1515
Annons

Lotta Engzell-Larsson: Privata välfärdsbolag befriade medborgarna

LEDARE. Debatten om privata bolag i välfärden fortsätter, men tar nya vägar.

Bild:Oskar Omne

En sådan är att underminera välfärdsbolagen genom att driva tesen att de inte tillför något värde. Det gör Per Molander i rapporten "Dags för omprövning", som Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO) publicerade nyligen.


Per Molander har bland annat varit generaldirektör för Inspektionen för socialförsäkringar, och har stor erfarenhet av policyfrågor. Han har också ett djupt patos för jämlikhet och har tidigare skrivit boken "Ojämlikhetens anatomi" (Weyler förlag, 2014), som går ut på att de ojämlikheter vi föds med förstärks under livets gång.

Molander presenterar ett gediget material, men hans slutsatser är mer politiska än rent analytiska. Han menar att privatiseringarna inom utbildning, hälso- och sjukvård samt socialförsäkringar har misslyckats. Ett av argumenten är att hela produktivitetsvinsten stannar hos utföraren, men det är en statisk syn. Om bolagets lönsamhet drar i väg kan beställaren använda det i förhandlingen och hålla tillbaka priset.

Författaren anser inte heller att det är privatiseringarna i sig som ligger bakom de bromsade kostnaderna utan det ökade utbudet. Men privatiseringar är det mest effektiva sättet att få ökat utbud. Kommunala verksamheter har inga incitament att mäta sig mot varandra.

När det gäller skolan pekar Per Molander på att friskolorna har inflaterat betygen, vilket är helt sant men lätt att åtgärda genom central rättning av nationella prov. Han konstaterar att friskolor drar till sig de bästa eleverna, och att detta är orsaken till att de har bättre resultat än de kommunala, inte att skolorna är bättre. Det är dock bara en gissning. En skola kan ha både en mycket effektiv pedagogik och studiemotiverade elever.

Eftersom forskningen säger att lågpresterarna gör bättre ifrån sig om de är i samma grupp som högpresterarna är den reflexmässiga svenska slutsatsen att gruppen ska sättas före individen. Men det tål att diskuteras om skolan ska vara ett jämlikhetsverktyg på det sättet. Däremot ska den erbjuda likvärdig utbildning.

Molander är kritisk mot New Public Management (NPM), som har spelat en viktig roll i utvecklingen av välfärdssektorn. NPM går ut på att styra offentliga verksamheter enligt marknadsekonomisk modell, med tydliga mål och budgetdisciplin. När Socialdemokraterna på 1980-talet anammade NPM var målet att ta kontroll över en offentlig sektor som hade börjat leva sitt eget liv, den växte och var väldigt svårstyrd. Kostnaderna steg, och medborgarna kände sig alienerade.

Man bör utvärdera politiska vägval. Men det var politiskt ansvarsfullt, både att försöka bromsa kostnaderna, och att lyssna till opinionen som krävde mer medborgerligt inflytande. Det Molander har rätt i är att det ofta, framför allt under de senare privatiseringarna, saknades en ordentlig konsekvensanalys. Men det är svårt att se att det hade blivit bättre av att inte göra någonting alls.

Per Molander har några radikala förslag. Han vill höja taket i socialförsäkringarna så att avtalsförsäkringar blir onödiga. Skrota PPM. Upphandla assistanstjänster så att användarna får ett begränsat urval. Låt landstingen välja graden av valfrihetssystem. Förstatliga skolan igen.

Alla dessa skulle omfamnas av Vänsterpartiet. Men inget av förslagen skulle självklart förbättra kvaliteten i tjänsterna. Möjligen skulle man få stopp på bedrägerierna inom assistansbolagen. PPM diskuteras för närvarande, men det finns troligen inget stöd i riksdagen för ett beslut om att lägga ned systemet.

Vid en utvärdering av dagens situation bör man hålla i minnet att det tidigare helt offentligt drivna välfärdssystemet inte var så väl fungerande som en del minns det. Vi borde i stället fokusera på att hitta sätt att styra upp och mäta resultatet i dagens verksamheter.

Upphandlaren sätter ribban för kvaliteten. Resultatet är viktigare än driftsformen. Man ska inte tro att det är lättare att lägga ned en kommunal verksamhet än att säga upp ett avtal med ett privat bolag. Tvärtom.


Innehåll från HandelsrådetAnnons

Så kan hållbarhet bli en konkurrensfördel för svenska handelsföretag

Mats Bergman, professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola, och Sara Rosengren, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, är båda ledamöter i Handelns ekonomiska råd.
Mats Bergman, professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola, och Sara Rosengren, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, är båda ledamöter i Handelns ekonomiska råd.Foto:Janne Lundberg, FotoForm.

Nya regelverk inom EU gör att handelns aktörer kommer att få en större påverkan på den globala klimatomställningen. 

– Klimatbelastningen från vår konsumtion kommer att hamna allt mer i fokus. Företag som tar in produkter till EU men som är producerade någon annanstans kommer att få ett större ansvar, säger Mats Bergman, ordförande i Handelns ekonomiska råd, som nyligen släppte rapporten ”Hållbar hela vägen – handelns roll i klimatomställningen”. 

Den Europeiska Gröna Given är ett initiativ från Europeiska kommissionen för att göra Europeiska unionen klimatneutral till 2050. Här finns bland annat ny lagstiftning som tar sikte på en mer hållbar konsumtion, med mindre klimatbelastning längs hela produktens livscykel, främst vid tillverkning och användning.

Det kommer att innebära ökade krav på handeln att fungera som en kravställare gentemot leverantörer, där handeln förväntas hjälpa konsumenterna att göra hållbara val.

– Det handlar om att åstadkomma förbättringar inom hållbarhet i andra länder utifrån det som vi konsumerar inom EU. Det här är väldigt viktigt, säger Mats Bergman, till vardags professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola.

Skapa gemensamma spelregler

EU kommer också att etablera eller skärpa produktstandarder vilket förutom att gynna miljön och klimatet även motverkar att oseriösa aktörer får en konkurrensfördel gentemot seriösa och ansvarstagande tillverkare och handelsföretag.

– Det är angeläget med likvärdiga förutsättningar mellan exempelvis handelsföretag baserade i Sverige och i andra länder, säger Mats Bergman.

En effekt av de nya regelverken är att dokumentationskraven och därmed arbetsbördan för handelns aktörer kommer att öka. Enligt rapporten måste därför de nya kraven vara byråkratiskt hanterbara. 

– Det kan handla om att skruva upp trycket gradvis och med förnuft, och att försöka hitta smarta lösningar så att det fungerar i praktiken, säger han.

Sara Rosengren är professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan Stockholm och medförfattare till rapporten. Hennes fokus är hur handelns aktörer ställer sig till denna förändring.

– Många företag jag pratat med ser detta som något som vi måste göra. Regleringar är viktiga för att höja nivån och att skapa en jämn spelplan där alla konkurrerar på lika villkor, säger hon.

Handelns ekonomiska råd: Sverige kan bli en vinnare

Företag kommer bland annat att behöva utbilda sin personal för att säkerställa att de produkter som köps in från länder utanför EU håller vad de lovar och uppfyller minimikraven kring hållbarhet.

– Det finns många utmaningar här och handeln kommer att behöva tänka annorlunda kring frågor som rör inköp, men flera företag inom handeln, särskilt i Sverige, har redan börjat med den här typen av anpassningar, säger hon. 

Men speciellt för mindre aktörer kan omställningen bli tuff. Det kan därför finnas skäl till branschgemensamma initiativ. 

– För att hållbarhetsarbetet ska kunna göras systematiskt kommer handeln exempelvis behöva utveckla kompetens inom livscykelanalys och hållbarhetsberäkningar. Detta är resurskrävande och den information som krävs är svår att ta fram på egen hand. Därför blir det viktigt med gemensamma satsningar, särskilt för mindre och medelstora företag, säger Sara Rosengren.

En av rapportens slutsatser är att Sverige har goda förutsättningar att bli ett framgångsland inom hållbar konsumtion, på samma sätt som landet redan är det inom hållbar produktion. Det kommer dock att krävas samordning mellan beslutsfattare och bransch, där också investerare, ägare, styrelser och medarbetare kommer att spela viktiga roller.

Om Handelsrådet 

Handelsrådet är samarbetsplattformen för arbetsgivarorganisationer och fackförbund på handelns

område. Uppdraget är att utveckla handelsnäringen, dess företag och anställda.

Inom ramen för samarbetet bildades 2016 Handelns ekonomiska råd, som presenterar årlig rapport och är partsoberoende i sina slutsatser.

Läs mer på: www.handelsradet.se

Läs mer om Handelns ekonomiska råd

Tryck här för att ladda ner rapporten ”Hållbar hela vägen – handelns roll i klimatomställningen” 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Handelsrådet och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?