ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS MARKNADSNYTT BEVAKNINGAR
ANNONS

Lotta Engzell-Larsson: Sverige behöver en ny socialförsäkring

  • OMSTÄLLNING. Regeringen bör sträva efter en allmän försäkringslösning så att arbetstagare får råd att vidareutbilda sig. Här är arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (t.h.) och socialförsäkringsminister Annika Strandhäll på en konferens om social rättvisa i Bryssel i måndags. Foto: Wiktor Nummelin

LEDARE. Livslångt lärande. Begreppet har en bedrägligt filosofisk klang. Men det är en högst konkret politisk fråga och allt fler talar om den. På mötet i Davos, i näringslivet, och i det svenska regeringskansliet.

Det handlar om att hjälpa arbetstagarna att matcha företagens behov så att de klarar sin egen försörjning framöver. Diskussionen om stöd till kontinuerligt lärande under arbetslivet är inte ny i Sverige. Här låg en proposition om en så kallad kompetensförsäkring färdig redan 2001 men den lades aldrig fram, delvis därför att den ansågs ha fördelningspolitiskt snedvridande effekter. Nu har saken blivit akut på ett helt annat sätt.


Då präglades frågan mer av drömmar om friår och lusten att prova något nytt. Den drevs framför allt av tjänstemannafack, försäkringsbolag och Miljöpartiet. Nu är det allvar. Automatiseringen och utvecklingen av artificiell intelligens (AI) går snabbare än många räknat med, och det förändrar förutsättningarna på arbetsmarknaden.

Det finns inget skäl att driva domedagsteorin att en fortsatt automatisering resulterar i rekordarbetslöshet och utslagning. Globala företag oroas fortfarande över brist på arbetskraft. 40 procent av dem saknar rätt kompetens, och stora kullar går i pension i västvärlden de närmaste åren.

Men arbetets innehåll förändras, och vi måste börja tänka på arbetstid och utbildning på ett nytt sätt. Pepsi Colas forskningschef Mehmood Khan sa vid seminariet "Decoding the future of work" i Davos i förra veckan: ”Måste man verkligen ha tre-fyra års högskoleutbildning för att bli labbtekniker? Nej antagligen inte". Det är dyrt, tidsödande och ineffektivt att pressa alla unga igenom 3-5 åriga universitetsutbildningar som riskerar att bli obsoleta och spädas ut.

Men nästan alla jobb kräver utbildning. Yrkesutbildningar med praktik är ofta ändamålsenliga och leder till jobb. Samtidigt ökar behoven av kortare, effektiva utbildningar under arbetslivets gång. ”Nano-examen” är det nya heta begreppet. Visserligen är unga mer receptiva för ny kunskap. Men med en snabb förändringstakt måste utbildning bli mer av en process genom hela arbetslivet. Vi har kommit till en punkt där vidareutbildning på arbetsplatsen inte räcker, och framför allt är den inte tillgänglig för alla.

Regeringens syn har hittills varit att arbetsmarknadens parter ska lösa den här frågan. Det kommer de inte göra, inte så att alla arbetsföra svenskar får samma möjligheter att delta, vilket är nödvändigt. Lika möjlighet till utbildning är en av grundpelarna i det svenska samhället som vi inte får kompromissa med. Och det gamla systemet räcker inte till längre.

De flesta har inte råd att studera mitt i livet. Därför krävs en statligt finansierad allmän försäkringslösning, en ny sorts socialförsäkring, som finansierar vidareutbildning och omskolning. I den bästa av världar kommer den på sikt delvis att finansiera sig själv, genom att kostnaderna för a-kassa och sjukskrivningar, men kanske även försörjningsstöd, minskar.

Denna omställningsförsäkring bör innehålla incitament i form av högre stöd för utbildningar inom bristområden för att bli samhällsekonomiskt effektiv.

Arbetslivet är på väg mot stora förändringar. Alla kommer att tvingas jobba högre upp i åldern. Mer automatiserade arbetsuppgifter och AI kan innebära kortare, men fler, arbetsdagar. Kanske även flera jobb för att få ihop högre lön. Om regeringen Löfven lyckas ta fram en fungerande försäkringslösning som kan möta dessa förändringar får den en plats i historieboken.

För det är en befängd tanke att en stor andel av arbetskraften ska leva på bidrag eller medborgarlön. Lönearbete handlar inte om moralism, som vissa menar, utan om möjlighet till självförsörjning och autonomi. Det är alldeles för tidigt att ge upp idén om allas möjligheter att delta i arbetslivet, som är starkt kopplat till politisk makt, och därmed demokrati.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer