ANNONS:
Till Di.se
MÅNDAG 23 OKT Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS & MARKNAD
Start Opinion Debatt

Mi Lennhag: Putin skiftar till inrikesfrågor

  • Valdimir Putin höll sitt årliga tal till nationen den 1 december i år. Foto: Pavel Golovkin

DEBATT. Förra veckan höll Rysslands president Vladimir Putin sitt årliga tal till nationen. Putin vill och behöver lugna sin befolkning i en tid av kris och ekonomiska motgångar, skriver Östeuropaforskaren Mi Lennhag.

Vladimir Putins traditionsenliga tv-tal till nationen den 1 december överraskade sannolikt omvärlden mer än ryssarna. I stället för Rysslands omvärldsrelationer stod oväntat nog den inhemska ekonomin i fokus. Syrien, Nato och Ukraina berördes mest i förbigående. Och USA – som vanligtvis kritiseras i dessa tv-tal –framhölls i stället, under Trumps ledarskap, som en partner för närmare samarbete med bland annat terrorbekämpning i fokus.

Putin önskar jämlika relationer med andra länder – men poängterade att Ryssland inte tar emot ovälkomna råd om hur dessa relationer ska skötas. Ryssland önskar vara en stormakt som inte vill ha instruktioner eller ens råd, utan förbehåller sig rätten att välja sin egen väg och öde. Försök att skada landets intressen kommer likaså aldrig att tolereras. Enligt Putin är Ryssland dessutom en av aktörerna som löser de viktiga internationella problem.

Omvärlden hade nog förväntat sig en mer ödmjuk hållning från dagens Ryssland. Samtidigt följer Putins argumentation en traditionell rysk retorik – som för västerländska lyssnare kan te sig dramatisk – där patriotism, lidande och nationell samling är viktiga ledord. Rysslands identitet bygger på en bild av nationen som militärt starkt och politiskt självständigt. Det innebär inte att Ryssland förklarar krig med omvärlden, eller att vi ska dra för stora växlar av Putins tal.

Ukraina nämndes kanppt under talet. Att Ryssland skulle vara aggressivt eller bedriva propaganda avfärdades som myter. ”Vi söker inte och har aldrig sökt fiender. Vi behöver vänner”, sa Putin.

Kreml vinner på att Ryssland är en enad nation. Enligt Putin vet folket att man tillsammans övervinner utmaningar; medborgarna är samlande kring de ryska patriotiska värdena, och att det tillfälliga lidandet är för en god sak.

Putins inledande 45 minuter av det timslånga talet fokuserade på att försöka ingjuta hopp om den ryska ekonomin, inför ett folk som har haft det tufft ekonomiskt en längre tid. Trots att ekonomin har drabbats av fallande oljepriser, lovade Putin att Ryssland redan är inne i en uppåtgående trend med kommande satsningar på hälsovård och utbildning. Landets alltför höga inflation sades ha börjat normaliseras.

Han betonade även att den tidigare problemdrabbade banksektorn genomgått stora förändringar och att de stora bankerna åter är lönsamma, medan de svagaste tvingats stänga. Ryssland vill dessutom satsa på ett utvecklat samarbete med EU och Putin uppmanade regeringen till en ny strategi för en stärkt rysk ställning på världsmarknaden.

Att Trump och USA inte nämndes mer ingående kan tolkas som att Putin inväntar Trumps presidentinstallation – eller en rysk tveksamhet inför hur goda de rysk-amerikanska relationerna faktiskt kan komma att bli.

De inrikespolitiska frågorna fick alltså anmärkningsvärt stort fokus under Putins tal. Men vi bör betrakta tv-talet som vad det faktiskt främst är: ett tal till det ryska folket, snarare än en appell inför omvärlden. Putin vill och behöver lugna sin befolkning i en tid av kris och ekonomiska motgångar.

Det kan liknas vid Per Albin Hansson som talade till svenskarna under påtaglig militär och ekonomisk oro. Visst finns en rysk, folklig rädsla för militärt eskalerande, men den vanliga ryssen är betydlig mer oroad av att medelklassen har lidit ekonomiska motgångar under flera års tid, samt att befolkningen drabbas av bristerna inom infrastruktur, välfärd och arbetsmarknad.

Trots en allt sämre medie- och yttrandefrihet i Ryssland, deklarerade Putin att Ryssland inte godtar att yttrandefriheten begränsas i världen.

Därtill omnämndes oväntat landets omfattande korruption. Putin utlovade öppenhet och kontroll för att tjänstemän inte ska missbruka sina positioner. Antikorruptionsarbetet – som knappast har imponerat på omvärlden – framhölls som konkret, med krav på professionalism och ansvar. Ifall korruptionsbekämpning kan komma att införlivas i den ryska självbilden återstår dock att se.

Trots det inrikespolitiska fokuset fortsatte Putin på en bekant linje i byggandet av den ryska självbilden. Ryssland vill vara en oberoende stormakt – men för att lyckas med detta krävs att det ryska folket står upp bakom sin ledare, trots ekonomiska svårigheter och begränsad frihet inom politik och medier.

Mi Lennhag, statsvetare vid Lunds universitet inriktad på Östeuropa

Tyck till