ANNONS:
Till Di.se
LÖRDAG 24 FEB Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS BEVAKNINGAR
ANNONS

Lotta Engzell-Larsson: Hela Sverige kan inte leva på statliga jobb

LEDARE. Norra och mellersta Sverige har en framgångsrik historia byggd på råvaruekonomi och basindustri.

Runt träbaroner och bruk växte byar fram och i centrum stod brukspatron. Det var ett hårt klassamhälle, men det bar kanske med sig en viss känsla av trygghet.


Nu är bruksorterna tömda, de och deras omnejd bildar ett brett bälte av avfolkningsorter. Och de känner ett avstånd till huvudstaden som inte går att mäta i mil. Därför tillsattes den parlamentariska Landsbygdskommittén med uppdrag att föreslå en "sammanhållen politik för långsiktigt hållbar utveckling i Sveriges landsbygder". I går onsdag presenterades slutbetänkandet.

Det är på sin plats att först slå fast ett par saker. Människor har i alla tider flyttat till de platser där jobben finns. Det är en naturlig dynamik som inte nödvändigtvis är av ondo. Det är också naturligt för människor att söka sig till varandra, till växande städer, och i dessa kluster skapas företag och välstånd lättare än där avstånden är stora.


Samtidigt är det rimligt att staten hjälper till att stärka glesbygdsregioner som har livskraft. Men idéerna om försörjning måste komma inifrån, det är småföretagande hoppet står till om en ort ska kunna växa och bära sig.


Utredarna inser detta, men vill också att staten ska ta ett större regionalt ansvar som arbetsgivare. På senare år har många försäkringskassor och a-kassor koncentrerats till större orter, enligt rapporten har 10 000 statliga jobb försvunnit från landsbygden.

När det gäller statliga myndigheter är risken i många fall att viktig kompetens går förlorad vid en flytt. Däremot kan vissa nya myndigheter förläggas utanför Stockholm.

Utredningen har ett konstruktivt förslag när det gäller att behålla samhällsservice, att man på småorter i större utsträckning ska samlokalisera polis, a-kassa och försäkringskassa. Så borde man även resonera i förorter till större städer.

Vidare efterlyser de investeringar i infrastruktur. Men det bör bara ske där det finns tillräcklig efterfrågan. Staten kan bygga broar, men det måste stå folk på båda sidor om älven (både bildligt och i verkligheten) som vill mötas för att det ska vara väl investerade skattepengar. Utbyggnaden av snabbt bredband bör fortsätta, men det kanske inte blir verklighet i varje liten by i närtid. Internetcaféer i kommunhus är ett bra sätt att göra nätet tillgängligt i det korta perspektivet.

Utredarna talar om bristen på riskvilligt kapital i landsbygdsregionerna, och hur detta problem accelererat i takt med att banker lagt ned lokalkontor. De vill att statliga Almi, Vinnova och Saminvest ska vara mer aktiva. Här gäller det att inte falla tillbaka i en regional stödpolitik utan resultat.

Staten har nu på ett föredömligt sätt konsoliderat sin riskkapitalportfölj och skapat det nya Saminvest som ska investera i lovande bolag i tidiga faser. Det är rätt sätt att använda pengarna, man bör inte pumpa in regionala stödpengar under täcknamnet "investeringar" i svaga mogna verksamheter som aldrig kommer göra vinst. Förslaget att Saminvest ska få i uppdrag att "säkerställa investeringar i Sveriges sju nordligaste län" bör därför skrotas.

Däremot är förslaget om ett "landsbygdslån" för bostadsinvesteringar, värt att fundera på. Det kan hjälpa en ort på tillväxt där det ändå ses som en för stor risk av kommersiella aktörer. En annan intressant tanke är att kommuner i samarbete med högskolor skapar lokala "utbildningscentra". Dessa borde kunna dra nytta av utbildningar och föreläsningar på nätet, som många erkända internationella universitet tillhandahåller. Frågan är vad för sorts examen detta skulle utmynna i?

Som helhet är utredningens förslag ofta konstruktiva, men bär för stor prägel av statsstöd utan bortre gräns. Idén att införa sänkt arbetsgivaravgift på vissa orter är ett underkännande av dagens nivåer. Är de för höga bör de sänkas generellt.


Målet måste vara att varje ort på sikt bär sina egna kostnader. Enda sättet att nå dit är att skapa en politik som gynnar alla småföretagare, inte bara i glesbygd utan i hela Sverige.

Du har väl inte missat Di TV – Sveriges nya ekonomi-tv-kanal?

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.