ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS MARKNADSNYTT BEVAKNINGAR
ANNONS

Lotta Engzell-Larsson: Världsekonomin står emot populisterna

  • MAKTENS PRIS. Donald Trump måste nu underordna sig det system som han vann valet på att kritisera. Han kan inte längre obstruera, då blir han sin egen fiende. Foto: Pablo Martinez Monsivais

LEDARE. Trots att den politiska oron har ökat, både i och utanför USA, så väljer finansmarknadens aktörer att fokusera på möjligheterna snarare än hoten just nu.

I maj sa Donald Trump: "Allt jag säger nu - jag menar, jag är inte president, allt är förslag...jag är helt flexibel när det gäller väldigt många frågor." Deutsche Bank Asset Management skickade ut citatet till sina kunder som ett gott omen.


Och för varje dag som går modifierar den blivande presidenten och hans medarbetare vallöftena. "Det kommer inte att bli några handelskrig", sade exempelvis rådgivaren Wilbur Ross i förra veckan.

Man kan konstatera att trots domedagsprofetior har den globala ekonomin som helhet kommit tillbaka efter de senaste decenniernas oroshärdar. Det gäller finanskraschen 2008, eurokrisen, Greklandskrisen, invasionen av Ukraina, Syrienkriget, flyktingkrisen och (hittills) Brexit.

Ordet kris används frekvent, och många uttrycker det som att finanskrisen ännu inte släppt sitt grepp. Men då använder man ordet fel, kris är något definitionsmässigt akut och varar en begränsad tid. Fakta är att ekonomin växer, om än i låg takt. Skälet är globaliseringen.
Globaliseringen är en del av problemet, eftersom problem sprids i ekonomierna, men den är också lösningen, eftersom det alltid går bättre någonstans och den regionen blir draglok.

Sedan andra världskriget har den så kallade liberala världsordningen vuxit sig stark. Den bygger på liberala idéer om frihet, fred och frihandel med den underförstådda tesen att handel är mer lönsamt än krig.

Ordningen bevaras med stöd av institutioner som domstolar som ser till att ingångna handelsavtal hålls, internationella organisationer som WTO, OECD och Världsbanken, samt centralbanker som strävar efter prisstabilitet. Så länge den ordningen fungerar finns en motståndskraft som ger viss stabilitet i ekonomin även i tider av politisk oro.

Globaliseringen har inneburit kraftigt sänkta priser på konsumtionsvaror, vilket gynnat invånare i alla länder. Den har också inneburit en global utjämning av välstånd, vilket gynnat arbetarklassen i Asien, men satt press på medel- och arbetarklass i väst. Dessa väljare är nu förbannade och oroliga, därför att deras politiker har vägrat att ta i de frågor väljarna upplever som mest brännande, globaliseringen och migrationen.

Situationen var tydlig i söndagskvällens Agenda (SVT) som handlade om Trump och den växande populismen i väst. Partisekreterarna Lena Rådström Baastad (S) och Tomas Tobé (M) var oroade. Men SD-ledaren Jimmie Åkesson ville inte tala om populism, han förstod ju att det var hans väljare som åsyftades.

Åkesson är också enligt en stor enkät (Inizio) den partiledare som svenska folket anser "förstår vanliga väljares situation" bäst (48 procent). Näst bäst kommer Jonas Sjöstedt ut, med 31 procent. Dessa siffror indikerar att de politiker som aldrig tvingats ta ansvar för sin politik i regeringsställning är vinnarna i den här typen av undersökningar.

Det som nu sker med Trump är att han måste underordna sig det system som han vann valet på att kritisera. Han kan inte längre obstruera, då blir han sin egen fiende. Samma sak hände invandringsmotståndarna Sannfinländarna. När partiledaren Timo Soini blev utrikesminister blev det svårare för honom att vara nationalist. Sedan han kom in i Finlands regering har partiet tappat hälften av sina röster. Även norska Fremskrittspartiet ligger under valresultatet sedan de kom in i regeringen.

Makten har ett pris, det har även svenska Miljöpartiet fått erfara. De har inte bara tappat stöd utan genomlider nu inre strider som hotar splittra partiet. Ny Demokrati satt i riksdagen 1991-1994 men upplöstes senare. Det steget har SD klarat, med nöd får man säga med tanke på svårigheterna att hitta kvalificerade kandidater. Om väljarna placerar Jimmie Åkesson i regeringen får han dock svårt att vara emot globaliseringen, eftersom Sverige är en exportnation.

Styrkan i ett globalt system är det ömsesidiga beroendet. Det kan inte ens Trump helt ignorera.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer