1515
Annons

Motormännen: Fordonsskatten har ingen effekt på miljön

REPLIK. Subventioner för klimatomställning är helt nödvändiga. Men regeringens bonus-malus-system har flera allvarliga brister. Systemet straffar vanliga bilägare orimligt hårt, samtidigt som bonusen för att investera i en elbil eller vätgasbil är för liten. Bonus-malus kommer inte få folk att köra mer miljövänligt, skriver Motormännens Riksförbund.

Fredrik Daveby.
Fredrik Daveby.

Den rödgröna regeringen vill få ner utsläppen med det nya fordonsskattesystemet bonus–malus som gynnar klimatvänliga bilar (bonus) och straffar miljöbovarna (malus). Det är ett smart system som skulle kunna vara den pusselbit som hjälper oss ställa om till en fossiloberoende fordonsflotta.

Men tyvärr ses hela Sveriges nuvarande som en belastning för miljön och föreslås utkrävas en orimligt kraftig höjning av fordonsskatten. Bilar som bara är några få år gamla straffas obegripligt hårt. Motormännen menar att det finns en enorm potential i att istället hjälpa bilister att köra mer klimatsmart med sina befintliga bilar, än att alla dessa ska förväntas köpa elbil eller vätgasbil. Trots bonus är de fortfarande otroligt kostsamma, lång ifrån den stora majoritetens ekonomiska möjligheter. Socialdemokraterna om några borde veta det.

Att systemet är orättvist och slår fel visar inte minst Motormännens nya undersökning. Av de 10.000 medverkande, svarade bara 4 procent att den nya fordonsskatten kommer få dem att köra mer miljövänligt. Det är ett häpnadsväckande resultat på många sätt. Få ser nyttan med att skatten höjs på alla bilar som rullar i Sverige. Ingen vet hur förslaget ska ge miljövinst. Ungefär lika få, sju procent, kan tänka sig att välja en elbil eller gasbil om de får bonusen. Nästan hälften, 45 procent, anser att bonusen är för liten.

Den nya skatten läggs inte bara på nya bilar som regeringen först sa, utan det gäller alla befintliga bilar. En Volvo V70 från år 2013 betalar idag 1.520 kronor i fordonsskatt. Efter regeringens höjning blir det istället 2.670 kronor. Det är en ökning med 1.150 kronor. En ökning med hela 76 procent. Den procentuellt största skattesmällen ges till helt vanliga familjer, med helt vanliga bilar.

Andelen bilar som drivs av fossilt drivmedel måste minska, men det kan bara ske om alla tillåts hjälpa till. Satsa istället på skattelättnader för miljöbilar, skrotningspremie för äldre bilar och underlätta för folk att utnyttja de klimatsmarta drivmedel som finns, så som etanol och biogas. Det skulle ha verklig effekt på miljön och vara tillgängligt för fler.

Utvecklingen går snabbt och intresset för att köra de klimatbästa bilarna är stort, så har det varit länge. Under det senaste årtiondet har vi sett den breda publiken flockas till alla de innovationer som av marknad och myndigheter förts fram som de mest klimatvänliga. Etanolbilsboomen, miljöbilarna med låga koldioxidutsläpp och nu senast de snåla dieselbilarna.

Konsumenten vill göra rätt för sig. Förståelsen för klimatutmaningen är stor, och går igenom alla led från nybilsförsäljning till den som letar efter den bästa begagnade bilen. Bonus-malus har potentialen att hjälpa de allra flesta att ta rätt steg i den enda trappa som i slutändan leder till en fossiloberoende fordonsflotta. Men på det sätt man nu har utformat bonus-malus-systemet kommer det inte ge önskvärd effekt.

Precis som Mattias Goldmann på Fores skriver i Dagens industri är politiken enig, en bonus–malus behövs, men utformningen är inte skriven i sten. Däremot är det nu viktigt att politikerna tar till sig av kritiken, ändrar bonusreglerna, skippar den kraftigt ökade fordonsskatten på befintliga bilar och kompletterar systemet genom andra styrmedel. På så sätt ser man till att låta vanligt folk vara med i omställningen!

Svenska Miljöinstitutet IVL konstaterar i en utredning från 2015, Miljöarbete i Sverige, vilka styrmedel som har inneburit störst effekt för att klara miljömålen. Bland de absolut viktigaste nämns både miljöbilspremien (femårig skattebefrielse) och den koldioxiddifferentierade fordonsskatten. Regeringen vill nu helt slopa skattebefrielsen, och hänvisar till en sjutton år gammal utredning (SOU 1999:62). Detta menar vi är ett stort misstag.

Titta på vårt grannland Norge. Där har man jobbat med subventioner och idag är 30 procent av de nya bilarna som säljs, laddningsbara. Motsvarande siffra i Sverige är 3,5 procent! Det finns mycket stor potential att svenskar också vill vara med och ställa om.

Utredningen kom till för att få en miljövinst. Syftet var att få folk att köra mer miljövänligt. Men genom att öka skatten på befintliga bilar är det svårt att se kopplingen. Överfinansieringen av förslaget är 600 miljoner kronor, och inte en krona öronmärks till klimatåtgärder. Det ökade skatteuttaget på befintliga bilar räknas till 2 miljarder kronor. Pengarna tas från vanliga bilägare.

Det ska vara ”lätt att göra rätt” sa miljöminister Karolina Skog (MP) när regeringen presenterade idén. Tyvärr. Det blir det inte. Varken för regeringen eller för vanliga bilister. Motormännen hälsar till ministern: Gör om gör rätt!

 

Fredrik Daveby, vd, Motormännens Riksförbund

 

Läs Bil Swedens kritik mot bonus–malus-systemet här.

Läs svar från Mattias Goldmann, Fores, här.

Läs svar från IVL Svenska Miljöinstitutet här.

 

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 4.000-6.000 tecken inklusive blanksteg.

 

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Frida Wallnor: Tyskland behöver mer än stabilitet

LEDARE. På söndagen är det dags för valet till den tyska förbundsdagen – ett val som borde vara det europeiska ”supervalårets” höjdpunkt med tanke på tyskarnas vikt för Europa, både ekonomiskt och politisk. Men känslan av avslagenhet går inte att komma ifrån – inte ens de ryska trollen verkar engagera sig.

FORTSATT FÖRTROENDE. Att bedriva en valkampanj enbart genom att hänvisa till rutin och en stormig omvärld tycks uppenbarligen fungera för Angela Merkel. Hennes kristdemokrater ser ut att vinna en jordskredsseger i morgon.
FORTSATT FÖRTROENDE. Att bedriva en valkampanj enbart genom att hänvisa till rutin och en stormig omvärld tycks uppenbarligen fungera för Angela Merkel. Hennes kristdemokrater ser ut att vinna en jordskredsseger i morgon.Bild:AP

Nonchalansen känns av också i Berlin, där man just nu tycks oroa sig mer för logistiken kring att genomföra Berlin Marathon och valet på samma dag.
Det som borde oroa tyskarna är framtiden.

För även om det bevisligen går bra ekonomiskt för Tyskland i dag hotar mörkare moln vid horisonten. Angela Merkel har levt gott på effekterna från Gerhard Schröders Agenda 2010-reformer i kombination med en svag växelkurs som gynnat exporten. För att den låga arbetslösheten och starka tillväxten ska bestå krävs dock långsiktiga investeringar i landets eftersatta infrastruktur. Bredbandsutbyggnaden måste ta fart för att ens vara i närheten av det andra europeiska länder har uppnått. Med en befolkning som blir allt äldre behöver man ta tillvara och utbilda den nya arbetskraft som kommit till Tyskland under de senaste åren.

Detta har dock varit en valrörelse befriad från visioner. En valrörelse där den enda riktiga tv-duellen mellan de två huvudkombattanterna kom att bli en lam historia som bara bekräftade hur överens partiledarna är i många frågor. Merkel är inte känd som någon visionär, men det är märkligt att någon kan komma så lindrigt undan genom att i princip enbart hänvisa till rutin och en stormig omvärld.

Men opinionsundersökningarna talar sitt tydliga språk. Strategin har fungerat. Den stora skuldbördan ligger snarare hos oppositionen – främst hos Socialdemokraterna och deras Martin Schulz, som förutom några veckor i vintras (Schulz-effekten) misslyckats med att framstå som en seriös utmanare. Likt Merkel tycks han ha trott att det skulle räcka med att bara vara sig själv, det vill säga ”inte Merkel”, för att göra succé 2017.

Men det är inte bara tyskarnas behov av stabilitet som SPD har underskattat. De tycks även ha underskattat hur stark den tyska ekonomin faktiskt är. Att göra social rättvisa till partiets profilfråga under ett valår där få väljare tycks klaga på sociala orättvisor är nära på tjänstefel av SPD-strategerna.

Till deras försvar kan sägas att det bevisligen är svårt att sitta i samma regering som CDU/CSU under Merkel. Det rekordsvaga valresultat som enligt undersökningarna väntar SPD i morgon lär kunna jämföras med Liberalernas katastrof 2009, då partiet till och med ramlade ur parlamentet efter fyra år i koalitionsregering. Frågan är vem som törs göra Merkel sällskap härnäst?

Risken är överhängande att kommande regeringsförhandlingar drar ut på tiden, vilket kan bli ett problem, exempelvis för EU som bara väntar på att få sätta igång sitt reformarbete. En minoritetsregering med enbart CDU à la svenskt recept är otänkbart, enligt tyskar, som tycks chockade enbart över frågan.

Konsensus är att SPD skulle offra sig i ett låst läge. De skulle stanna i storkoalitionen, ta ansvar, även om det sannolikt skulle kosta ytterligare sympatisörer. Men i Tyskland står landets stabilitet över partipolitiken – en fascinerande kontrast till det svenska regeringsbildningsspelet.

En fortsättning på storkoalitionen vore dock inte problemfri. Det skulle sannolikt gynna det högerextrema Alternativ för Tyskland (AfD), som ser ut att komma trea i valet och därmed bli största oppositionsparti. Det skulle ge AfD utrymme att synas och möjlighet att beklaga sig över hur de isoleras av övriga partier.

Den här ”beröringsskräcken” gentemot ett extremparti och dess konsekvenser känner vi mycket väl igen i Sverige. Förhoppningsvis inser tyskarna att det är en farlig väg att gå.

Att som nykomling bli tredje största parti i förbundsdagen vore ändå en bedrift av AfD, speciellt mot bakgrund av landets mörka historia. Lika mycket vore det ett kvitto på de övriga partiernas misslyckande och en logisk följd av samstämmigheten dem emellan.

Någonstans måste missnöjet kanaliseras. Förhoppningsvis kan det fungera som en väckarklocka inför kommande fyra år.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera