1515
Annons

Näringslivsorganisationer: Hårt slag mot växande företag

DEBATT. Förslaget att försämra 3:12-reglerna drabbar små och växande företag. För drygt tio år sedan mildrades denna så kallade entreprenörsskatt. Denna framgångsrika reform undergrävs av gårdagens utredningsförslag som hotar tilliten till stabiliteten i systemet, skriver Annika Fritsch, Richard Hellenius och Ulla Werkell.

Bild:TT

Utredningen om entreprenörsskatten, eller 3:12-reglerna, har nu presenterat sina förslag och vi som representanter för näringslivet har lämnat ett särskilt yttrande i betänkandet.

Utredningen hade från början det vällovliga uppdraget att lösa problem i generationsskiften men fick efter regeringsskiftet 2015 i tilläggsuppdrag att se över lagstiftningen mer brett och öka skatteuttaget på entreprenörskap.

Utredningens förslag innebär sammantaget kraftigt skärpt beskattning. Det medför risker för allvarliga negativa effekter för såväl företagandet som skattebaserna. Förslaget är särskilt bekymmersamt, eftersom behovet av investeringar och arbetstillfällen nu är större än på mycket länge. Utanförskapet är stort samtidigt som många multinationella företag varslar om betydande neddragningar i Sverige; Ericsson är det mest aktuella exemplet. De allra flesta jobben skapas i dag i små och växande företag. För denna kategori är 3:12-beskattningen central.

När 3:12-reglerna infördes var syftet enbart att hantera spänningen i beskattning mellan inkomst av tjänst och på företagande. Regelverket kritiserades för att bromsa företagsamheten och uppfattades inte som legitimt. Under åren har systemet mildrats.

Mest betydande var lättnaderna vid 2005 års reform då skattesatsen sänktes, en förenklingsregel tillkom och utrymmet för utdelning ökades för att bättre spegla ägarens risktagande utöver tillfört kapital.

Vi menar att 2005 års reform varit framgångsrik för Sverige. Före reformen var utdelningarna på 3:12-aktier relativt konstanta över tid och genererade närmare 3 miljarder kronor i årlig skatteintäkt till staten. Redan första året efter reformen fördubblades utdelningarna och trots sänkt skattesats ökade skatteintäkterna på utdelningarna med över 30 procent.

Utvecklingen har fortsatt och 2014 hade beloppet vuxit till över 10 miljarder kronor. Vår slutsats är att de reformer som skett för att göra det mer attraktivt att starta och driva företag har varit lyckade, och det även ur ett strikt statsfinansiellt perspektiv. Mot denna bakgrund borde utredningen ha prioriterat att analysera om de lättnader som skett sedan 2005 har bidragit till sådana samhällsekonomiska effekter som förslagen syftade till.

Tyvärr har utredningen i stället lagt förslag om närmare 5 miljarder kronor i ökad beskattning. Det är farligt att experimentera med sådana skattehöjningar. Det undergräver företagarnas förtroende och riskerar bli svårt att reparera. Även om dessa åtgärder senare skulle återtas, kommer tilliten till stabiliteten i systemet försvagas och farhågorna för nya försämringar att kvarstå.

När det gäller de olika förslagen i utredningen anser vi:

  • Höjd skattesats för inkomster inom det så kallade gränsbeloppet från 20 till 25 procent är fel väg att gå. Utredningen underskattar betydelsen av risken med aktivt företagare framför en ”trygg” anställning och att Sverige i en internationell jämförelse redan har höga skattesatser på kapitalinkomster. Ett flertal undersökningar visar att snittet i omvärlden ligger på cirka 17 procent.
  • Försämringen av förenklingsregeln, som används av de flesta delägarna i 3:12-företag, med nära 40 procent slår hårt mot såväl förenkling som incitamenten för nya och växande företag. Regeln motiverades med att 3:12-reglerna ansågs komplicerade och att löneunderlagsregeln hade ett begränsat värde för nystartade företag, något som torde gälla även i dag.
  • Sänkta nivåer och ökade krav i systemet för löneunderlag motverkar drivkraften att ta risken att anställa. Ökningen i lönekravets tak motsvarar en ökad månadslön från cirka 47.000 kr till cirka 74.000 kr. En lönenivå som för många är främmande.
  • De utrymmen till kapitalinkomstbeskattning som skapas för ägare med mindre ägarandelar är kraftigt begränsat vilket bland annat slår mot nyckelpersoner och andra anställda som omfattas av incitamentsprogram.

Det finns i utredningen även flera förslag som är bra för näringslivets utveckling. Vi välkomnar framför allt att kapitalandelskravet på 4 procent ska slopas och förslagen som ska underlätta generationsskiften.

Sammantaget drabbar förslagen framför allt företag där många av de nya jobben skulle kunna skapas, i små och växande företag. Förslagen kommer, om de införs, att slå mot entreprenörskap, investeringar och jobb och det är tveksamt om de ens kommer att uppfylla kraven i direktiven om ökade skatteintäkter från 3:12-kollektivet.

Vi uppmanar regeringen att i stället fortsätta på linjen med successiva lättnader i systemet. Det vinner Sverige på.

Annika Fritsch, skatteexpert, Företagarna
Richard Hellenius, skatteexpert, Svenskt Näringsliv
Ulla Werkell, skatteexpert, Fastighetsägarna Sverige


Arvid Åhlund: Vanskligt att döma Eliasson på förhand

Rikspolischefen Dan Eliasson beslutade att ge ett kanadensiskt företag digital åtkomst till polisens personal- och lönesystem 2015. Det avslöjade Ekot i tisdags kväll. 

ANSATT. Rikspolischefen Dan Eliasson anklagas för att medvetet ha lämnat ut hemliga uppgifter till kanadensiska IT-företaget CGI, i strid med säkerhetsskyddsförordningen.
ANSATT. Rikspolischefen Dan Eliasson anklagas för att medvetet ha lämnat ut hemliga uppgifter till kanadensiska IT-företaget CGI, i strid med säkerhetsskyddsförordningen.Bild:TT

Enligt Militära underrättelse- och säkerhetstjänstens (MUST) chef för IT-säkerhet strider beslutet mot säkerhetsskyddsförordningens 13:e paragraf. Där slås fast att hemliga uppgifter som lämnas ut av myndigheter måste krypteras med system som har godkänts av Försvarsmakten. Något godkännande har emellertid inte erhållits.

Regeringen kan förvisso besluta om att göra avsteg från säkerhetsskyddsförordningen, men det har regeringen inte gjort. I stället tycks det som om Dan Eliasson, likt Transportstyrelsens före detta generaldirektör Maria Ågren, valt att frångå lagstiftningen på eget bevåg. Skälet, rapporterar Ekot, ska ha varit att ”spara pengar och tid”.

Polisen bestrider att lagbrott skett. Istället menar man att beslutet som Eliasson skrivit under har misstolkats eftersom det är luddigt formulerat. Polismyndigheten har förlitat sig på ”andra säkerhetslösningar” än försvarets, men det har skett vid användning av datanät ”inom polisens kontroll”. Försvarsmaktens godkännande krävs endast när hemliga uppgifter sänds till datanät utanför en myndighets kontroll.

Justitieminister Morgan Johansson har lovat att undersöka förfarandet grundligt. Juridiskt handlar det ytterst om huruvida ett utländskt företags servrar kan anses vara en del av nätverk inom polisens kontroll. Det låter osannolikt, eftersom CGI – som sköter Polismyndighetens och andra svenska myndigheters lönehanteringssystem – enligt Ekot fått tillgång till uppgifter från egna lokaler.

Flera frågor är fortfarande obesvarade. En utredning lär tillsättas. Har Dan Eliasson gjort sig skyldig till brott bör han lämna och ställas till svars. Har han det inte gör de partier som dömt Rikspolischefen på förhand – M, L, SD – klokt i att ta sig en funderare. Till skillnad från Maria Ågren har Dan Eliasson ännu inte funnits skyldig.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?