1515
Annons

Martin Lorentzon m fl: Regeringens politik är ett dråpslag för entreprenörer

DEBATT. Ett entreprenörskapsklimat i världsklass kan inte vänta. Därför är det oroande att det pågår försämringar av regelverket för företagande. I dag lägger Entreprenörskaps-utredningen fram sina förslag, och de får inte saboteras av att exempelvis entreprenörsskatten höjs, skriver bland andra Martin Lorentzon, grundare av Spotify.

Om nästa generations globala storföretag ska kunna växa i Sverige krävs förändringar av skatteregler, men också en förbättring av universiteten och ökad tillgång på bostäder, anser 13 entreprenörer som har jobbat med den utredning som läggs fram i dag.
Om nästa generations globala storföretag ska kunna växa i Sverige krävs förändringar av skatteregler, men också en förbättring av universiteten och ökad tillgång på bostäder, anser 13 entreprenörer som har jobbat med den utredning som läggs fram i dag.Bild:Fredrik Sandberg

Entreprenörer kan välja att utveckla sina företag var de vill i världen. Det innebär att Sverige som nation aldrig kan nöja sig med att ha ett genomsnittligt entreprenörsklimat. De förslag som tagits fram i Entreprenörskapsutredningen utgör en grund för att Sverige ska kunna bli ett ledande entreprenörskapsland.

Samtidigt är vi oroade över de dubbla signaler som regeringen skickar ut. Försämringar aviseras inom en rad områden som skatter, kompetensförstärkning och kompetensförsörjning inom såväl skola som högre utbildning, samt möjligheterna för entreprenörskap inom välfärdssektorn. Om Sverige ska kunna möta de samhällsutmaningar vi står inför med klimathot, migration och digitalisering, har vi inte råd med något annat än ett entreprenörsklimat i världsklass.

Vi som undertecknat denna artikel är alla entreprenörer som format en referensgrupp och engagerat oss i näringsdepartementets Entreprenörskapsutredning. Om de förslag som lanseras i Entreprenörskapsutredningen blir verklighet samtidigt som det sker försämringar inom andra områden där utredningar snart kommer att lägga fram sina förslag, är risken stor att våra förslag täcks av en våt filt och inte leder till det entreprenörskapsklimat vi så gärna vill se i Sverige.

Den politiska sfären måste inse att en entreprenör som står i begrepp att göra en kanske livsavgörande satsning alltid gör en avvägning mellan risk och för-väntad avkastning.
När det gäller att minska riskerna för företagare kommer vi med flera viktiga förslag. Det handlar bland annat om bättre möjligheter för företagsrekonstruktioner för att undvika konkurser. Frågan om det skatterättsliga företrädaransvaret lyfts också fram. Detta regelsystem medför i dag att entreprenörer riskerar att bli personligt ansvariga för företagets skulder även när det drivs i aktiebolagsform. Dessa regler försvårar även styrelserekryteringen till mindre företag med tillväxtpotential.

Avgörande för att öka avkastningen på entreprenöriella projekt i Sverige är i allt högre grad tillgången på kompetens. Personaloptioner blir ett allt viktigare instrument för att attrahera specialistkompetens. Det förslag som presenterades av en statlig utredning tidigare i år räcker inte för att skapa ett entreprenörsklimat i världsklass. Bland annat eftersom företag med över 50 anställda inte omfattas.

När det gäller den särskilda entreprenörsbeskattningen kommer det nu signaler om försämringar. Vi som i vår dagliga verksamhet ständigt måste värdera var våra bolag kan utvecklas bäst ser att detta kan innebära en klar konkurrensförsämring för Sverige.

Det är också nödvändigt med universitet och högskolor i toppklass. Tidigare togs lovvärda initiativ för att stärka de svenska lärosätena, bland annat genom konkurrensutsättning av statliga forskningsanslag och rekrytering av internationellt ledande forskare. Vi menar att kraven på vetenskaplig kvalitet måste fortsätta öka. Världsledande lärosäten som vill samarbeta med näringslivet kommer att vara en avgörande faktor vid besluten om var företag ska expandera.

Bostadssituationen måste också hanteras. Frågan man ställer sig är varför det är betydligt enklare att få tag på bostäder åt anställda i andra storstäder utanför Sverige.

De utmaningar vi står inför inom vården – med en åldrande befolkning – måste också mötas med entreprenörskap, liksom klimathotet. Utredningen lyfter bland annat fram innovativ upphandling och innovationstävlingar. Men hur detta ska kombineras med planerna på vinstförbud inom vård, skola och omsorg är omöjligt för oss att begripa.

Vi efterlyser nu en sammanhållen entreprenörskapspolitik så att inte Entreprenörskapsutredningen leder till ett steg framåt och två tillbaka. I Sverige har några av världens mest spännande företag skapats under senare år.

Vi tror också att det är viktigt med en fortsatt dialog med den politiska makten och ställer oss bakom förslaget på en Entreprenörsombudsman som kan bevaka och ta upp frågor som är relevanta för den entreprenöriella miljön. Med ett samlat grepp om entreprenörsfrågorna finns förutsättningarna för att Sverige ska bli hemvist för många av nästa generations globala storföretag.

 

Lars Backsell (referensgruppens ordförande), grundare, Recipharm
Per Arwidsson, grundare, Granen
Karin Bodin, vd, Polarbröd
Saeid Esmaeilzadeh, grundare, Serendipity
Giovanni Fili, grundare, Exeger
Christer Fransson, grundare, Sommarvik
Martin Lorentzon, grundare, Spotify
Anna Lithagen, grundare, Talent Tribe
Pär Hedberg, grundare, Sting
Sofia Hagelin, grundare, Heart of Lovikka
Peter Lindell, grundare, Rite Ventures
Catharina Tavakolinia, grundare, Kavat Vård
Caroline Walerud, grundare, Volumental


Frida Wallnor: Dags att även Sverige beslutar om papperslösa

LEDARE. I veckan beslutade Trump-administrationen att dra tillbaka Barack Obamas så kallade DACA-order från 2012, som gav 800.000 papperslösa arbetstillstånd i USA om de registrerade sig hos myndigheterna. Det handlar om så kallade ”dreamers”, alltså barnen till illegala immigranter som har vuxit upp i USA.

PRESS PÅ KONGRESSEN. Efter Donald Trumps beslut att möjliggöra deportering av barn till illegala immigranter, ”dreamers”, har nu kongressen sex månader på sig för att finna en lösning. Även svenska politiker bör ta ställning till hur vi hanterar våra papperslösa.
PRESS PÅ KONGRESSEN. Efter Donald Trumps beslut att möjliggöra deportering av barn till illegala immigranter, ”dreamers”, har nu kongressen sex månader på sig för att finna en lösning. Även svenska politiker bör ta ställning till hur vi hanterar våra papperslösa.Bild:AP

Kritikstormen mot beslutet är massiv. Företrädare för näringslivet, ekonomer, demokrater och republikaner har visat sitt stöd för de många numera väl integrerade, unga vuxna som riskerar att deporteras. Drömmarnas mardröm.

Instinktivt låter det som ytterligare ett vansinnigt beslut från den amerikanske presidenten, som går helt i linje med hans immigrationskritiska och protektionistiska agenda. Justitieminister Jeff Sessions, som fick uppdraget att presentera beslutet, beskrev det också som en åtgärd för att rädda amerikanska jobb.

Det stämmer dock inte att illegala immigranter tar amerikaners jobb, enligt flera studier. Men det låter såklart som en sanning bland presidentens trogna väljarskara.

Har man lyssnat på Trump och läst hans tweets är det dock tydligt att detta inte alls var ett självklart beslut. Och man ska inte ha för bråttom med att döma honom i det här fallet. Faktum är att det till och med kan medföra positiva konsekvenser.

För det första inkluderade Trump ett viktigt tillägg i DACA-beslutet: en sex månaders fördröjning innan potentiella deporteringar ska inledas. Under den här tiden vill presidenten ge kongressledamöterna chans att hitta en lösning för de 800.000 som berörs.

Lyckas de inte kan presidenten tänka sig att ompröva sitt beslut, skrev han på Twitter. Han vill med andra ord ge kongressen möjlighet att spela ”good guy” och samtidigt hitta en långsiktig lösning på problemet.

Det är lovande. Är det något område som måste präglas av stabilitet och förutsägbarhet är det migrationsområdet, med tanke på hur många människoöden som berörs. Att Obama införde DACA 2012 genom en exekutiv order berodde på att kongressen ännu en gång hade misslyckats med att lagstifta om en migrationsreform. Därav lättheten för Trump att nu dra tillbaka beslutet.

Men det är inte rimligt att migrationspolitiken ska kunna ändras beroende på dagsformen hos personen som för tillfället bor i Vita huset. Att Trump nu sätter press på kongressen att lagstifta borgar för en mer långsiktig och stabil lösning.

För det andra är det positivt att frågan om behandlingen av papperslösa generellt nu lyfts. Detta är ju inte enbart ett amerikanskt fenomen.

Svenska politiker har som bekant gjort sig skyldiga till en liknande helomvändning inom migrationspolitiken 2015. Det har fått konsekvensen att vi i dag har ett stort antal papperslösa och gömda människor i vårt land – personer som har fått avslag på sina asylansökningar eller som inte ens har funnit det lönt att anmäla sig till myndigheterna. Polisen bedömer att det kan röra sig om så många som 80.000 personer.

Dessa människor har ändå rätt till svensk sjukvård och tandvård. Barnen har rätt till utbildning. Vissa får till och med ekonomiskt bistånd (tidigare socialbidrag).

Även om det är generöst är det knappast nog för att möjliggöra ett värdigt liv. För det krävs framför allt att det överhängande hotet om utvisning upphör. Det krävs uppehållstillstånd och därmed en möjlighet att planera för framtiden.

Det här håller på att växa till ett problem likt det amerikanska med en stor samhällsgrupp som far illa, som inte är en del av samhället. Barn som straffas för beslut som deras föräldrar har fattat. Att frustrationen kan ta sig våldsamma former har vi dessvärre redan sett prov på.

Det är hög tid att svenska politiker sätter ned foten kring hur man vill hantera dessa papperslösa. Antingen menar man allvar med att alla som har fått avslag på sin asylansökan ska utvisas. Eller så genomför man en amnesti.

Vad vi ser i dag är inte ordning och reda i migrationspolitiken. Detta är att skicka ut dubbla signaler.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?