Annons

LRF: EU ska inte få begränsa skogsavverkning i Sverige

DEBATT. I EU:s klimatmål är skogen ett viktigt instrument för att binda koldioxid. Sverige och andra skogsländer i unionen riskerar att få fasta avverkningstak som skadar skogsbrukets ekonomi och har tvivelaktiga resultat, skriver företrädare för LRF.

Om EU inför ett avverkningstak kan det leda till att andra industrisektorer tvingas klimatkompensera för dessa fiktiva utsläpp, skriver Helena Jonsson och Sven Erik Hammar, LRF.
Om EU inför ett avverkningstak kan det leda till att andra industrisektorer tvingas klimatkompensera för dessa fiktiva utsläpp, skriver Helena Jonsson och Sven Erik Hammar, LRF.Bild:Vidar Ruud

Regeringen har ambitionen att Sverige ska bli ett av de första fossilfria välfärdsländerna i välden. Det är jättebra om regeringen agerar därefter. Istället sitter regeringen nu på läktaren när förhandlingar om förslaget om klimat och markanvändning, som i EU kallas LULUCF, pågår. En tyst eller otydlig svensk hållning om LULUCF och Sveriges självbestämmande över skogsresursen är djupt olycklig. Det innebär ett direkt hot mot förutsättningarna för de svenska skogsföretagarna och klimatomställningen via ett hållbart skogsbruk. Om EU inför ett avverkningstak kan det leda till att andra industrisektorer tvingas klimatkompensera för dessa fiktiva utsläpp.

Skogen har en viktig roll i klimatarbetet. Redan idag tar den svenska skogen upp 50 miljoner ton koldioxidekvivalenter netto. Det kan jämföras med Sveriges totala utsläpp på 60 miljoner ton. Skogsbruket kompenserar alltså 83 procent av Sveriges samlade utsläpp och det är skog i stark tillväxt som uppnår detta miljöresultat, enligt offentlig statistik från Naturvårdsverket.

Samtidigt bidrar det aktiva skogsbruket till att vi kan dra nytta av trä i mängder av produkter, som virke till byggnader, möbler och bioenergi. Om vi istället skulle använda fossilbaserade produkter och energi uppskattar SLU att nuvarande CO2-utsläpp fördubblas med ytterligare 60 miljoner ton fossilt CO2. 

I ljuset av detta är det beklämmande att regeringen inte är aktiv när EU just nu förhandlar om skogens roll för klimatet, i enlighet med Parisavtalet. Finland, Österrike och andra länder med stora skogsresurser agerar kraftfullt, medan Sverige står utan tydliga positioner. Och det är bråttom.  Redan den 27 mars ska rådsarbetsgruppen i Bryssel behandla ett förslag om vem som i praktiken ska få besluta kring den svenska skogens framtida klimatnytta.

Den kritiska frågan är om EU-kommissionen ska få ha sista ordet om en skoglig referensnivå (årligt nettoupptag av koldioxid i skogen). Det är en politisk bestämd nivå av EU-kommissionen som inte överensstämmer med verkligheten. Om avverkningarna av skog passerar denna referensnivå kommer skogen ses som ett nettoutsläpp, trots att vi ligger långt under den verkliga tillväxten och alltså fortsatt har ett faktiskt nettoupptag av koldioxid. Svenska skogsföretagares ansvarsfulla inställning till skogsbruket innebär att Sverige idag avverkar endast 80 procent av den totala tillväxten i skogen. Marginalerna för den svenska skogsavverkningen är med andra ord stora. En EU-förordning riskerar däremot hota klimatnyttan.

Vi ställer oss frågan:

* Vill regeringen att EU ska styra över svenskt skogsbruk?

* Vill regeringen begränsa användningen av förnybar råvara?

* Vill regeringen införa ett byråkratiskt kvotsystem mellan skogsägare om vem och hur mycket man har rätt att avverka?

* Vilka industrier och fjärrvärmeverk anser regeringen ska stängas när den politiskt påhittade avverkningsgränsen uppnåtts och träråvara inte kan levereras?

LRF vill att klimatpolitiken ska stimulera till hög aktivitet i ett uthålligt brukande av skogen. Det gagnar klimatet, skapar jobb och bidrar till en växande biobaserad ekonomi i hela landet. För skogslandet Sverige krävs ett aktivt deltagande i diskussionen i EU-rådet om hur dessa referensnivåer ska bestämmas och hur makten över dessa referensnivåer för de enskilda medlemsstaterna och EU kommissionen ska se ut.

Vi upplever att det inom vårt land finns en gemensam vision av hur vi kan nå det fossilfria samhället - från näringsliv till miljöorganisationer och över alla partigränser. Att Sverige går in i dessa förhandlingar utan tydlig ståndpunkt är därför helt oacceptabelt! Politiker - visa ledarskap och våga vara tydliga! Nu hänger det på ert agerande om vi ska nå visionen om det fossilfria samhället.

Helena Jonsson, förbundsordförande, LRF
Sven Erik Hammar, ordförande, LRF Skogsägarna

 

Läs svar från EU-kommissionen här.

Läs LRF:s svar till EU-kommissionen här.

 

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

 

 

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från HPEAnnons

Hållbarhet genom hela kedjan för en bättre värld

– HPE arbetar ständigt för att reducera verksamhetens totala klimatavtryck; inom ramen för hållbarhetsprogrammet HPE Living Progress arbetar vi med olika initiativ som sträcker sig hela vägen från produktionskedjan, genom utrustningens livslängd, till återvinning.

Citatet är från Jostein Birkeland som arbetar som Sustainability Consulting Technologist på HPE. Jostein växte upp i skidorten Lillehammer 20 mil norr om Oslo och under uppväxten spenderade han mycket tid i naturen. Han blev tidigt medveten om klimatkrisen som mänsklighetens största utmaning och utbildade sig till ingenjör med målet att arbeta med hållbarhet och energifrågor. Efter tre år som lösningsarkitekt på HPE öppnades möjligheten för honom att ta klivet till en roll där han utbildar och representerar HPE som talare på temat hållbarhet, och dessutom arbetar tillsammans med kunder för att optimera energieffektiviteten i deras driftmiljöer.

– Efter mina år som lösningsarkitekt har jag en god förståelse för hur tekniken fungerar och vad som påverkar energiåtgången. Det känns meningsfullt att arbeta med saker som främjar en positiv utveckling för planeten och att göra det på ett företag som HPE, som tar hållbarhet på allvar, och arbetar med frågan på ett konkret sätt.

Hållbarhetsstrategi som värdeskapare 

Alltför många organisationer tar höjd för framtida tillväxt när de gör IT-investeringar, vilket leder till att de överdimensionerar och får därigenom utrustning som står och drar el i onödan. Genom att växla över från fysisk utrustning i egen datahall, till att köpa kapaciteten som tjänst, finns det ofta stora effektiviseringar att hämta hem.

– Schablonen säger att nyttjandegraden i en virtualiserad miljö som kunden driftar på egen hand är cirka 30 procent. När HPE driftar utrustningen är målet en nyttjandegrad på 60 procent eller mer, berättar Jostein.

Med infrastruktur som tjänst är det också enklare att växla över till ny och mer energisnål utrustning. Till skillnad från konsumentelektronik, där tumregeln är att det är mer klimatsmart att behålla samma enhet under längre tid, kan man minska de totala utsläppen som genereras via datacentret genom att växla över till ny och mer energisnål utrustning. Uppskattningsvis är det hållbart att byta utrustning med en frekvens på cirka 4–5 år för servrar och 5–7 år för lagring.

– Våra kunder som köper kapacitet som tjänst kan vara trygga med att vi hela tiden strävar mot att producera så rent och effektivt som möjligt. De kan fokusera på den dagliga driften och sina affärsmål, och får hållbarhetstänket på köpet. 

Svart på vitt om datacentrets energiförbrukning

För att bidra till minskade utsläpp behöver också fler göra mer, och för att främja den hållbara omställningen genom hela ekosystemet utmanar HPE sina underleverantörer att tänka på hur tekniken kan göra mindre påverkan på miljön. Ett exempel är AMD som har ändrat design och tillverkningsmetod för sina CPU:er, något som fått positiv effekt på miljön både när det kommer till produktion och användning. Faktum är att de sju mest energieffektiva servrarna från HPE på Energy Stars rankning i dagsläget är med inbyggd AMD-teknologi.

Att låta färre servrar göra jobbet i datacentret är viktigt eftersom det största avtrycket på klimatet från utrustningen sker när den är i bruk. Det är även viktigt att ha kontroll på användningen för att ha möjlighet att göra skillnad. Därför erbjuder HPE en kostnadsfri tjänst som hjälper kunder att identifiera produkter som genererar höga utsläpp utifrån tillverkning, användningsfas och uttjänt livslängd. Med hjälp av mjukvara utvecklad av Massachusetts Institute of Technology (MIT) analyseras de totala utsläppen av hårdvaran och den utrustning som drar mest el lokaliseras och kan ersättas med mer energieffektiva alternativ. 

– Som företag har vi gjort ett aktivt val att visa vägen i den gröna omställningen och när vi hjälper våra kunder minskar vi våra indirekta utsläpp. För oss är det självklart att alla som väljer HPE ska se oss som en del av det egna hållbarhetsarbetet, säger Jostein.

Viktigt att agera redan idag

Det mesta tyder på att vi just nu står på tröskeln till en ny era som kommer att kännetecknas av ett större fokus på hållbarhet, och klimatavtrycket kommer att bli en allt tyngre vägande faktor vid en IT-investering. Budskapet i rapporten som FN:s klimatpanel IPCC släppte i april 2022 är tydligt – handlingsutrymmet för att nå målet på 1,5 graders uppvärmning är nu. De organisationer som inte redan idag har en plan för mätning och minskning kommer inte att kunna svara på de frågor som deras kunder kommer att ställa om ett par år. Så för den som inte redan har börjat är det hög tid att mäta sitt klimatavtryck och aktivt arbeta för att minska sina utsläpp.

– Hållbarhet är vår tids viktigaste fråga och därför behöver vi alla göra det vi kan. Vi på HPE bidrar dels genom att minska vårt eget klimatavtryck, dels genom att hjälpa våra kunder att ställa om till en mer hållbar IT-infrastruktur, oavsett om det handlar om att energioptimera, analysera infrastrukturen eller hjälpa våra kunder att ta steget att konsumera IT som tjänst.

Om HPE Living Progress

HPE Living Progress är HPE:s program för hållbarhet och socialt ansvarstagande som syftar till att använda kraften i företaget till att bidra till en positiv utveckling för planeten och de samhällen där vi verkar.

Läs om vårt arbete för en mer hållbar IT, ladda ner infografen om den senaste rapporten. 

eller ta del av mer information och ladda ner hela rapporten här 

Nyfiken på fakta om AMD:s energieffektiva infrastruktur? Ladda ner infografen! 

 

Mer från HPE

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HPE och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera