ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Olof Stenhammar: Därför behövs vinsterna

  • OROAD. Välfärdsverksamheter är alltför viktiga för att enbart skötas av politiker och byråkrater, anser Olof Stenhammar. Och vinstdrivande företag är grunden för Sveriges välstånd. Foto: Filip Erlind

DEBATT. Ifrågasättandet av fritt företagande är tillbaka på en 1970-talsnivå. Det behöver sägas att vinst är ett kvitto på att en verksamhet skapar värden och att den är bärkraftig för framtiden. Och få vill nog ha tillbaka den dåliga service som fanns när all välfärd producerades i offentlig regi, skriver Olof Stenhammar.

Företagsvinster har en tidlös förmåga att väcka ont blod. De är därför i behov av ett lika tidlöst och outtröttligt försvar.

Vi vet att vinster i näringslivet är nödvändiga för att vårt samhälle ska fungera. Vinst möjliggör expansion och investeringar i nya idéer. Vinsten är ett kvitto på att en verksamhet skapar värden och ger hopp om framtiden.

Vår tids politiska vänsterklass är på väg att marschera in i samma mörker som 1970-talets. Regeringen är beredd att slå ihjäl vinstintresset för en lång lista av välfärdstjänster och den borgerliga oppositionen gör inte något principiellt tydligt motstånd. Även ledande företrädare för den tidigare alliansregeringen talade om vinster som något destruktivt, i varje fall när de uppstod i större banker.

Dilemmat är att om vinster kan begränsas i en bransch skapas en ideologisk språngbräda för att utvidga begränsningen till andra områden. För Jonas Sjöstedt och hans partikolleger är vården och skolan bara början.

Jag kommer ihåg 1970-talet då företagande i sig ifrågasattes. Givetvis var vinsten en viktig del av ifrågasättandet.

Det viktiga är förstås att patienter, brukare och elever får ut den kvalitet som kan krävas. Vinsten borde vara en icke-fråga, den är bara ett medel för att nå målet. Det cyniska i vänsterpolitikernas motstånd mot vinst är att de sällan verkar ägna patienternas eller elevernas välmående en tanke. Människornas bästa offras på ideologiernas altare.

Fram till 1990-talet producerades i princip alla välfärdstjänster i offentlig regi. Det ledde till höga kostnader, dålig service och brist på innovation. Den tiden vill få ha tillbaka.
De flesta ser ett värde i att det finns konkurrens mellan många olika aktörer, såväl offentliga som privata och ideella.

De senaste årens debatt har gjort mig bekymrad. Det är uppenbart att många privata vårdgivare kan producera bättre vård än vad offentliga aktörer gör, och dessutom åstadkomma vinst. Klagomålen på den offentliga vården är minst lika vanliga som på den privata vården, men i den offentliga vården sitter vi fast medan vi i den privata lätt kan kräva förändringar om vi tycker att något är fel.

Det offentliga ledarskapet saknar förmågan att ensamt hitta vägarna till en bättre vård. Man går i invanda spår. Verksamheter som vård, skola och omsorg är alltför viktiga för att enbart överlåtas till politiker och byråkrater inom den offentliga sektorn. Det visar bland annat de senaste dagarnas reaktioner från ansvariga landstingspolitiker om att de nu ska vidta krafttag för att minska inhyrningen av vårdpersonal. Man får det nästan att framstå som att det är bemanningsföretagens fel att de hyr ut personal, när problemet i stället är landstingspolitikernas oförmåga att utöva ett bra ledarskap.

Massmedierna är generellt oförmögna eller ointresserade av att förmedla en balanserad bild i dessa frågor. Författaren och journalisten Åsa Moberg är ett undantag. I en kolumn i Aftonbladet 2015 skrev hon: ”Dåliga privata företag kommer aldrig att bli stora. Det är bara i offentlig regi som dålig vård kan pågå år efter år.” Skandalerna kring Stockholmssjukhusens akutsjukvård är om något ett tecken på just det.

Ordet riskkapital har i det sammanhanget råkat illa ut. Faktum är att allt företagande bygger på riskkapital – att någon är beredd att investera och ta en risk.

Tvärtemot vad som ofta påstås arbetar de flesta riskkapitalister långsiktigt och levererar bra tjänster som dessutom genererar vinst. Det finns alltid undantag, men för att företagen ska överleva långsiktigt krävs att brister rättas till. I detta avseende skiljer sig de privata företagen från offentliga aktörer.

Grunden för vårt välstånd är de värden som näringslivet genererar, bland annat genom att gå med vinst. Politiker skapar inte dessa värden, även om de ibland försöker ge sken av det.
För att de välfärdstjänster som produceras i offentlig regi ska kunna utvecklas krävs en måttstock att jämföra med. En sådan erbjuder konkurrerande privata alternativ som har drivkrafter att förnya och effektivisera, bland annat eftersom de har krav på sig att gå med vinst.

Utan dessa privata aktörer kommer den positiva utveckling som sedan 1990-talet faktiskt skett inom vård, skola och omsorg att avstanna. Detta vore en stor förlust inte bara för alla anställda, patienter och elever som föredrar ett vinstdrivande privat alternativ, utan för hela samhället.

 

Olof Stenhammar, Grundare av OMX och entreprenör

 

Läs Tom Rudekes artikel om vinstens betydelse här.

 

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 4.000-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies