ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS MARKNADSNYTT BEVAKNINGAR
ANNONS

Lotta Engzell-Larsson: Arbete jämnar ut inkomstklyftorna

LEDARE. Finansminister Magdalena Andersson levererade i går (Di 2/1) sitt budskap för 2017 till svenska folket. Hon vill, som sin chef Stefan Löfven, "hålla ihop Sverige" och minska inkomstklyftorna.

Finansministern hänger på trenden att tolka de senaste årens framgångar för mediefientliga, populistiska och rasistiska partiers framfart i Europa som en reaktion mot ökade ekonomiska klyftor.


Det finns fog för den slutsatsen på en del håll, men det handlar minst lika mycket om en längtan efter handlingskraft och att väljarna är trötta på korrupta politiker, som i Grekland och Italien.

Det är inte självklart att utvecklingen ska tolkas så i Sverige, ett av världens mest jämlika länder. För det första måste man skilja på löneskillnader och inkomstskillnader. Löneskillnaderna är fortfarande små relativt resten av världen. De jämnas dessutom ut kraftfullt av transfereringssystemen.

Sverige får i år åter världens högsta marginalskatt, 60 procent. Därefter kommer Aruba med 58,95 procent, Danmark 55,41, Nederländerna 52, Finland 52,35, Zimbabwe 51,5, Japan 50,84 och Belgien, Israel, Slovenien och Österrike på 50 procent.

Det stämmer dock att inkomstskillnaderna ökar. Det beror på att nya förmögenheter och företag växer fram, vilket är bra, stigande aktiekurser och fastighetspriser samt en del sänkta ersättningsnivåer i socialförsäkringarna. Men hela verkligheten ryms inte i denna statistik.

Om framtida (ofonderade) pensioner räknas in blir förmögenhetsskillnaderna inte så stora som tidigare rapporterats i Sverige. Då äger den rikaste procenten av folket 10 procent av de totala tillgångarna, inte 20.

Rapporten "Löner, sysselsättning och inkomster – ökar klyftorna i Sverige?" för Finanspolitiska rådet (2014) visar att andelen fattiga i absoluta termer minskade mellan 1996 och 2007 till runt 5 procent av befolkningen och därefter i stort sett varit oförändrad.Som fattiga räknas de som har under 60 procent av 1991 års prisjusterade medianinkomst. Men andelen som är fattiga relativt resten av befolkningen ökade.


Utvecklingen av de reala disponibla inkomsterna är betydligt bättre för dem som har arbetat än de som inte gjort det. För förvärvsarbetande steg de disponibla inkomsterna med 60 procent 1995 - 2012. För sjuka och arbetslösa har inkomsterna stått stilla.

Det är här den politiska diskussionen måste börja. Bör bidrag höjas i takt med den arbetande befolkningens disponibla inkomster? Eller är det rimligt att fler hamnar i relativ fattigdom när fler blir sjuka eller arbetslösa? Av både humanitära, ekonomiska (för att hålla konsumtionen uppe) och sociala skäl bör klyftorna inte bli alltför stora. Men det bör, av ekonomiska, dynamiska skäl finnas en ordentlig skillnad. Detta var den förra Alliansregeringens främsta mål; arbetsutbudet skulle öka.


Alltså ska fattigdomen minska genom att fler arbetar, inte genom att skatterna höjs. Människor ska försörja sig själva så långt det bara går, de flesta vill också det. Men skapar vi ett samhälle med andra drivkrafter än arbete anpassar sig medborgarna efter det. Ett sådant land kommer aldrig att ha så hög tillväxt som Sverige haft de senaste åren.

Det är inte "tur" att Sverige ligger i topp i tillväxtligan i Europa, eller att industrins inköpschefsindex (Swedbank/Silf) steg till den högsta nivån på sex år i december. Den utvecklingen riskerar störas om Magdalena Andersson får gehör för mer omfattande skattehöjningar. Hon vill stärka statens finanser eftersom hon räknar med att utgifterna kommer att stiga de närmaste åren.

Men det är riskabelt att ge sig på den del av ekonomin som fungerar bäst och som är en förutsättning för välfärdsstaten. Sverige har välkomnat en mängd nya medborgare och dessa bör, liksom övriga medborgare, till varje pris arbeta och försörja sig snarast möjligt. Det är missvisande att säga att de ekonomiska klyftorna drar isär Sverige. Klyftorna uppstår när människor inte arbetar, det är i första hand arbetslösheten som ska åtgärdas. Endast den som har ett arbete kan öka sina inkomster.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer