1515

Martin Flodén: Därför har vi minusränta

DEBATT. I onsdags kritiserade Fredrik NG Andersson och Lars Jonung Riksbankens minusränta på Di Debatt. Med en expansiv penningpolitik som medför en god tillväxt och håller inflationsförväntningarna uppe bidrar vi till att räntorna kan stiga på sikt, skriver vice riksbankschef Martin Flodén.

Martin Flodén, vice riksbankschef.
Martin Flodén, vice riksbankschef.Bild:Filip Erlind

Fredrik NG Andersson och Lars Jonung anser (Di Debatt 16/11) att det är dags för positiva räntor igen och kritiserar Riksbankens minusränta och köp av statsobligationer. De menar att Riksbanken borde ändra inflationsmålet och låta inflationen bli lägre de kommande åren. Även jag önskar att ränteläget var högre och penningpolitiken mer normal, men det bästa sättet att varaktigt nå ett högre ränteläge är knappast att nu bedriva en betydligt stramare penningpolitik.

När Riksbanken sänkte reporäntan till negativ nivå och påbörjade obligationsköpen i början av 2015 hade inflationen redan legat klart under inflationsmålet under flera år, och inflationstrenden pekade fortfarande nedåt. Samtidigt sjönk inflationsförväntningarna oroande snabbt.

Dessutom kom tydliga signaler från ECB att deras räntor skulle bli lägre under längre tid och kompletteras av omfattande tillgångsköp. Penningpolitiken i euroområdet riskerade att medföra ytterligare nedåtpress på den svenska inflationen i ett läge där förtroendet för inflationsmålet redan var svagt.

I det här läget var det nödvändigt att även svensk penningpolitik reagerade. Inflationen har nu stigit och inflationsförväntningarna har vänt upp till betydligt högre nivåer. Den svenska ekonomin har dessutom utvecklats väl, med hög tillväxt och fallande arbetslöshet. Detta hade knappast hänt om penningpolitiken passivt hade avvaktat utvecklingen under 2015. Troligen hade förtroendet för inflationsmålet då eroderats och den underliggande inflationen fortsatt att falla. En sådan utveckling hade knappast heller bidragit till ett högre ränteläge i Sverige.

Andersson och Jonung verkar mena att inflationen i en liten ekonomi som den svenska bestäms helt av utvecklingen i omvärlden, och särskilt av inflationsutvecklingen i Tyskland och Storbritannien.

Det stämmer förstås att Sverige är omvärldsberoende, men det betyder inte att inflationen i Sverige nödvändigtvis blir densamma som i andra länder. Under 2000-talet har inflationen blivit lägre i Sverige än i nästan alla andra länder, trots att även de andra länderna är omvärldsberoende. Till exempel har inflationen efter finanskrisen varit ungefär 1 procentenhet högre i Storbritannien än i Sverige.

Att inflationsutvecklingen i Sverige ändå har liknat den i omvärlden beror förstås inte enbart på att vi påverkas av utvecklingen där, utan också på att vi har fört en liknande penningpolitik. Styrräntan i Tyskland är –0,4 procent, alltså marginellt högre än i Sverige. Men tillgångsköpen i Tyskland är i stället lite större. ECB:s tillgångsköp uppgår hittills till 14 procent av BNP jämfört med 7 procent i Sverige. I Storbritannien har styrräntan hållits kvar nära noll under hela perioden efter finanskrisen och tillgångsköpen motsvarar 22 procent av BNP.

Låga räntor i Sverige och omvärlden har behövts för att motverka ett svagt resursutnyttjande och fallande inflation efter finanskrisen. Men de låga räntorna beror också på att strukturella förändringar under flera decennier har pressat ned de underliggande räntorna i världsekonomin. Svensk penningpolitik kan inte göra så mycket åt det låga internationella ränteläget, men däremot kan och måste vi reagera på utvecklingen. Med lägre underliggande räntor och lägre penningpolitiska räntor i omvärlden behöver även den svenska styrräntan vara lägre.

Liksom Andersson och Jonung oroas jag av det låga ränteläget. I lågräntemiljön kan det uppstå en jakt på avkastning där vissa aktörer tar alltför stora risker för att till exempel leva upp till tidigare utställda avkastningslöften. Det finns också en risk att hushållen vänjer sig vid låga räntor och inte är tillräckligt väl rustade när räntorna vänder uppåt.

Med en expansiv penningpolitik som medför en god tillväxt och håller inflationsförväntningarna uppe bidrar vi till att räntorna kan stiga på sikt. Mer kan penningpolitiken knappast göra åt det låga ränteläget. Riskerna måste därför hanteras med riktade åtgärder, något som Riksbanken länge har påpekat.

Här blir för övrigt jämförelsen med Tyskland särskilt relevant. Tyskland och Sverige har haft en snarlik penningpolitik det senaste decenniet. Båda länderna har dessutom haft en hög tillväxt och fallande arbetslöshet. Men i Sverige har de reala bostadspriserna ökat med 70 procent medan de i Tyskland endast har ökat med 10 procent. Mycket av skillnaden beror förmodligen på att man i Tyskland har en bättre fungerande bostadsmarknad och en annan kultur på bolånemarknaden, med bland annat snabb amortering och långa räntebindningstider på lånen.

Martin Flodén, vice riksbankschef

Läs Fredrik NG Anderssons och Lars Jonungs debattartikel här.


Innehåll från FacebookAnnons

Facebook berättar: ”Så når du din målgrupp online”

Genomsnittssvensken spenderar nu mer pengar online än i fysiska affärer, men hur många företag är redo för det skiftet? En stor hjälp på vägen är det som Facebook kallar ”Discovery Commerce”. 

– Företag har förstått att de måste vara sökbara online, men ännu viktigare är att vara ”upptäckbara”, berättar Henrik Sörensson, Head of Industry på Facebook i Norden.

Läs mer om Discovery Commerce och hur du kan låta dina produkter hitta konsumenterna   

Pandemin har snabbdigitaliserat Sverige och resten av världen. Bransch efter bransch har snabbt ställt om, helt eller delvis, till en digital verklighet med rekordökningar i e-handel som följd. 

Med över sex miljoner svenskar på Facebook är det inte konstigt att de flesta annonserande företag vänder sig dit för att nå sin målgrupp. Något som skiljer människors beteende på sociala medier, jämfört med resten av webben, är att sociala medier som Facebook och Instagram i högre utsträckning används för inspiration och upptäckande. Istället för att aktivt söka efter saker serveras du ett innehåll som du kan välja att konsumera eller skrolla förbi.

Utan den guidning som sökningar ger behövs något annat för att företag ska nå personer i sociala medier. Lösningen stavas Discovery Commerce och är ett skifte för marknadsförare och produktägare.

– Om e-handel går ut på att underlätta för människor att hitta produkter så handlar Discovery Commerce snarare om hur produkter kan hitta till människorna, säger Henrik Sörensson.

Enorma mängder data och lättanvända system

De flesta svenskar har använt Facebook, Instagram eller Messenger och känner väl till hur systemen ser ut och fungerar – men vad är det som gör att annonserna som dyker upp känns mer relevanta här än på andra platser? Anledningen är helt enkelt den enorma mängd data som genereras av användarna, vilket ger annonsörer större möjligheter att anpassa budskap efter målgrupp. 

Facebooks Discovery Commerce samlar all data som finns i Facebooks infrastruktur, som även inkluderar Instagram, Messenger och Whatsapp, utan att tumma på säkerhet och personlig integritet. Med hjälp av all den informationen och smart teknik kan systemet förstå vad som är viktigt för människor och hur de vill interagera med varumärken. Det innebär att de annonser och produkter som läggs in i Facebooks annonsverktyg visas för dem som med högst sannolikhet finner dem relevanta, oavsett om det sker i mitten av ett videoklipp eller i Messenger. 

Informationen ger företag möjlighet att hitta rätt målgrupp direkt, men även att optimera och förbättra annonseringen kontinuerligt. Det fungerar på samma sätt både om du är ett litet företag med lokala kunder eller en stor global aktör. 

– Människor blir alltmer bekväma med att handla online och rådande pandemi har accelererat detta ytterligare. Jag tror att varumärken i all branscher har mycket att vinna på att utmana sig själva och se över befintliga konsumentbeteenden, kanske framförallt i traditionella branscher där man länge har gjort saker på ett invant sätt. I slutändan är det mindre viktigt om avslutet görs online eller offline men det måste ske på kundens villkor och ju mer friktion man lyckas skala bort desto mer har man att vinna, säger Henrik Sörensson. 

Facebooks siffror visar att cirka fyra av fem Instagram-användare världen över har upptäckt nya produkter genom plattformen.

Volvo hittade köpsugna kunder

När Volvo Cars i Sverige i maj 2020 skapade sin första helt online-fokuserade säljkampanj skedde det främst via Facebookannonsering och med stort fokus på aktiv optimering. Resultatet? 32 000 fler personer än tidigare uppgav att de är ”mycket troliga att köpa en Volvo online”.

– Genom att använda data och ett tätt samarbete med våra partner testade vi flera kreativa sätt att nå ut via Facebook, och fick direkt feedback från konsumenterna om vad som fungerade bra och vad som behövde justeras. Vi har lärt oss hur vi på en plattform som Facebook kan gå från data till insikt till bättre resultat på bara några dagar eller till och med timmar, säger Robert Kalinagil, Consumer Experience Operations Manager på Volvo Car Sverige.

Robert Kalinagil har arbetat med Facebookmarknadsföring länge i flera olika branscher och imponerades speciellt över hur skickliga algoritmerna nu blivit på att hitta rätt målgrupp.

– Tidigare har vi fått lägga mycket tid på att skapa mängder av små nischade målgrupper manuellt för att få bra resultat, nu är det arbetet helt automatiserat. Det är imponerande hur vi kan ”mata” Facebook med våra mål och sedan låta systemet optimera annonserna för att visa dem för rätt målgrupp, säger han.

Efter den lyckade kampanjen har Robert och hans kollegor på Volvo Cars fortsatt satsa vidare på onlineförsäljning och att få ihop hela kundresan från online till offline genom skapandet av en helägd återförsäljare. Dessutom har man utökat möjligheterna att köpa sin bil på Volvo Cars hemsida med bland annat den flexibla prenumerationstjänsten Care by Volvo.

– Bilbranschen har varit relativt sen att ta sig an onlineförsäljning och även om processen börjat online så har ofta slutköpet skett hos en bilhandlare. Att vi nu säljer allt mer helt online visar att de flesta branscher nog kan göra detsamma och i det arbetet är Facebook en värdefull partner, säger Robert Kalinagil.

Henrik Sörensson håller med och uppmanar till förändring hos fler företag.

– Den viktigaste lärdomen med Volvos kampanj är vikten av att våga testa något nytt när människors beteende förändras. I dag är mer än 50 procent öppna för att köpa en bil online, något som hade låtit osannolikt bara för ett år sedan. För att fortsätta vara relevant måste företags kommunikation också förändras vilket Volvos kampanj är ett lysande exempel på.

Läs mer om Discovery Commerce och hur du kan låta dina produkter hitta konsumenterna   

Mer från Facebook

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Facebook och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?