ANNONS:
Till Di.se

Näringslivsorganisationer: Hårt slag mot växande företag

  • Foto: TT

DEBATT. Förslaget att försämra 3:12-reglerna drabbar små och växande företag. För drygt tio år sedan mildrades denna så kallade entreprenörsskatt. Denna framgångsrika reform undergrävs av gårdagens utredningsförslag som hotar tilliten till stabiliteten i systemet, skriver Annika Fritsch, Richard Hellenius och Ulla Werkell.

Utredningen om entreprenörsskatten, eller 3:12-reglerna, har nu presenterat sina förslag och vi som representanter för näringslivet har lämnat ett särskilt yttrande i betänkandet.

Utredningen hade från början det vällovliga uppdraget att lösa problem i generationsskiften men fick efter regeringsskiftet 2015 i tilläggsuppdrag att se över lagstiftningen mer brett och öka skatteuttaget på entreprenörskap.

Utredningens förslag innebär sammantaget kraftigt skärpt beskattning. Det medför risker för allvarliga negativa effekter för såväl företagandet som skattebaserna. Förslaget är särskilt bekymmersamt, eftersom behovet av investeringar och arbetstillfällen nu är större än på mycket länge. Utanförskapet är stort samtidigt som många multinationella företag varslar om betydande neddragningar i Sverige; Ericsson är det mest aktuella exemplet. De allra flesta jobben skapas i dag i små och växande företag. För denna kategori är 3:12-beskattningen central.

När 3:12-reglerna infördes var syftet enbart att hantera spänningen i beskattning mellan inkomst av tjänst och på företagande. Regelverket kritiserades för att bromsa företagsamheten och uppfattades inte som legitimt. Under åren har systemet mildrats.

Mest betydande var lättnaderna vid 2005 års reform då skattesatsen sänktes, en förenklingsregel tillkom och utrymmet för utdelning ökades för att bättre spegla ägarens risktagande utöver tillfört kapital.

Vi menar att 2005 års reform varit framgångsrik för Sverige. Före reformen var utdelningarna på 3:12-aktier relativt konstanta över tid och genererade närmare 3 miljarder kronor i årlig skatteintäkt till staten. Redan första året efter reformen fördubblades utdelningarna och trots sänkt skattesats ökade skatteintäkterna på utdelningarna med över 30 procent.

Utvecklingen har fortsatt och 2014 hade beloppet vuxit till över 10 miljarder kronor. Vår slutsats är att de reformer som skett för att göra det mer attraktivt att starta och driva företag har varit lyckade, och det även ur ett strikt statsfinansiellt perspektiv. Mot denna bakgrund borde utredningen ha prioriterat att analysera om de lättnader som skett sedan 2005 har bidragit till sådana samhällsekonomiska effekter som förslagen syftade till.

Tyvärr har utredningen i stället lagt förslag om närmare 5 miljarder kronor i ökad beskattning. Det är farligt att experimentera med sådana skattehöjningar. Det undergräver företagarnas förtroende och riskerar bli svårt att reparera. Även om dessa åtgärder senare skulle återtas, kommer tilliten till stabiliteten i systemet försvagas och farhågorna för nya försämringar att kvarstå.

När det gäller de olika förslagen i utredningen anser vi:

  • Höjd skattesats för inkomster inom det så kallade gränsbeloppet från 20 till 25 procent är fel väg att gå. Utredningen underskattar betydelsen av risken med aktivt företagare framför en ”trygg” anställning och att Sverige i en internationell jämförelse redan har höga skattesatser på kapitalinkomster. Ett flertal undersökningar visar att snittet i omvärlden ligger på cirka 17 procent.
  • Försämringen av förenklingsregeln, som används av de flesta delägarna i 3:12-företag, med nära 40 procent slår hårt mot såväl förenkling som incitamenten för nya och växande företag. Regeln motiverades med att 3:12-reglerna ansågs komplicerade och att löneunderlagsregeln hade ett begränsat värde för nystartade företag, något som torde gälla även i dag.
  • Sänkta nivåer och ökade krav i systemet för löneunderlag motverkar drivkraften att ta risken att anställa. Ökningen i lönekravets tak motsvarar en ökad månadslön från cirka 47.000 kr till cirka 74.000 kr. En lönenivå som för många är främmande.
  • De utrymmen till kapitalinkomstbeskattning som skapas för ägare med mindre ägarandelar är kraftigt begränsat vilket bland annat slår mot nyckelpersoner och andra anställda som omfattas av incitamentsprogram.

Det finns i utredningen även flera förslag som är bra för näringslivets utveckling. Vi välkomnar framför allt att kapitalandelskravet på 4 procent ska slopas och förslagen som ska underlätta generationsskiften.

Sammantaget drabbar förslagen framför allt företag där många av de nya jobben skulle kunna skapas, i små och växande företag. Förslagen kommer, om de införs, att slå mot entreprenörskap, investeringar och jobb och det är tveksamt om de ens kommer att uppfylla kraven i direktiven om ökade skatteintäkter från 3:12-kollektivet.

Vi uppmanar regeringen att i stället fortsätta på linjen med successiva lättnader i systemet. Det vinner Sverige på.

Annika Fritsch, skatteexpert, Företagarna
Richard Hellenius, skatteexpert, Svenskt Näringsliv
Ulla Werkell, skatteexpert, Fastighetsägarna Sverige

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies