1515
Annons

Lars Calmfors: Den svenska avtalsmodellen riskerar att haverera

REPLIK. Industrins löneavtal är i dag normerande för hela ekonomin. Jag har i olika sammanhang diskuterat om detta system bör modifieras och ta mer hänsyn till andra sektorer. Detta kritiseras i Di 7/6 av chefsekonomerna i fyra arbetsgivarförbund.

Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och ordförande i Arbetsmarknadsekonomiska rådet.
Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och ordförande i Arbetsmarknadsekonomiska rådet.Bild:Izabelle Nordfjell

Min syn är denna. En åldrande befolkning kan antas spara mindre och därför öka både sin privata och offentliga konsumtion. Det finns samtidigt stora uppdämda behov av investeringar, främst i bostäder och infrastruktur.

På sikt utvecklas därför antagligen inhemsk efterfrågan på varor och tjänster starkare än exportefterfrågan. Då kommer arbetskraftsefterfrågan i hemmamarknadsinriktade sektorer (många privata tjänstesektorer, byggsektor och offentlig sektor) att öka i förhållande till efterfrågan i mer internationellt konkurrensutsatta sektorer som industrin.

Om det ska fungera väl med låga löneökningar bestämda av industrins förutsättningar, krävs ett tillräckligt utbud av arbetskraft. Det förutsätter en framgångsrik etablering på arbetsmarknaden av utrikes födda så att deras potential tas till vara. Men om det misslyckas, kommer ett lågt industrimärke för löneökningarna att fungera som en priskontroll och ge bestående arbetskraftsbrist.

Med otillräckligt arbetskraftsutbud kan sysselsättningen i mer hemmamarknadsinriktade sektorer bara öka om sysselsättningen minskar i internationellt mer konkurrensutsatta sektorer. Det kan bara ske genom att löneökningarna i ekonomin blir högre än utrymmet i industrin.

En central uppgift för lönebildningen är att fördela arbetskraften mellan sektorer på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt som speglar medborgarnas preferenser som de uttrycks i både privata konsumtionsbeslut och kollektiva politiska beslut (som kan innebära högre skatter för att finansiera välfärdstjänsterna). Däremot är det inget självändamål att en enskild sektor som industrin ska ha en viss storlek.

En intellektuell diskussion om lönenormeringen är svår att få till. Försök till det bemöts standardmässigt, som av chefsekonomerna, med floskler av typen att Sverige ”måste kunna skörda frukterna av ett stort ekonomiskt utbyte med omvärlden” och att det kräver ”en stark konkurrensutsatt sektor”. Alla är överens om det. Men det betyder inte att vi måste ha en så stor exportsektor att bytesbalansöverskottet ska uppgå till som i dag nära 6 procent av BNP.

Det behövs en konstruktiv diskussion om möjliga förändringar av avtalsmodellen. Risken är annars stor att ändrade förutsättningar skapar sådana spänningar att dagens system till slut havererar utan att det finns något bra alternativ att sätta i dess ställe.

Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi, ordförande i Arbetsmarknadsekonomiska rådet.

Läs chefsekonomernas kritik av Lars Calmfors här.

Läs svar på denna artikel från chefsekonomerna.

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Innehåll från HandelsrådetAnnons

Så kan hållbarhet bli en konkurrensfördel för svenska handelsföretag

Mats Bergman, professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola, och Sara Rosengren, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, är båda ledamöter i Handelns ekonomiska råd.
Mats Bergman, professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola, och Sara Rosengren, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, är båda ledamöter i Handelns ekonomiska råd.Foto:Janne Lundberg, FotoForm.

Nya regelverk inom EU gör att handelns aktörer kommer att få en större påverkan på den globala klimatomställningen. 

– Klimatbelastningen från vår konsumtion kommer att hamna allt mer i fokus. Företag som tar in produkter till EU men som är producerade någon annanstans kommer att få ett större ansvar, säger Mats Bergman, ordförande i Handelns ekonomiska råd, som nyligen släppte rapporten ”Hållbar hela vägen – handelns roll i klimatomställningen”. 

Den Europeiska Gröna Given är ett initiativ från Europeiska kommissionen för att göra Europeiska unionen klimatneutral till 2050. Här finns bland annat ny lagstiftning som tar sikte på en mer hållbar konsumtion, med mindre klimatbelastning längs hela produktens livscykel, främst vid tillverkning och användning.

Det kommer att innebära ökade krav på handeln att fungera som en kravställare gentemot leverantörer, där handeln förväntas hjälpa konsumenterna att göra hållbara val.

– Det handlar om att åstadkomma förbättringar inom hållbarhet i andra länder utifrån det som vi konsumerar inom EU. Det här är väldigt viktigt, säger Mats Bergman, till vardags professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola.

Skapa gemensamma spelregler

EU kommer också att etablera eller skärpa produktstandarder vilket förutom att gynna miljön och klimatet även motverkar att oseriösa aktörer får en konkurrensfördel gentemot seriösa och ansvarstagande tillverkare och handelsföretag.

– Det är angeläget med likvärdiga förutsättningar mellan exempelvis handelsföretag baserade i Sverige och i andra länder, säger Mats Bergman.

En effekt av de nya regelverken är att dokumentationskraven och därmed arbetsbördan för handelns aktörer kommer att öka. Enligt rapporten måste därför de nya kraven vara byråkratiskt hanterbara. 

– Det kan handla om att skruva upp trycket gradvis och med förnuft, och att försöka hitta smarta lösningar så att det fungerar i praktiken, säger han.

Sara Rosengren är professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan Stockholm och medförfattare till rapporten. Hennes fokus är hur handelns aktörer ställer sig till denna förändring.

– Många företag jag pratat med ser detta som något som vi måste göra. Regleringar är viktiga för att höja nivån och att skapa en jämn spelplan där alla konkurrerar på lika villkor, säger hon.

Handelns ekonomiska råd: Sverige kan bli en vinnare

Företag kommer bland annat att behöva utbilda sin personal för att säkerställa att de produkter som köps in från länder utanför EU håller vad de lovar och uppfyller minimikraven kring hållbarhet.

– Det finns många utmaningar här och handeln kommer att behöva tänka annorlunda kring frågor som rör inköp, men flera företag inom handeln, särskilt i Sverige, har redan börjat med den här typen av anpassningar, säger hon. 

Men speciellt för mindre aktörer kan omställningen bli tuff. Det kan därför finnas skäl till branschgemensamma initiativ. 

– För att hållbarhetsarbetet ska kunna göras systematiskt kommer handeln exempelvis behöva utveckla kompetens inom livscykelanalys och hållbarhetsberäkningar. Detta är resurskrävande och den information som krävs är svår att ta fram på egen hand. Därför blir det viktigt med gemensamma satsningar, särskilt för mindre och medelstora företag, säger Sara Rosengren.

En av rapportens slutsatser är att Sverige har goda förutsättningar att bli ett framgångsland inom hållbar konsumtion, på samma sätt som landet redan är det inom hållbar produktion. Det kommer dock att krävas samordning mellan beslutsfattare och bransch, där också investerare, ägare, styrelser och medarbetare kommer att spela viktiga roller.

Om Handelsrådet 

Handelsrådet är samarbetsplattformen för arbetsgivarorganisationer och fackförbund på handelns

område. Uppdraget är att utveckla handelsnäringen, dess företag och anställda.

Inom ramen för samarbetet bildades 2016 Handelns ekonomiska råd, som presenterar årlig rapport och är partsoberoende i sina slutsatser.

Läs mer på: www.handelsradet.se

Läs mer om Handelns ekonomiska råd

Tryck här för att ladda ner rapporten ”Hållbar hela vägen – handelns roll i klimatomställningen” 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Handelsrådet och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?