Mi Lennhag: Putin skiftar till inrikesfrågor

DEBATT. Förra veckan höll Rysslands president Vladimir Putin sitt årliga tal till nationen. Putin vill och behöver lugna sin befolkning i en tid av kris och ekonomiska motgångar, skriver Östeuropaforskaren Mi Lennhag.

Valdimir Putin höll sitt årliga tal till nationen den 1 december i år.
Valdimir Putin höll sitt årliga tal till nationen den 1 december i år.Bild:Pavel Golovkin

Vladimir Putins traditionsenliga tv-tal till nationen den 1 december överraskade sannolikt omvärlden mer än ryssarna. I stället för Rysslands omvärldsrelationer stod oväntat nog den inhemska ekonomin i fokus. Syrien, Nato och Ukraina berördes mest i förbigående. Och USA – som vanligtvis kritiseras i dessa tv-tal –framhölls i stället, under Trumps ledarskap, som en partner för närmare samarbete med bland annat terrorbekämpning i fokus.

Putin önskar jämlika relationer med andra länder – men poängterade att Ryssland inte tar emot ovälkomna råd om hur dessa relationer ska skötas. Ryssland önskar vara en stormakt som inte vill ha instruktioner eller ens råd, utan förbehåller sig rätten att välja sin egen väg och öde. Försök att skada landets intressen kommer likaså aldrig att tolereras. Enligt Putin är Ryssland dessutom en av aktörerna som löser de viktiga internationella problem.

Omvärlden hade nog förväntat sig en mer ödmjuk hållning från dagens Ryssland. Samtidigt följer Putins argumentation en traditionell rysk retorik – som för västerländska lyssnare kan te sig dramatisk – där patriotism, lidande och nationell samling är viktiga ledord. Rysslands identitet bygger på en bild av nationen som militärt starkt och politiskt självständigt. Det innebär inte att Ryssland förklarar krig med omvärlden, eller att vi ska dra för stora växlar av Putins tal.

Ukraina nämndes kanppt under talet. Att Ryssland skulle vara aggressivt eller bedriva propaganda avfärdades som myter. ”Vi söker inte och har aldrig sökt fiender. Vi behöver vänner”, sa Putin.

Kreml vinner på att Ryssland är en enad nation. Enligt Putin vet folket att man tillsammans övervinner utmaningar; medborgarna är samlande kring de ryska patriotiska värdena, och att det tillfälliga lidandet är för en god sak.

Putins inledande 45 minuter av det timslånga talet fokuserade på att försöka ingjuta hopp om den ryska ekonomin, inför ett folk som har haft det tufft ekonomiskt en längre tid. Trots att ekonomin har drabbats av fallande oljepriser, lovade Putin att Ryssland redan är inne i en uppåtgående trend med kommande satsningar på hälsovård och utbildning. Landets alltför höga inflation sades ha börjat normaliseras.

Han betonade även att den tidigare problemdrabbade banksektorn genomgått stora förändringar och att de stora bankerna åter är lönsamma, medan de svagaste tvingats stänga. Ryssland vill dessutom satsa på ett utvecklat samarbete med EU och Putin uppmanade regeringen till en ny strategi för en stärkt rysk ställning på världsmarknaden.

Att Trump och USA inte nämndes mer ingående kan tolkas som att Putin inväntar Trumps presidentinstallation – eller en rysk tveksamhet inför hur goda de rysk-amerikanska relationerna faktiskt kan komma att bli.

De inrikespolitiska frågorna fick alltså anmärkningsvärt stort fokus under Putins tal. Men vi bör betrakta tv-talet som vad det faktiskt främst är: ett tal till det ryska folket, snarare än en appell inför omvärlden. Putin vill och behöver lugna sin befolkning i en tid av kris och ekonomiska motgångar.

Det kan liknas vid Per Albin Hansson som talade till svenskarna under påtaglig militär och ekonomisk oro. Visst finns en rysk, folklig rädsla för militärt eskalerande, men den vanliga ryssen är betydlig mer oroad av att medelklassen har lidit ekonomiska motgångar under flera års tid, samt att befolkningen drabbas av bristerna inom infrastruktur, välfärd och arbetsmarknad.

Trots en allt sämre medie- och yttrandefrihet i Ryssland, deklarerade Putin att Ryssland inte godtar att yttrandefriheten begränsas i världen.

Därtill omnämndes oväntat landets omfattande korruption. Putin utlovade öppenhet och kontroll för att tjänstemän inte ska missbruka sina positioner. Antikorruptionsarbetet – som knappast har imponerat på omvärlden – framhölls som konkret, med krav på professionalism och ansvar. Ifall korruptionsbekämpning kan komma att införlivas i den ryska självbilden återstår dock att se.

Trots det inrikespolitiska fokuset fortsatte Putin på en bekant linje i byggandet av den ryska självbilden. Ryssland vill vara en oberoende stormakt – men för att lyckas med detta krävs att det ryska folket står upp bakom sin ledare, trots ekonomiska svårigheter och begränsad frihet inom politik och medier.

Mi Lennhag, statsvetare vid Lunds universitet inriktad på Östeuropa


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Adlego BiomedicalAnnons

Testar långsiktig vaccinkandidat

Med en ny investerare i ryggen, två pågående projekt kring covid-19 och en lyckad studie som kan revolutionera hur vi bildar antikroppar mot livshotande virus har Adlego Biomedical växlat upp inför kommande utmaningar.

Kapplöpningen i att kommersialisera ett säkert vaccin mot covid-19 fortsätter. Det biomedicinska forskningsbolaget Adlego Biomedical genomför prekliniska tester inom två EU-finansierade projekt för att utvärdera effekt och kartlägga eventuella biverkningar av ett DNA-vaccin och en antiviral behandling.

– Arbetet löper på enligt plan. Det kommer dock ta lång tid innan dessa vaccinkandidater och de antivirala medlen är färdigtestade. Just den här pandemin av SARS-CoV-2 kommer säkerligen vara över innan vi kan se något av våra vaccin på marknaden, säger Urban Höglund, vd för Adlego Biomedical och fortsätter:

– Men de kandidater vi arbetar med kommer kunna anpassas för att fungera även för kommande coronavirus. De 300 miljoner vaccindoser som köpts upp av Europeiska kommissionen riktar in sig på delar av viruset som ständigt muterar, medan våra vaccinkandidater kan vara mer långsiktigt gångbara. 

Ny plattform för att framställa antikroppar 

Parallellt med detta intensiva arbete har Adlego Biomedical även haft ett fortsatt stort fokus på andra projekt. Bland annat har man deltagit i en nypublicerad studie, där forskare undersökt om RNA från det så kallade Kunjinviruset kan användas för att framställa antikroppar mot andra virus.   

– Studien bevisar att den här nya plattformen baserad på Kunjinvirus faktiskt fungerar. Genom att använda Kunjinvirus som förändras genetiskt kan man åstadkomma immunrespons mot olika typer av farliga virus som Ebola, potentiellt också SARS-CoV-2, säger Urban Höglund. 

Japansk investerare går in i företaget 

Adlego Biomedical har även fått en ny investerare som banar väg för fortsatt arbete med att testa nya behandlingsmetoder för cancer. 

– Vi har gjort ett antal projekt kring cancerbehandlingar för det japanska företaget Shigeru GmbH som har sin bas i Schweiz. De har funnit att vi är en partner som de vill investera i för att förstärka samarbetet, vilket såklart känns roligt, säger Urban Höglund. 

Fakta om Adlego Biomedical

Adlego Biomedical är ett forskningsbolag specialiserat på prekliniska tester av nya tester av nya läkemedelskandidater och behandlingsmetoder. Adlego hjälper läkemedelsföretag med alla aspekter av deras läkemedelsutveckling. Läs mer om Adlego här. 

Mer från Adlego Biomedical

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Adlego Biomedical och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?