1515

Mikael Runsten: Reepalu använder min forskning helt felaktigt

DEBATT. Förra veckan presenterade Ilmar Reepalu utredningen om vinst i välfärden. I den finns ett stort antal referenser. Slutsatserna som utredaren drar efter att ha refererat till min forskning uppfattar jag som helt orimliga, skriver Mikael Runsten.

Ilmar Reepalu.
Ilmar Reepalu.Bild:Jonas Ekströmer

I utredningen om vinster i välfärden som publicerades i förra veckan upptäckte jag att utredaren har refererat till min doktorsavhandling framlagd på Handelshögskolan i Stockholm 1998 (”The Association between Accounting Information and Stock Prices – Model development and empirical tests based on Swedish data”).

Det var oväntat, eftersom utredaren, om han hade tolkat avhandlingen rätt, sannolikt inte hade refererat till den.

De har tvärtom gjort en helt orimlig tolkning.

Mina resonemang och resultat i avhandlingen har förvisso bäring på frågan om möjligheten att på ett rimligt sätt kvantifiera en så kallad övervinst. Slutsatserna som utredaren drar efter att ha refererat till mina resonemang uppfattar jag dock som helt orimliga.

I avhandlingen för jag resonemang om redovisningens oförmåga att fånga upp vissa typer av satsningar bland företagens tillgångar. Jag benämner i avhandlingen denna oförmåga som ett ”mätfel” i redovisningen. Efter hänvisning till mina forskningsresultat sammanfattar utredarna på sidan 351:

”Välfärdsföretag kan inte sägas präglas av denna typ av investeringar, även om det kan förekomma i enskilda fall att företag har fastigheter eller arbetar mer aktivt med sitt varumärke. För välfärdssektorn som helhet är det inte troligt att mätfelet skulle vara särskilt stort.”

För mig är det en absurd slutsats.

Av försiktighetsskäl (i stor utsträckning för att skydda företagens långivare) får många mjuka investeringar inte redovisas som en tillgång. Det hindrar förstås inte att denna typ av tillgångar de facto finns och till och med kan vara den helt dominerande tillgången för ett företag.

I välfärdssektorn är det uppenbart att det är oerhört centralt att utveckla personalen, att skapa nya vård- eller lärprocesser, och att hitta sätt att skapa engagerade kolleger som delar sina erfarenheter och hjälper nyanställda att snabbt bli duktiga i sina roller.

Detta är exempel på satsningar som kräver mycket resurser, tar tid att implementera och om resultatet blir lyckosamt kan satsningen bära frukt under många år. Den försiktiga redovisningen tillskriver dock inte dessa satsningar något värde alls, tvärtom kostnadsförs de omedelbart. De är alltså värdelösa enligt utredaren Ilmar Reepalus synsätt. Det är helt orimligt.

Materiella tillgångar som byggnader, instrument och utrustning är givetvis nödvändiga för att bedriva vård och skola. Att investera i sådana tillgångar ska enligt regleringsförslaget ge rätt till en skälig avkastning. Investeringar i mjuka värden ger däremot enligt utredningen ingen rätt till avkastning.

Det välfärdsföretag som väljer att driva sin verksamhet i hyrda lokaler och med hyrd utrustning skulle i princip få ett vinsttak nära noll med vinstutredningens logik (det operativa kapitalet blir naturligen nära noll i en verksamhet med små fordringar och relativt stora rörelseskulder).

Med andra ord leder regleringsförslaget i praktiken till ett vinstförbud för ett stort antal företag.

Utredningens slutsats att blunda för de mjuka värdena och samtidigt sätta ett vinsttak baserat på att de heller inte finns vore inte bara dumt utan helt förödande för utvecklingen av företagen i välfärdssektorn.

Mikael Runsten, ekonomie doktor. Medgrundare, Bild & Runsten


Innehåll från Akademiska HusAnnons

A Working Lab – en katalysator för det mänskliga mötet

Pandemin har förändrat vår bild av den traditionella arbetsplatsen och i en allt mer digitaliserad värld går det att arbeta var som helst. Tack vare dessa faktorer, men även ett ökat fokus på delningsekonomi, har allt fler börjat intressera sig för co-working. A Working Lab är Akademiska Hus nationella koncept som erbjuder samverkan och kreativa mötesplatser i campusnära miljöer – med syfte att skapa möten mellan akademi och näringsliv.

När livet i sakta mak återgår till det mer normala börjar tankar på hur arbetet på ens vanliga kontor kommer se ut. Vilka friheter för distansarbete kommer att finnas? För många är mycket ovisst, men ett som är säkert är att det i dag drivs många initiativ för att skapa fysiska möten människor emellan. Akademiska Hus nationella koncept A Working Lab ett av dessa. 

– Vårt syfte är att skapa en plats för innovation och agera en katalysator för det mänskliga mötet. Hos oss samlas människor med olika referensramar som tillsammans kan byta erfarenheter med varandra för att nå insikter som kan leda till nya innovationer. I förlängningen handlar det om att stärka Sverige som kunskapsnation, säger Ulf Däversjö, direktör för innovation och hållbar utveckling Akademiska Hus. 

Rum för alla behov

 I dag finns A Working Lab på campus i Solna och Umeå samt vid Johanneberg Science Park på Chalmers i Göteborg. Vilken inriktning de olika co-workingmiljöerna har styrs mycket av sammanhang, partners och campus. A Working Lab i Göteborg var den första samverkansarenan som öppnade och ligger i ett av Sveriges starkaste kluster för samhällsbyggnad. Ebba Kullin är verksamhetsledare på platsen och hennes arbete handlar mycket om att agera en nod som för samman människor.

– Att befinna sig på ett kontor ska ge mer energi än vad det tar och det är vad vi försöker uppnå. I hela huset finns det massa olika rum och funktioner som vi hoppas ska ge inspiration och främja krockar mellan människor, säger Ebba Kullin.

Stor flexibilitet

 Det är egentligen bara fantasin som sätter gränser för vad man kan göra i lokalerna. I Göteborg har man ett Makerspace som är en verkstad där innovationer kan skapas och testas med hjälp av modern teknik. Det finns även ett Learning Lab som är ett tjänsteerbjudande där man tillsammans kan utforska rummets betydelse för lärande och kreativitet.  

– Grundtesen är att man som medlem har tillgång till alla dessa gemensamma ytor. Man hyr in sig månadsvis och syr ihop ens medlemskap utifrån de behov man har. Du kan ha ett litet privat kontor eller flexplatser. Om du har en person som ska jobba på ett tidsbegränsat projekt kan du sedan enkelt addera personen till medlemskapet, säger Ulf Däversjö. 

En hållbar byggnad

 När byggnaden som rymmer A Working Lab i Göteborg byggdes var ambitionen att hållbarhet ska vara en del av husets DNA, med hjälp av såväl materialval som energieffektiv teknik. Men det handlar också om hur byggnaden nyttjas och för att kunna analysera det har en digital tvilling av byggnaden skapats.

– Tack vare den digitala tvillingen kan vi identifiera ytor med lite aktivitet och addera och testa nya sätt för bättre lokalutnyttjande baserat på användarinsikter. Vi vill också att fastigheten ska nyttjas fler timmar på dygnet och öppna upp den för spännande verksamheter som adderar ett värde till platsen. Vi vill vara så flexibla som möjligt, avslutar Ebba Kullin.

Läs mer om A Working Lab

Erbjudande

* Flexplatser, fasta platser och privata kontor

* Flexibla mötesrum och framtidens lärandemiljöer

* Fullservice: wifi, kaffe, skrivare mm. 

* Community, event, värdskap. 

* Ett medlemskap och tillgång till alla AWLs platser

* Smidig access med digitala nycklar

 

Mer från Akademiska Hus

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Akademiska Hus och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?