur. Bredbandsutbyggnaden måste ta fart för att ens vara i närheten av det andra europeiska länder har uppnått. Med en befolkning som blir allt äldre behöver man ta tillvara och utbilda den nya arbetskraft som kommit till Tyskland under de senaste åren.

Detta har dock varit en valrörelse befriad från visioner. En valrörelse där den enda riktiga tv-duellen mellan de två huvudkombattanterna kom att bli en lam historia som bara bekräftade hur överens partiledarna är i många frågor. Merkel är inte känd som någon visionär, men det är märkligt att någon kan komma så lindrigt undan genom att i princip enbart hänvisa till rutin och en stormig omvärld.

Men opinionsundersökningarna talar sitt tydliga språk. Strategin har fungerat. Den stora skuldbördan ligger snarare hos oppositionen – främst hos Socialdemokraterna och deras Martin Schulz, som förutom några veckor i vintras (Schulz-effekten) misslyckats med att framstå som en seriös utmanare. Likt Merkel tycks han ha trott att det skulle räcka med att bara vara sig själv, det vill säga ”inte Merkel”, för att göra succé 2017.

Men det är inte bara tyskarnas behov av stabilitet som SPD har underskattat. De tycks även ha underskattat hur stark den tyska ekonomin faktiskt är. Att göra social rättvisa till partiets profilfråga under ett valår där få väljare tycks klaga på sociala orättvisor är nära på tjänstefel av SPD-strategerna.

Till deras försvar kan sägas att det bevisligen är svårt att sitta i samma regering som CDU/CSU under Merkel. Det rekordsvaga valresultat som enligt undersökningarna väntar SPD i morgon lär kunna jämföras med Liberalernas katastrof 2009, då partiet till och med ramlade ur parlamentet efter fyra år i koalitionsregering. Frågan är vem som törs göra Merkel sällskap härnäst?

Risken är överhängande att kommande regeringsförhandlingar drar ut på tiden, vilket kan bli ett problem, exempelvis för EU som bara väntar på att få sätta igång sitt reformarbete. En minoritetsregering med enbart CDU à la svenskt recept är otänkbart, enligt tyskar, som tycks chockade enbart över frågan.

Konsensus är att SPD skulle offra sig i ett låst läge. De skulle stanna i storkoalitionen, ta ansvar, även om det sannolikt skulle kosta ytterligare sympatisörer. Men i Tyskland står landets stabilitet över partipolitiken – en fascinerande kontrast till det svenska regeringsbildningsspelet.

En fortsättning på storkoalitionen vore dock inte problemfri. Det skulle sannolikt gynna det högerextrema Alternativ för Tyskland (AfD), som ser ut att komma trea i valet och därmed bli största oppositionsparti. Det skulle ge AfD utrymme att synas och möjlighet att beklaga sig över hur de isoleras av övriga partier.

Den här ”beröringsskräcken” gentemot ett extremparti och dess konsekvenser känner vi mycket väl igen i Sverige. Förhoppningsvis inser tyskarna att det är en farlig väg att gå.

Att som nykomling bli tredje största parti i förbundsdagen vore ändå en bedrift av AfD, speciellt mot bakgrund av landets mörka historia. Lika mycket vore det ett kvitto på de övriga partiernas misslyckande och en logisk följd av samstämmigheten dem emellan.

Någonstans måste missnöjet kanaliseras. Förhoppningsvis kan det fungera som en väckarklocka inför kommande fyra år.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera