Annons

Lotta Engzell-Larsson: Björn Borg pionjär som varumärke

LEDARE. "Min starkaste sida är min uthållighet" har Björn Borg slagit fast. Det är slitgöra att hålla sig på toppen, oavsett inom vilket område.

Den nya, mycket estetiska, filmen "Borg" skildrar kampen för att bli bäst, inte minst vilken belastning det kan vara på psyket. Genom att berätta historien igen blåser filmen liv i legenden om Björn Borg och för den vidare till nya generationer.


Björn Borg revolutionerade Sverige på flera sätt, inte bara genom sina framgångar på tennisbanan. Han var den första sportstjärnan som lämnade landet av skatteskäl, 1974. Han konstaterade lite bittert att han fick mycket kritik för flytten till Monaco, medan Stenmark mötte en helt annan förståelse när han skrev ut sig 1980. Efter Stenmarks flytt blev det praxis för sportstjärnorna, trots att situationen sedan skattereformen på 90-talet är mycket bättre.

Björn Borg var också den första svenska sportstjärnan som exploaterade sin ikonstatus genom att skapa ett personligt varumärke. Under storhetstiden spelade han alltid i Fila, och 1977 gjorde de en kollektion i hans namn.(Ärkekonkurrenten John McEnroe spelade i Nike.)

Borg slutade tävlingsspela 1981, endast 25 år gammal. 1983 tog han steget och startade klädföretaget Björn Borg Design Group med bland andra Lars Skarke och designern Rohdi Heintz. Bolaget gick i konkurs sex år senare, men 1997 började han licensiera ut sitt namn till World Wide Brand Management (WBM).

WBM bytte senare namn till Björn Borg, som noterades och i dag har ett börsvärde på 800 miljoner kronor. Största ägare är finansmannen Martin Bjäringer. 2007 köpte bolaget rätten till namnet Björn Borg för 124 miljoner kronor, och därutöver har de betalat en årlig royalty på runt två procent av försäljningen i tio år. Nu finns inte längre några affärsmässiga band mellan ikonen och varumärket.

Sannolikt har det ingen betydelse, eftersom tiden automatiskt urholkar det ursprungliga värdet. Alla varumärken måste kontinuerligt fyllas med nytt innehåll, annars dör de. Det gäller klassiska modemärken som Armani och Dior lika väl som varumärken som baseras på sporthjältar.

Tennisspelaren René Lacoste grundade sitt bolag redan 1933, den klassiska krokodilsymbolen kommer av att Lacoste kallades krokodilen för sin envishet på tennisbanan. Han gav sig aldrig. Även Fred Perry är fortfarande ett starkt levande varumärke, trots att det grundades av en tennisspelare på 1950-talet. Perry, som rökte pipa, ville gärna ha en pipa som varumärkessymbol. Det blev inte så. Men på den tiden tedde sig idén kanske inte lika absurd. Pipan signalerade stil och sofistikation.

Dagens Fred Perrys samarbete med samtida artister, som Amy Winehouse, visar hur ett gammalt sportmärke håller sig vid liv genom att hitta nya modekunder. Winehouse var så långt man kan komma från dåtidens gentlemans överklassport. Identitet är nyckelordet.

Därför lanserade bolaget Björn Borg 2016 kollektionen "Nude". Den består av underkläder i en rad mörka kulörer, och är en protest mot rasismen i att modekulören "nude" betecknas som ljusbeige trots att större delen av världens befolkning har en annan hudton.

Framgångsrika varumärken är politiskt och socialt medvetna därför att det är vägen till kommersiell framgång. Positionering handlar om var man vill vara och vilka man vill nå, hur man ser på framtiden.

Dagens unga vet inte att "kalsongmannen" spelade tennis. Snart vet de inte heller att David Beckham spelade fotboll. Personerna är bara varumärken. Och deras värde bestäms av trendkänsliga konsumenter och de bloggar och instagramkonton som de följer.

Men sportstjärnor som Björn Borg och Zlatan Ibrahimovic är viktiga på ett annat sätt för framväxande generationer. De visar att man, oavsett bakgrund, kan nå sina mål med hårt arbete. De skapar en nationell stolthet. De kan också göra att man ifrågasätter skattesystem, regler och normer på ett nytt sätt.

Innehåll från InfrontAnnons

Hjälper banker och förvaltare att efterleva skärpta krav

Carsten Gern, Head of Pre-Sales på Infront i Frankfurt.
Carsten Gern, Head of Pre-Sales på Infront i Frankfurt.

De regulatoriska krav som omfattar finanssektorn blir både fler och hårdare – samtidigt som mängden data som ska hanteras blir större. Det innebär att svårighetsgraden för regelefterlevnad ökar. Infront hjälper tusentals bolag i Europa att möta den här utvecklingen.

Långt ifrån alla företag som är verksamma inom finanssektorn har de resurser som krävs för att möta skärpta krav kring dokumentation, transparens och hållbarhetsredovisning. Även om viss kompetens finns inom de egna väggarna kan det vara en god idé att kroka arm med experter som har örat mot rälsen och som tar fram digitala lösningar för regelefterlevnad. Det menar Carsten Gern på Infront.

– Många underskattar vad en förändring av regelverken kan innebära för den egna verksamheten och vad krävs för att fortsätta vara ”compliant”, säger Carsten Gern, Head of Pre-Sales på Infront i Frankfurt, och fortsätter:

– Ett tydligt exempel på detta är att vi under december jobbade intensivt med tillgångsförvaltare som insett att de måste göra omfattande omberäkningar av sina nyckeltal för att leva upp till de nya reglerna för Priip-faktablad, alltså dokument med information om paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter, som börjar gälla för retailfonder i januari 2023. 

Hubb för regulatoriska dokument

Infront är marknadsledande i Europa inom hantering av finansiella data. Den börsintresserade förknippar Infront med företagets tradingprogram som används av både nybörjare och professionella daytraders. De flesta av de 3 600 kunderna är dock storbanker, förmögenhetsförvaltare och försäkringsbolag.

Infront sitter på tung expertis inom regelefterlevnad, berättar Carsten Gern. I tjänsteportföljen ingår bland annat en SaaS-baserad dokumenthubb för hantering av regulatoriska dokument, obligatoriska publikationer och relevanta fond- och marknadsföringsdokument. En annan tjänst fungerar som ett verktyg för prissättning av komplexa finansiella produkter som omfattas av särskilda regleringskrav.

Omvärldsbevakar för att följa utvecklingen 

Genom dedikerade arbetsgrupper som bevakar kommande regeländringar, samt regelbundna runda bord-samtal med kunderna som berörs, hjälper Infront företag att förstå och agera på nya regulatoriska krav. 

– Vi kan hjälpa våra kunder med allt från att hantera sina data och skapa dokument till att göra riskvärderingar. Kunderna kan välja att använda en produkt för ett specifikt moment, eller få en helhetslösning som täcker alla behov, säger Carsten Gern och tillägger:

– Infront levererar dock inte enbart lösningar för regelefterlevnad. Regelefterlevnad kan också kopplas på och bli en integrerad del av våra andra tjänster för hantering av finansiella data, såsom ESG- och SFDR-data, eller i färdiga rapporter i Infronts portföljhanteringssystem. 

Läs mer om Infronts tjänster inom regelefterlevnad här. 

Om Infront

Infront är ett ledande europeiskt fintechbolag. Infronts kunder använder deras lösningar och data i realtid för att få insikt om marknadens riktning och investeringsmöjligheter för att ge bättre resultat för slutkunderna.

 

Mer från Infront

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Infront och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera