Entreprenörer kan välja att utveckla sina företag var de vill i världen. Det innebär att Sverige som nation aldrig kan nöja sig med att ha ett genomsnittligt entreprenörsklimat. De förslag som tagits fram i Entreprenörskapsutredningen utgör en grund för att Sverige ska kunna bli ett ledande entreprenörskapsland.
Samtidigt är vi oroade över de dubbla signaler som regeringen skickar ut. Försämringar aviseras inom en rad områden som skatter, kompetensförstärkning och kompetensförsörjning inom såväl skola som högre utbildning, samt möjligheterna för entreprenörskap inom välfärdssektorn. Om Sverige ska kunna möta de samhällsutmaningar vi står inför med klimathot, migration och digitalisering, har vi inte råd med något annat än ett entreprenörsklimat i världsklass.
Vi som undertecknat denna artikel är alla entreprenörer som format en referensgrupp och engagerat oss i näringsdepartementets Entreprenörskapsutredning. Om de förslag som lanseras i Entreprenörskapsutredningen blir verklighet samtidigt som det sker försämringar inom andra områden där utredningar snart kommer att lägga fram sina förslag, är risken stor att våra förslag täcks av en våt filt och inte leder till det entreprenörskapsklimat vi så gärna vill se i Sverige.
Den politiska sfären måste inse att en entreprenör som står i begrepp att göra en kanske livsavgörande satsning alltid gör en avvägning mellan risk och för-väntad avkastning.
När det gäller att minska riskerna för företagare kommer vi med flera viktiga förslag. Det handlar bland annat om bättre möjligheter för företagsrekonstruktioner för att undvika konkurser. Frågan om det skatterättsliga företrädaransvaret lyfts också fram. Detta regelsystem medför i dag att entreprenörer riskerar att bli personligt ansvariga för företagets skulder även när det drivs i aktiebolagsform. Dessa regler försvårar även styrelserekryteringen till mindre företag med tillväxtpotential.
Avgörande för att öka avkastningen på entreprenöriella projekt i Sverige är i allt högre grad tillgången på kompetens. Personaloptioner blir ett allt viktigare instrument för att attrahera specialistkompetens. Det förslag som presenterades av en statlig utredning tidigare i år räcker inte för att skapa ett entreprenörsklimat i världsklass. Bland annat eftersom företag med över 50 anställda inte omfattas.
När det gäller den särskilda entreprenörsbeskattningen kommer det nu signaler om försämringar. Vi som i vår dagliga verksamhet ständigt måste värdera var våra bolag kan utvecklas bäst ser att detta kan innebära en klar konkurrensförsämring för Sverige.
Det är också nödvändigt med universitet och högskolor i toppklass. Tidigare togs lovvärda initiativ för att stärka de svenska lärosätena, bland annat genom konkurrensutsättning av statliga forskningsanslag och rekrytering av internationellt ledande forskare. Vi menar att kraven på vetenskaplig kvalitet måste fortsätta öka. Världsledande lärosäten som vill samarbeta med näringslivet kommer att vara en avgörande faktor vid besluten om var företag ska expandera.
Bostadssituationen måste också hanteras. Frågan man ställer sig är varför det är betydligt enklare att få tag på bostäder åt anställda i andra storstäder utanför Sverige.
De utmaningar vi står inför inom vården – med en åldrande befolkning – måste också mötas med entreprenörskap, liksom klimathotet. Utredningen lyfter bland annat fram innovativ upphandling och innovationstävlingar. Men hur detta ska kombineras med planerna på vinstförbud inom vård, skola och omsorg är omöjligt för oss att begripa.
Vi efterlyser nu en sammanhållen entreprenörskapspolitik så att inte Entreprenörskapsutredningen leder till ett steg framåt och två tillbaka. I Sverige har några av världens mest spännande företag skapats under senare år.
Vi tror också att det är viktigt med en fortsatt dialog med den politiska makten och ställer oss bakom förslaget på en Entreprenörsombudsman som kan bevaka och ta upp frågor som är relevanta för den entreprenöriella miljön. Med ett samlat grepp om entreprenörsfrågorna finns förutsättningarna för att Sverige ska bli hemvist för många av nästa generations globala storföretag.
Lars Backsell (referensgruppens ordförande), grundare, Recipharm
Per Arwidsson, grundare, Granen
Karin Bodin, vd, Polarbröd
Saeid Esmaeilzadeh, grundare, Serendipity
Giovanni Fili, grundare, Exeger
Christer Fransson, grundare, Sommarvik
Martin Lorentzon, grundare, Spotify
Anna Lithagen, grundare, Talent Tribe
Pär Hedberg, grundare, Sting
Sofia Hagelin, grundare, Heart of Lovikka
Peter Lindell, grundare, Rite Ventures
Catharina Tavakolinia, grundare, Kavat Vård
Caroline Walerud, grundare, Volumental
