ANNONS:
Till Di.se
TISDAG 24 OKT Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS & MARKNAD
Start Opinion Ledare

Lotta Engzell-Larsson: Entreprenörer, fastna inte i trygghetsfällan

  • Foto: TT

LEDARE. I fredags (16/6) skickade Sveriges största fackförbund Unionen ut ett pressmeddelande med budskapet "Tryggheten behöver bli bättre för växande grupp egenföretagare".

Unionen har under ett par år drivit trygghetsfrågor för företagare för att behålla och utvidga sin medlemsbas.


Förbundet svarar mot ett behov som uppstått när allt fler människor blir enmansföretagare av nödvändighet snarare än av egen vilja. Fasta jobb försvinner och ersätts med inhyrda timmar. Dessa egenföretagare är en del av vad som i Europa kallas "gig-economy", eller plattformsekonomin. Det är delvis en funktion av digitaliseringen, men också av att företagen vill ha mer flexibla avtal med arbetstagarna.

I USA och EU uppskattas att 35 procent av arbetsstyrkan arbetar i gig-ekonomin. I Sverige är andelen runt 20 procent enligt SEB. För högutbildade specialister kan konsultsystemet ge både större frihet och inkomster. Men för de flesta innebär gig-systemet framför allt minskad trygghet, det är en ny asymmetri i samhället.

I de diskussioner som pågår om bidragsnivåer och kvalificering för socialförsäkringssystemen bör även denna hybrid mellan lönearbete och egenföretagandevägas in. Dagens arbetsmarknad håller på att springa ifrån det gamla systemet.

Vad gäller övriga entreprenörer, som startar eget för att de har en idé och vill växa, är situationen en annan. De ska se upp så att de inte fastnar i trygghetsfällan. Risk är inbyggt i egenföretagande och entreprenörskap. Om vi vill ha ett skattesystem som premierar risk, så måste det finnas en nedsida.

S och andra vänsterorienterade partier har ett komplicerat förhållande till privat företagande. De vet att näringslivet fyller en funktion i samhället men accepterar inte fullt ut förutsättningen att hög risk ska ge rätt till hög vinst. Den principen måste värnas.

2015 producerade föreningen Företagarna rapporten "Föräldrafällan", som gick ut på att visa hur föräldraförsäkringen missgynnar företagare. Den visade att var tredje kvinnlig företagare tar ut högst tre månaders föräldraledighet, att jämföra med 2 procent av mammor i befolkningen som helhet. Både män och kvinnor konstaterade i enkäten att det inte går att vara borta från företaget. Det är dock en av förutsättningarna som gäller för företagande, ansvar och engagemang går inte att reglera bort.

En annan poäng var att i aktiebolag beräknas SGI (sjukpenningsgrundande inkomst) på löneuttag. Det skapar en låg eller närmast obefintlig föräldrapenning/sjukpenning för dem som inte tar ut lön. Men det är logiskt eftersom arbetsgivaravgifterna går till socialförsäkringssystemen. Har man inte tagit ut tillräcklig lön har man inte kvalificerat sig fullt ut. Som företagare kan man därför behöva privata försäkringar för att kompensera inkomstbortfall.

Företagarnas syfte med "Föräldrafällan" var förstås gott, och företagarperspektivet finns med i den utredning om föräldraförsäkringen som presenteras i höst, senaste 1 oktober. Men det är viktigt att hålla en rågång mellan anställd och arbetsgivare.

När Unionen skriver att förbundet "verkar för att de som driver eget företag ska ha samma trygghet som de som har en anställning" spelar de vänsterpolitikerna i händerna. Det rättfärdigar att skattemyndigheterna ser dem som anställda, och att de skattemässigt ska behandlas som löntagare och inte ägare.

Riskerna är helt olika för den som driver företag och den som är anställd. Därför ska företagen ha bra betalt för sin risk. Men man kan inte samtidigt säga att man vill ha en gräddfil in i de trygghetssystem som är byggda för anställda, och att man vill betala mindre skatt på en vinst, som baseras på den risk man tar som ägare.

Om Sverige ska fortsätta utveckla växande företag måste entreprenörerna värna sin rätt till vinst mer än sin rätt till trygghet.

Tyck till