1515
Annons

Lars Calmfors: Ifrågasätt lönenormen

DEBATT. På sikt kommer inhemsk efterfrågan att öka kraftigt, medan exportefterfrågan sannolikt växer långsammare än förut, på grund av lägre tillväxt i världsekonomin. Om löneökningar fortsätter att bestämmas av industrin kan det uppstå arbetskraftsbrist, skriver Lars Calmfors.

Lars Calmfors.
Lars Calmfors.Bild:Erik Nylander

Jag har i olika sammanhang (bland annat i Di 10/6) framfört tesen att mer hemmamarknadsinriktade sektorer på sikt kommer att utvecklas betydligt starkare än mer internationellt konkurrensutsatta sektorer. Det är en trolig följd av att inhemsk efterfrågan kan väntas öka mer än exportefterfrågan. Om utbudet av arbetskraft är otillräckligt, blir löneökningar bestämda av industrins förutsättningar då alltför låga och kommer att leda till arbetskraftsbrist. Därför vore det i en sådan situation bättre med löneökningar som överstiger utrymmet i industrin.

Mina slutsatser har kritiserats av chefsekonomerna i fyra arbetsgivarförbund (Di 7/6 och 15/6). Tyvärr ger skribenterna en skev bild av mitt resonemang. I deras framställning blir det bara en argumentation ”för att låta den skattefinansierade sektorn växa på bekostnad av den konkurrensutsatta sektorn”.

Mitt resonemang är mycket mer generellt. Sverige har under nästan tre decennier gradvis förbättrat sin finansiella nettoställning mot omvärlden genom stora bytesbalansöverskott. Det innebär att vi har sparat mer än vi investerat. Orsaken är att vi haft en stor andel av befolkningen i yrkesaktiv ålder (då man sparar mest) och ett lågt bostadsbyggande.

Det är inte troligt att vi långsiktigt fortsätter att ackumulera finansiella fordringar på omvärlden på det sätt som skett. En åldrande befolkning kan väntas minska sitt sparande och i stället öka sin privata konsumtion. Samtidigt kan investeringarna, främst i bostäder, antas bli höga. Då ökar inhemsk efterfrågan kraftigt, medan exportefterfrågan till följd av lägre tillväxt i världsekonomin sannolikt växer långsammare än tidigare. Denna prognos har mycket lite med offentlig sektors storlek att göra.

Chefsekonomerna för ett resonemang om ”att det inte bara är industrin som är utsatt för utländsk konkurrens” utan ”också en växande del av tjänstesektorn”. Det stämmer. Men det betyder inte att tjänstesektorn och industrin är lika internationellt konkurrensutsatta. Arbetsmarknadsekonomiska rådets senaste rapport visar att export- och importkvoter är avsevärt lägre i tjänstesektorerna än i industrin och att de flesta tjänstesektorer endast levererar en liten del av sin produktion som ”input” till industrin. Inhemsk efterfrågan spelar betydligt större roll för tjänstesektorerna än för industrin. Om man inte tar hänsyn till det blir analysen fel.

Hur ska man se på offentlig sektor i sammanhanget? Här är det särskilt viktigt att inte som chefsekonomerna blanda ihop värderingar och prognoser. Chefsekonomerna vill ha en stor ”konkurrensutsatt sektor” (antagligen menar de internationellt konkurrensutsatt sektor) därför att den ”är mer produktiv än övriga delar av ekonomin” och således kan ge oss ”högre inkomst per capita”. Men skattefinansierad offentlig konsumtion producerar förstås också nytta för medborgarna. Med en åldrande befolkning och stora eftersatta behov inom till exempel vård, skola, försvar och polis finns starka argument för mer resurser till offentligt finansierade verksamheter.

Man kan ha olika värderingar om storleken på offentlig sektor. Men de är egentligen irrelevanta i sammanhanget. Det relevanta är vilken den framtida utvecklingen blir. Min prognos är att den demografiska utvecklingen och högre efterfrågan på välfärdstjänster när vi blir rikare tillsammans kommer att skapa ett sådant politiskt tryck att det blir omöjligt för någon regering att inte låta den offentligt finansierade sektorn växa (och skattekvoten öka). Sker det, bör lönebildningen anpassa sig så att offentligt finansierade verksamheter kan klara sina personalbehov.

Chefsekonomerna finner det anmärkningsvärt att Arbetsmarknadsekonomiska rådet hävdat ”att det inte finns något egenvärde med en stor konkurrensutsatt sektor” (jag antar att de återigen menar internationellt konkurrensutsatt). Det ska förmodligen tolkas som att de anser att det just finns ett egenvärde i detta. Det tycker jag är anmärkningsvärt.

En central uppgift för lönebildningen i en marknadsekonomi måste vara att bidra till en fördelning av arbetskraften mellan olika sektorer som svarar mot medborgarnas önskemål som de kommer till uttryck i både privata och politiska beslut (oavsett om man gillar de senare eller inte). Det kan inte vara lönenormeringens uppgift att överpröva medborgarnas privata och kollektiva konsumtionsbeslut.

Det går förstås inte i dag att förutse arbetsmarknadsläget i nästa avtalsrörelse om tre år. Ett fortsatt lågt industrimärke kan fungera om vi lyckas öka arbetskraftsutbudet kraftigt genom en framgångsrik integration av utrikes födda. Oväntade händelser kan leda till att inhemsk efterfrågan och exportefterfrågan utvecklas annorlunda i förhållande till varandra än vad dagens information ger anledning tro. Men det bör finnas en handlingsberedskap för den situation jag skisserat.

Därför behövs en intellektuell diskussion om industrins lönenormering. Det är oroande att den har blivit så mycket av dogm att en konstruktiv sådan diskussion är svår att få till stånd.

 

Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi, ordförande i Arbetsmarknadsekonomiska rådet.

 

Läs chefsekonomernas första artikel här.

Läs Lars Calmfors förra artikel här.

Läs chefsekonomernas svar till Lars Calmfors här.

 

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Innehåll från EcovadisAnnons

Digitala ESG-verktyg: Så uppnår du ett hållbart leverantörsled

Robert Ekqvist, Strategic Enterprise Account Executive vid EcoVadis.
Robert Ekqvist, Strategic Enterprise Account Executive vid EcoVadis.

Nya regelverk och ökade krav på företagens globala leveranskedjor och rapportering kräver nya verktyg och processer. Förutom att ha kontroll över den egna verksamheten förväntas man också analysera och rapportera data för sina leverantörer.

Så kan EcoVadis hjälpa ert företag med EU-direktivet

Den växande efterfrågan på digitala verktyg – som underlättar arbetet med global genomlysning av risken vad gäller såväl mänskliga rättigheter som miljön i företag – är en följd av nya regelverk och ökade krav på företagens rapporteringsförmåga.

I dag försöker allt fler bolag att integrera hållbarhet i sina inköpsprocesser. Förr handlade det främst om kostnader. Men nya krav på transparens, spårbarhet och uthållighet i leverantörskedjorna gör att det nu handlar mer om uthållighet och rapportering för leverantörers sociala och miljömässiga påverkan.

EcoVadis är ett ledande hållbarhetsbolag som erbjuder en bevisbaserad metodik och digitala verktyg som gör analys- och rapporteringsarbetet både lättare och mer tillförlitligt.

Ett föränderligt regelverk

Från Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Nederländerna kommer allt fler krav på att företagens inköp ska ske med hänsyn till miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning, så kallad ESG due diligence. Men många europeiska företag är fortfarande illa rustade för dessa krav när det gäller hållbara leverantörskedjor.

I Norge har den nya öppenhetslagen, ”Åpenhetsloven” redan lanserat tuffare uppförandekoder för alla företag med fler än 50 anställda. Den innebär nya krav på inköpsfunktionens förmåga att utföra ”due diligence” och rapportering för mänskliga rättigheter och arbetsförhållanden hos sina leverantörer. Parallellt med detta presenterade EU-kommissionen nyligen sitt förslag för ett ramverk på EU-nivå.

Så kan EcoVadis hjälpa ert företag med norska Åpenhetsloven 

Detta kan dock vara en oerhört komplex utmaning, inte minst för större bolag som ofta har tusentals leverantörer spridda över flertalet regioner och branscher, alla med olika krav.

Metoder som fram till för några år sedan uppfattades som tillförlitliga, betraktas i dag av många som bristfälliga och inte tillräckliga för att lösa den alltmer krävande utmaningen vid rapportering. I dag efterfrågas nya lösningar som täcker upp bristerna i dessa.

För att underlätta inköparnas arbete, och säkerställa att hela leverantörskedjan blir effektivt genomlyst, vänder sig allt fler företag i Europa i allt större utsträckning till tredjepartsleverantörer för hjälp. Digitala, distansbaserade ESG-analyser har för många blivit det givna steget.

För såväl lagstiftare som investerare och konsumenter står det klart att det är hög tid att företagen på allvar beaktar sociala och miljömässiga aspekter hos de leverantörer som de anlitar. Inte minst ur ett så kallat scope 3-perspektiv, som innebär att man kartlägger alla indirekta utsläpp som orsakas i ett företags värdekedja. Inköp kommer att spela en central roll i detta arbete.

I takt med att såväl inhemska regler som EU-regler skärps, ser företag i Norden alltmer inköp och hållbarhet som två sidor av samma mynt. Access till tillförlitlig hållbarhetsdata,”best practices” och konkreta förbättringsåtgärder i leverantörskedjan värdesätts högt idag. Halkar man efter kan det bli svårt att konkurrera, säger Robert Ekqvist, Strategic Enterprise Account Executive vid EcoVadis.

Från kostnad till uthållighet: Inköpsorganisationens förändrade roll

Företagsledningar kräver allt oftare att deras inköpsorganisationer utvecklas från att traditionellt ha fokuserat på kostnader till att bli en mer strategisk organisation som verkar för att skapa konkurrenskraftiga affärer genom flexibla och säkra leverantörskedjor.

Pandemin har visat att företag som agerar hållbart också är de mest uthålliga och har den bästa beredskapen för att möta plötsliga förändringar i tillgång och efterfrågan.

Ett problem är att det ofta är svårt att överblicka inte bara det egna företagets agerande på alla områden, utan även hur de bolag man anlitar lever upp till nya och allt tuffare krav. Exakt hur ska en inköpschef som kanske gör affärer med tusentals leverantörer över hela världen kunna kontrollera leverantörernas aktiviteter i alla led?

Övergripande betygsättning

Ett sätt är att använda sig av EcoVadis ESG-verktyg. Analysföretaget sammanställer och betygsätter via en digital kontrollpanel hur företag från mer än 200 inköpskategorier i 160 länder lever upp till den nya tidens krav på hållbarhet. Man redovisar hur företagen sköter sig när det gäller miljö, mänskliga rättigheter och arbetsförhållanden, affärsetik och hållbara inköp. EcoVadis tillhandahåller en övergripande betygsättning som kan jämföras med hur andra bolag presterar, liksom en mer detaljerad bild av hur företaget lever upp till kraven på varje enskilt område. Såväl styrkor som förbättringsområden identifieras och rangordnas vilket underlättar för inköpare att fatta informerade inköpsbeslut.

Till skillnad från vanliga frågeformulär, där leverantörerna betygsätter sig själva, betygsätter EcoVadis kvaliteten på bolagets ESG-ledningssystem. Dokumentation såsom policyer och certifieringar från leverantörerna är en viktig del av bedömningen. En annan utgörs av analys av externt tillgänglig data med hjälp av artificiell intelligens-screening. Den så kallade EcoVadis 360° Watch-funktionen integrerar information från en rad pålitliga externa datakällor för att utöka leverantörernas indata.

Nu mer än någonsin behöver företagen full insyn i hur deras leverantörer sköter sig ur ett hållbarhetsperspektiv. De som inte anpassar sig efter den nya tidens spelregler på den globala marknaden halkar efter. Att sträva efter social och miljömässig hållbarhet är inte en merkostnad – det är en nödvändig investering.

 

Mer från Ecovadis

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Ecovadis och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?