1515
Annons

Näringslivsorganisationer: Ett slag mot alla företag

DEBATT. Regeringens välfärdsutredning berör i förlängningen alla företag. Idén att reglera lönsamhet och produktivitet är framdriven av en ytterkantspolitik. Nästa steg kan bli en vinstbegränsning för andra företag som levererar till offentlig sektor, som byggföretag och it-bolag, varnar sju näringslivsorganisationer.

Det kommande förslaget om vinstbegränsning i välfärden slår mot hela Sveriges företagsamhet. Att reglera bort lönsamhet är ett principgenombrott, anser företrädare för sju näringslivsorganisationer.
Det kommande förslaget om vinstbegränsning i välfärden slår mot hela Sveriges företagsamhet. Att reglera bort lönsamhet är ett principgenombrott, anser företrädare för sju näringslivsorganisationer.Bild:Oskar Omne

I nästa vecka presenterar regeringens välfärdsutredning sina förslag. Det är redan känt att utredningen, som leds av Ilmar Reepalu, föreslår allvarliga försämringar för välfärdsföretag. Om förslagen blir verklighet kommer de att skada hundratusentals kunder, medarbetare och ägare i välfungerande, seriösa företag.

Detta är inte en fråga som bara rör företagen inom välfärden. Det är ett slag mot hela den svenska företagsamheten, en ideologisk attack mot grundprinciperna för ett fritt näringsliv och i förlängningen även på välstånd och välfärd.

Bakom förslagen verkar ligga en oförmåga eller ovilja att förstå hur företag fungerar, vilka drivkrafter de har, och hur lönsamhet bidrar till effektivitet och utveckling.

Lönsamhet är en signal till befintliga företag att göra ytterligare investeringar och satsningar. Just detta är en av de mest centrala välståndsskapande krafterna i samhället: förmågan och drivkraften att göra mer av det som fungerar bra.

Många av Sveriges mest framgångsrika skol-, vård- och omsorgsföretag arbetar just så. De försöker ständigt hitta förbättringar i arbetsmetoder och organisation, men också sprida det som visat sig framgångsrikt. Resultatet blir nöjdare kunder och medarbetare – och ökad valfrihet för fler.

Det är just detta utredningen vill begränsa. Den vill göra det närmast omöjligt att starta en ny skola. Inte för att skolan skulle bli dålig eller dyr, utan för att den kan bli för populär och för effektiv.

Lönsamhet är också en signal till andra företag och entreprenörer att söka sig till ett område för att ytterligare utveckla det. Med en lönsamhetsreglering förstörs denna mekanism. Resultatet blir ett politiskt innovationsförbud med lägre investeringar och färre innovationer på områden där de behövs som mest – i vår gemensamma välfärd.

Ytterligare ett hot är att om ideologiskt definierade ”övervinster” i välfärdssektorn regleras så kan nästa steg mycket väl bli motsvarande regleringar för fler företag. Vilka vinster ska de företag som sköter kollektivtrafiken få göra? De som bygger vägar, skolor och ålderdomshem? De som säljer it-system till myndigheter?

Regeringen vet att ett uttryckligt förbud mot privata företag inom vård, skola och omsorg är politiskt omöjligt. Hundratusentals elever, föräldrar, patienter, boende, anhöriga och medarbetare skulle i ett slag vända sig emot den om företagande i välfärden uttryckligen förbjöds.

Så i stället för att hugga huvudet av välfärdsföretagen så stryper regeringen dem långsamt.
Men med företagen dör även valfriheten. Den förutsätter att det finns entreprenörer som söker sig till vård, skola och omsorg. Om företagandet som verksamhetsform regleras bort, eller på annat sätt missgynnas, blir företagen färre. Mångfalden försvinner och med den även den valfrihet som ger människor egenmakt i välfärden.

Hela resonemanget bakom vinstbegränsningar bottnar i en föreställning om att det inte finns några möjligheter till förbättringar inom skola och omsorg. Samma pengar förväntas alltid ge samma resultat. Frågan om hur vi använder våra resurser hamnar helt i skuggan av hur vi kan tillföra mer resurser. I resonemanget ligger därför implicit att skatterna kommer att höjas ytterligare.

Fakta är att det finns betydande produktivitetsskillnader i den offentligfinansierade tjänstesektorn. Den helt överskuggande vägen till lönsamhet för svenska välfärdsföretag handlar om att höja produktiviteten med bibehållen eller förstärkt kvalitet.
Det är här regeringen borde ha sitt fokus: Hur drar vi maximal nytta av företagande i offentlig verksamhet? Hur får vi näringslivets förmåga till innovation och produktivitetsutveckling att arbeta för skattebetalarna?

Om mångfalden och konkurrensen minskar kommer det att kosta skattebetalarna och samhället oändligt mycket mer än de intäkter som teoretiskt framräknade gränser för ”övervinster” kan ge.

Förslaget att med lagar reglera lönsamhet för välfärdsföretag är en fråga som berör alla företag i Sverige. Det vore ett principgenombrott, framdrivet av en ytterkant i svensk politik och grundad i bristande insikt om företagens betydelse.

Resultatet skulle bli mindre mångfald och valfrihet för svenska elever, patienter och vårdtagare. Samtidigt skulle innovation och förnyelse strypas i de sektorer som behöver dem allra mest. Därför säger det svenska näringslivet nej till förslaget.

 

Mattias Dahl, vd, Transportföretagen
Anna-Karin Hatt, vd, Almega
Per Hidesten, vd, Industriarbetsgivarna
Karin Johansson, vd, Svensk Handel
Carola Lemne, vd, Svenskt Näringsliv
Ola Månsson, vd, Sveriges Byggindustrier
Klas Wåhlberg, vd, Teknikföretagen

 

 


Innehåll från Advokatfirman DLA PiperAnnons

Cyberattacker, eller "when the shit hits the fan” – Hur ska du agera?

Cyberattacker har idag blivit ett konkret hot för alla företag. Samtidigt har du som företagare ofta en skyldighet, på grund av regelverk i olika länder och sektorer, att utreda vad som har hänt och vidta åtgärder. Om detta inte görs på rätt sätt kan det leda till omfattande sanktioner, skadestånd och badwill.

– En trend är att hackare i allt högre grad än tidigare inte bara använder affärskritisk information utan även personuppgifter som ett påtryckningsmedel i samband med de utpressningskrav som framställs. Ofta har de redan innan det drabbade företaget märkt attacken varit inne och hämtat ut känslig data, säger Arthur Csatho, Advokat specialiserad inom försäkringsrätt på DLA Piper.

Tack vare internationalisering och digitalisering lagrar företag alltmer personuppgifter om personer i olika länder. Samtidigt tillkommer fler komplexa regelkrav globalt och inom olika sektorer som företag måste förhålla sig till, som exempelvis GDPR som specifikt skyddar personuppgifter.

– När en cyberattack sker kan du inte luta dig tillbaka och låta polisen utreda vad som hänt, du måste själv agera och utreda det inträffade. Dessutom kräver GDPR och liknande regelverk utanför EU att du ska ha en organisation som är byggd för att skydda personuppgifter. Sammanfattningsvis finns det både skyldigheter kopplade till att försöka förhindra attacker och skyldigheter kopplade till när en attack ändå sker, säger Jennie Nilsson, Advokat specialiserad inom dataskydd och informationssäkerhet på DLA Piper.

Cyberförsäkring viktigt i företagets skydd

I förberedelserna inför en eventuell cyberattack är det viktigt att se över sitt försäkringsskydd. Den vanliga företagsförsäkringen täcker sällan de avbrott, skadestånd och kostnader som uppstår vid cyberattacker. En fråga som har diskuterats är om cyberförsäkringar exempelvis kan täcka sanktionsavgifter kopplade till GDPR som i många fall kan bli väldigt kostsamma.

– Företag bör verkligen säkerställa att avtal med olika samarbetspartners och försäkringsvillkor ger det skydd de vill ha vid en cyberattack. En cyberförsäkring som utöver att täcka kostnader för själva attacken, även erbjuder assistans och experthjälp i de länder man verkar i för att kunna detektera och praktiskt hantera en väldigt jobbig situation, är ofta bra att ha, berättar Arthur Csatho.

DLA Piper bistår företag med både det förebyggande arbetet, att exempelvis strukturera upp verksamheten samt dokumentera hur detta ser ut, och när attacken väl har skett. 

– Vi är en global advokatbyrå och kan snabbt analysera vad företaget behöver göra i respektive land där verksamheten har påverkats. Hos oss får företaget en kontakt, oavsett hur många länder de har verksamhet i. Vi stöttar bland annat med att se över de avtal som finns, hur de reglerar ansvar och vilka anmälningsplikter företaget behöver förhålla sig till mot exempelvis myndigheter. När en attack sker är situationen mycket hektisk, och då kan det vara skönt att ha en global samarbetspartner som vet vad som behöver göras, säger Jennie Nilsson. 

Om DLA Piper

Vid Sergels torg, med utsikt mot konstnären Edvin Öhrströms glödande glaspelare Kristall, har den globala advokatbyrån DLA Piper sitt stockholmskontor sedan i början av 2021. Byggnaden är miljöcertifierad enligt de högsta krav som finns på marknaden. Advokatbyrån DLA Piper erbjuder rådgivning inom affärsjuridikens alla områden. Byrån har de senaste åren haft en stark tillväxt och i dag finns drygt 200 medarbetare på kontoret i Stockholm. Med verksamhet i över 40 länder räknas DLA Piper till en av världens främsta advokatbyråer. 

www.dlapiper.se 

Mer från Advokatfirman DLA Piper

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Advokatfirman DLA Piper och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?