1515
Annons

Magdalena Andersson: Sverige måste hålla ihop

DEBATT. Att minska de ökande inkomstklyftorna är en av regeringens viktigaste prioriteringar under 2017. Här har politiken inte räckt till och detta bör tas på allvar, skriver finansminister Magdalena Andersson (S).

Finansminister Magdalena Andersson (S).
Finansminister Magdalena Andersson (S).Bild:Joey Abrait

Under 2016 bestämde sig Storbritannien för att lämna EU. I det österrikiska presidentvalet gick en högerextrem kandidat vidare till den andra valomgången. Och i det amerikanska valet, som präglades av en stark polarisering, illavarslande nationalism och desinformation, vann den kandidat som på många sätt underblåste dessa strömningar.

I såväl den brittiska folkomröstningen som i presidentvalen i Österrike och USA har högerpopulismen vunnit mark. Denna destabiliserande politiska strömning har kännetecknats av desinformation, misstro mot samhällets institutioner, globaliseringsmotstånd och tomma löften.

Det finns flera faktorer som förklarar högerpopulismens framgångar i vår tid men en möjlig förklaring är en ökad polarisering i ekonomin, där klyftorna har tillåtits växa under alltför lång tid. I USA har de reala inkomsterna för 90 procent av befolkningen inte ökat sedan 1970-talet, samtidigt som den rikaste procenten sett sina motsvarande inkomster öka med 200 procent.

Den svenska modellen har levererat något annat. I Sverige har de 90 procenten fått ta del av välståndsökningen. Men även i Sverige har inkomstklyftorna tillåtits öka, särskilt tydligt under senare tid. Internationella institutioner som IMF och OECD har pekat på att en inkluderande tillväxt där alla får komma till sin rätt är mer hållbar och studier från dessa institutioner tyder på att större inkomstklyftor är tillväxthämmande.

De är också orättvisa. De drar isär människor i vårt land, de drar isär land och stad, de gör att vi hamnar längre ifrån varandra. Här har politiken inte räckt till och detta bör tas på allvar. Regeringen har sedan vi tillträdde haft ett tydligt fokus på inkomstklyftor och har bland annat sänkt skatten för dem med de lägsta pensionerna och höjt underhållsstödet till ensamstående föräldrar. Framöver kommer vi behöva göra ännu mer för att vända den här utvecklingen.

Vi ser också andra utmaningar. Även om arbetslösheten nu minskar är över 350.000 människor arbetslösa samtidigt som vi har runt 100.000 lediga jobb i Sverige. Vi ser också en utmaning i att många nya svenskar nu ska etablera sig på svensk arbetsmarknad. Värmerekorden har avlöst varandra under året och forskare varnar nu för abnorma temperaturer i Arktis. I Sverige brister välfärdens verksamheter, inte minst skolan och vården. Det är bostadsbrist i närmare 250 av Sveriges kommuner vilket försvårar för bland annat ungdomar som vill flytta hemifrån.

Dessa problem tar vi på mycket stort allvar och har börjat ta itu med dem. För att förbättra matchningen satsar vi på 50.000 fler utbildningsplatser nästa år. För att underlätta etableringen av nya svenskar på arbetsmarknaden satsar vi på validering och snabbspår, på tidigare svenskundervisning, på subventionerade anställningar och på de jobb med låga kvalifikationskrav som kommer att vara viktiga för vissa grupper.

Att Parisavtalet efter en rekordsnabb ratificering trätt i kraft är viktigt och nu höjer vi klimatambitionerna ytterligare – budgeten för 2017 är den största miljöbudgeten någonsin. För att värna välfärden tillför vi 10 välfärdsmiljarder till kommunsektorn och 10 ytterligare miljarder direkt till skolan. Vi genomför den största bostadspolitiska satsningen på 20 år.

Samtidigt ska vi inte glömma bort att ett antal indikatorer pekar åt rätt håll. Tillväxten i Sverige är en av de allra högsta i Europa. Högre än i USA. Prognosen framöver är att den stabiliserar sig på en god nivå.

Sedan regeringen tillträdde har 120.000 fler människor har ett jobb att gå till. Sysselsättningsgraden är rekordhög, den högsta Eurostat någonsin uppmätt i ett EU-land. Arbetslösheten har sjunkit med ungefär 1 procentenhet sedan regeringen tillträdde, efter att ha legat still runt 8 procent sedan finanskrisen. Byggtakten har inte varit så hög sedan miljonprogrammets dagar och byggplanerna framåt är fortsatt på historiskt höga nivåer. Det senaste Pisaresultatet bröt trenden för skolresultaten och var ett styrkebesked för Sveriges lärare och elever.

Vi har genom en stram finanspolitik levererat överskott i de offentliga finanserna två år av två möjliga sedan vi tillträdde som regering.

Det är bra, men långtifrån nog. Vi ser utmaningarna och har sedan vi tillträdde som regering gripit oss an dem. Här ska vi fortsätta jobba stenhårt. Steg för steg, budget för budget, år för år ska vi fortsätta samhällsbygget. Vi ska kämpa mot samhällsproblem och orättvisor.

Regeringens prioriteringar ligger fast. Alla som kan jobba ska jobba. Skolresultaten ska stärkas, välfärden värnas. Klimatutsläppen ska minska.

För ett Sverige som håller ihop.

Magdalena Andersson, finansminister (S)

Innehåll från Advokatfirman MORE EvenderAnnons

Bristande finansiell regelefterlevnad kan bli mycket kostsam

Det blir allt svårare för företag att säkra sin finansiella regelefterlevnad med de snabba förändringar som sker i en alltmer komplex regulatorisk miljö. Det gör att det har blivit allt viktigare att välja en juridisk partner som har spetskompetens inom området när du exempelvis ska säkra din löpande verksamhet, lansera nya produkter eller är intresserad av företagsförvärv inom finanssektorn.

– Den snabba utvecklingen har gjort att det är betydligt mer riskfyllt att driva företag inom den finansiella sektorn idag och mycket svårare för företag att ensamt säkra sin regelefterlevnad, menar Martin Orehag, advokat och delägare på MORE Evander. 

Det har under de senaste åren varit en otroligt snabb utveckling av det finansiella regelverk som företag inom den finansiella sektorn måste följa, där de nya reglerna tas fram på EU-nivå. Att inte följa regelverket kan leda till bland annat varning och mycket kännbara böter, och i sista hand att de tillstånd som företag har hos Finansinspektionen dras tillbaka.

– Ofta leder tillsynsprocesser av Finansinspektionen även till en stor negativ medial påverkan. Därför är det viktigt att få juridisk experthjälp i de här frågorna så att man gör rätt från början och undviker dyra misstag, berättar Martin Orehag. 

Stor fokus på den finansiella sektorn

Advokatbyrån MORE Evander hjälper idag bland annat värdepappersbolag, fondbolag, betalinstitut och finansiella institut med både enstaka projekt eller löpande compliance- och riskuppdrag. Byrån bistår också med juridisk expertis och projektledning vid ansökningsprocesser och företagsförvärv. MORE Evander har under de senaste åren haft ett stort fokus på IT och den finansiella sektorn och byggt upp en spetskompetens inom dessa sektorer. 

– Vi har lång erfarenhet av att arbeta med både IT och regelefterlevnadsfrågor inom finanssektorn. Därför ligger vi idag i framkant inom området och förstår den snabba digitala utveckling och den verklighet som många av våra kunder verkar i. Det är en förutsättning för att vi ska kunna hjälpa våra klienter med kvalitativ expertis kring de alltmer komplexa frågeställningar som dyker upp.  

Som en relativt liten advokatbyrå, med 11 anställda, har MORE Evander alla fördelar en liten byrå kan ha när det gäller att bygga upp ett nära, personligt kundsamarbete. Samtidigt har byrån, tack vare sitt medlemskap i ADVOC, tillgång till global expertis från mer än 5 500 jurister och de advokatbyråer de arbetar för och kan stötta sina kunder både i Sverige och internationellt. Med ett nära kundfokus blir också digitaliseringsutvecklingen på den egna byrån en allt viktigare fråga.  

– Vi behöver verkligen inom advokatbranschen göra det enklare för våra klienter och komplettera våra traditionella konsulterbjudanden med digitala. Vi håller just nu på att ta fram olika digitala lösningar och först ut så sjösätter vi en digital avtalsplattform som bygger på det juridiska hantverket och de frågor vi stöter på. En lösning som vi tycker har saknats på marknaden och som många av våra klienter har efterfrågat, avslutar Martin Orehag.

Om MORE Evander 

MORE Evander är mer än bara en advokatbyrå. Kombinationen av den branschkunskap – särskilt inom IT och finansmarknaden - och vår juridiska kunskap gör oss till en juridisk och affärsmässig partner. Med syftet att bygga långsiktiga relationer kan vi förstå klienters verksamhet och visioner, vilket tillsammans med vår erfarenhet och internationella anknytning ger våra klienter den bästa rådgivningen. 

Läs mer här!   

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Advokatfirman MORE Evender och ej en artikel av Dagens industri

Frida Wallnor: Tyskland behöver mer än stabilitet

LEDARE. På söndagen är det dags för valet till den tyska förbundsdagen – ett val som borde vara det europeiska ”supervalårets” höjdpunkt med tanke på tyskarnas vikt för Europa, både ekonomiskt och politisk. Men känslan av avslagenhet går inte att komma ifrån – inte ens de ryska trollen verkar engagera sig.

FORTSATT FÖRTROENDE. Att bedriva en valkampanj enbart genom att hänvisa till rutin och en stormig omvärld tycks uppenbarligen fungera för Angela Merkel. Hennes kristdemokrater ser ut att vinna en jordskredsseger i morgon.
FORTSATT FÖRTROENDE. Att bedriva en valkampanj enbart genom att hänvisa till rutin och en stormig omvärld tycks uppenbarligen fungera för Angela Merkel. Hennes kristdemokrater ser ut att vinna en jordskredsseger i morgon.Bild:AP

Nonchalansen känns av också i Berlin, där man just nu tycks oroa sig mer för logistiken kring att genomföra Berlin Marathon och valet på samma dag.
Det som borde oroa tyskarna är framtiden.

För även om det bevisligen går bra ekonomiskt för Tyskland i dag hotar mörkare moln vid horisonten. Angela Merkel har levt gott på effekterna från Gerhard Schröders Agenda 2010-reformer i kombination med en svag växelkurs som gynnat exporten. För att den låga arbetslösheten och starka tillväxten ska bestå krävs dock långsiktiga investeringar i landets eftersatta infrastruktur. Bredbandsutbyggnaden måste ta fart för att ens vara i närheten av det andra europeiska länder har uppnått. Med en befolkning som blir allt äldre behöver man ta tillvara och utbilda den nya arbetskraft som kommit till Tyskland under de senaste åren.

Detta har dock varit en valrörelse befriad från visioner. En valrörelse där den enda riktiga tv-duellen mellan de två huvudkombattanterna kom att bli en lam historia som bara bekräftade hur överens partiledarna är i många frågor. Merkel är inte känd som någon visionär, men det är märkligt att någon kan komma så lindrigt undan genom att i princip enbart hänvisa till rutin och en stormig omvärld.

Men opinionsundersökningarna talar sitt tydliga språk. Strategin har fungerat. Den stora skuldbördan ligger snarare hos oppositionen – främst hos Socialdemokraterna och deras Martin Schulz, som förutom några veckor i vintras (Schulz-effekten) misslyckats med att framstå som en seriös utmanare. Likt Merkel tycks han ha trott att det skulle räcka med att bara vara sig själv, det vill säga ”inte Merkel”, för att göra succé 2017.

Men det är inte bara tyskarnas behov av stabilitet som SPD har underskattat. De tycks även ha underskattat hur stark den tyska ekonomin faktiskt är. Att göra social rättvisa till partiets profilfråga under ett valår där få väljare tycks klaga på sociala orättvisor är nära på tjänstefel av SPD-strategerna.

Till deras försvar kan sägas att det bevisligen är svårt att sitta i samma regering som CDU/CSU under Merkel. Det rekordsvaga valresultat som enligt undersökningarna väntar SPD i morgon lär kunna jämföras med Liberalernas katastrof 2009, då partiet till och med ramlade ur parlamentet efter fyra år i koalitionsregering. Frågan är vem som törs göra Merkel sällskap härnäst?

Risken är överhängande att kommande regeringsförhandlingar drar ut på tiden, vilket kan bli ett problem, exempelvis för EU som bara väntar på att få sätta igång sitt reformarbete. En minoritetsregering med enbart CDU à la svenskt recept är otänkbart, enligt tyskar, som tycks chockade enbart över frågan.

Konsensus är att SPD skulle offra sig i ett låst läge. De skulle stanna i storkoalitionen, ta ansvar, även om det sannolikt skulle kosta ytterligare sympatisörer. Men i Tyskland står landets stabilitet över partipolitiken – en fascinerande kontrast till det svenska regeringsbildningsspelet.

En fortsättning på storkoalitionen vore dock inte problemfri. Det skulle sannolikt gynna det högerextrema Alternativ för Tyskland (AfD), som ser ut att komma trea i valet och därmed bli största oppositionsparti. Det skulle ge AfD utrymme att synas och möjlighet att beklaga sig över hur de isoleras av övriga partier.

Den här ”beröringsskräcken” gentemot ett extremparti och dess konsekvenser känner vi mycket väl igen i Sverige. Förhoppningsvis inser tyskarna att det är en farlig väg att gå.

Att som nykomling bli tredje största parti i förbundsdagen vore ändå en bedrift av AfD, speciellt mot bakgrund av landets mörka historia. Lika mycket vore det ett kvitto på de övriga partiernas misslyckande och en logisk följd av samstämmigheten dem emellan.

Någonstans måste missnöjet kanaliseras. Förhoppningsvis kan det fungera som en väckarklocka inför kommande fyra år.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera