1515
Annons

Kronans Apotek: Apoteken har aldrig varit bättre

DEBATT. Aldrig har det funnits så många apotek med så generösa öppettider som i dag och tillgängligheten på läkemedel är lika god som förut. Kunderna är nöjda och apoteken i glesbygden finns kvar. Däremot finns anledning till oro för apoteksbranschens framtid, skriver Stig Tornell och Andreas Rosenlund, Kronans Apotek.

NÖJDA KUNDER. 95 procent av alla kunder får ut sina läkemedel direkt. Samma siffra som under monopoltiden, konstaterar ledningen för Kronans Apotek, en kedja som ingår i den finländska börsnoterade läkemedelsdistributören Oriola KD.
NÖJDA KUNDER. 95 procent av alla kunder får ut sina läkemedel direkt. Samma siffra som under monopoltiden, konstaterar ledningen för Kronans Apotek, en kedja som ingår i den finländska börsnoterade läkemedelsdistributören Oriola KD.

Sedan omregleringen för sju år sedan finns mer än 400 nya apotek, en ökning på över 45 procent. Öppettiderna per apotek har ökat med i snitt 10 timmar per vecka vilket motsvarar öppettidstimmar för 300 nya apotek sedan 2009. Antalet söndagsöppna apotek har ökat från 154 stycken 2009 till över 500 stycken 2015. Debatten om apoteksköerna och bristen på kvälls- och söndagsöppna apotek är sedan länge död.

I debatten har det framkommit klagomål på att apoteken inte har läkemedel hemma. I en stor undersökning om tillgänglighet på läkemedel framkommer att kunderna kan lämna apoteken med sina läkemedel i 95 procent av alla besök.

Undersökningen gjordes av Sveriges Apoteksförening under en vecka 2014 på 148 apotek med 148.000 receptrader. Då är det viktigt att veta att apoteken expedierar över 80 miljoner recept varje år så 5 procent motsvarar 4 miljoner recept. Anekdoter om bristen på läkemedel är inte svårt att hitta, men faktum kvarstår, 95 procent av kunderna får sina läkemedel direkt när de besöker apoteket. Det är i samma omfattning som under monopolets tid.

Kunderna är också väldigt nöjda med apoteken. Sveriges Apoteksförening har mätt kundnöjdheten under lång tid och den ligger stadigt över 95 procent. Hela 76 procent anger att deras senaste apoteksbesök var mycket bra eller utomordentligt bra.

I dag finns ett statligt stöd till apotek i glesbygd och inget av de apotek som uppbär detta stöd har lagt ned. Men av dem som fanns med på den glesbygdslista på över 100 apotek som presenterades 2009 har fyra stycken stängt. Det är Marstrand, som i dag inte klassas som glesbygdsapotek, Lima, där vårdcentralen stängt, samt Kvänum och Löttorp.

Apotek har öppnat där behovet varit störst och där kunderna finns. De län som har ökat antal apotek i förhållande till invånarantalet är Blekinge, Stockholm och Uppsala.

Räknat per invånare är det flest apotek i län som Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. Inte särskilt märkligt att det inte öppnas många apotek i län som redan har en god apotekstäthet.

Allt detta har skett utan att apotekens marginal har ökat sedan 2010. För skattebetalarna är notan i princip lika hög för apoteksservicen nu som 2009. Detta beror på en omfördelning från läkemedelsindustrin till apoteken, att apoteken fick förhandlingsrätt på parallellt importerade läkemedel från EU och apotekens satsning på ett bredare sortiment.

I dag har apoteken stabila ägare:
1) Staten äger Apoteket AB och Apoteksgruppen vilket ger en marknadsandel på över 40 procent.
2) Ica äger Apotek Hjärtat, med över 30 procents marknadsandel.
3) Oriola, ett finskt börsnoterat bolag, äger Kronans Apotek med cirka 20 procents marknadsandel.


Inga skattepengar slussas till skatteparadis via apoteken. Och några övervinster finns inte bland apoteken; vinsterna ligger i linje med andra liknande branscher.

Att apoteken breddat sitt sortiment beror på att försäljningen av receptbelagda läkemedel är hårt reglerad där apotekens möjlighet att förbättra sin lönsamhet är närmast obefintlig – undantaget är parallellt importerade läkemedel inom EU. Detta gör att apoteken måste fokusera på de områden som går att påverka:

1) Öppna fler apotek och därmed ta försäljning från konkurrenter.
2) Bredda sortimentet och ta försäljning från andra branscher.
3) Sänka kostnader och öka effektiviteten.
4) Höja priser.

Sammantaget är Sveriges apotek omtyckta. Servicen har aldrig varit bättre och så väl utbyggd som i dag. Men det finns orosmoln. Regleringarna ökar och det finns en vilja att reglera branschen än mer, även på områden som normalt inte reglerats. Som läkemedel som staten inte subventionerar, parallellimporten med mera. Detta har kommit till uttryck i nya utredningsdirektiv från regeringen.

Denna regleringsiver kommer att leda till att apoteken ökar sitt fokus på de områden som apoteken kan påverka. Därmed flyttas fokus ännu mer från apotekens kärnverksamhet, de receptbelagda läkemedlen. Orden om att apoteken är en del av vården klingar alltmer tomma.

Så vad vill regeringen med apoteken? Och hur tänker den sig att dessa mål ska nås?
Utifrån vårt perspektiv går utvecklingen åt fel håll.

 

Stig Tornell, vd, Kronans Apotek
Andreas Rosenlund, informationsdirektör, Kronans Apotek

 

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 4.000-6.000 tecken inklusive blanksteg.

 


Innehåll från MetaAnnons

Experterna: ”Annonsering måste utvärderas och utvecklas”

Fler och fler annonsörer tittar nu på hur man kan fasa ut eller förändra traditionella metoder som reklamblad i brevlådan, TV-reklam och printannonser. De kan fortfarande ge effekt, men nu finns mer prisvärda, mätbara och inte minst framtidssäkra alternativ. Meta, före detta Facebook, berättar här om de digitala lösningarna som ger resultat idag.

”Ingen reklam tack” är sannolikt ett vanligare begrepp på svenska brevlådor än både Svensson och Johansson. Och till de som inte fått upp någon skylt, men ändå inte vill ha reklam, skickas varje år tusentals ton reklamblad som åker direkt i pappersinsamlingen. Till samma plats förpassas ofta oöppnade gratistidningar fulla med annonser som förblir okonsumerade. Lägg därtill ett skenande pris på papper där Tidningsutgivarna väntar sig en 50-procentig ökning inom kort, vilket redan lett till nedläggning av flera tidningar och tryckerier. Så nog hopar sig argumenten mot printlösningarna.

Johnas Liljegren är ansvarig för retail i Sverige för Meta, före detta Facebook. Han ser ofta exempel på företag som gör sina val av marknadsföring av gammal vana.

– All annonsering och kommunikation bör utvärderas och utvecklas med tiden, så även dessa printkanaler. Men det räcker inte med att bli digital och ”posta” ett reklamblad på Facebook. Man bör bygga automation och ny typ av reklamproduktion som effektivt kan skala över många butiker, säger han.

Framtiden finns online – och i butiker

Det nya digitala ekosystemet är mer komplext för annonsörer – på gott och ont. Den digitala kunden är ofta mer flyktig, oförutsägbar och lättdistraherad. Samtidigt finns fler möjligheter än någonsin att kommunicera direkt med kunden och att bygga lojalitet över tid. Men varför välja mellan online och offline när båda har sina uppenbara fördelar? De flesta kundresor har både analoga och digitala inslag, det är därför viktigt att hitta sätt att leda kunden till beslut eller köp på flera sätt.

– Jag har förståelse för att enskilda marknadsföringsaktiviteter är en del av ett större sammanhang där till exempel reklamblad är en del i ett maskineri där man också jobbar med POS (försäljning i butiken), leverantörsavtal och så vidare, säger han och fortsätter:

– Tyvärr har vi en tendens att sätta kanaler i fack där de spelar olika roller för att vi intuitivt tror att det är rätt. När vi utmanar oss och förändrar kanalmixen får vi ofta en förbättrad effekt. 

Eftersom Meta har appar som fyller olika syften för konsumenter så finns stora möjligheter att som varumärke möta kunderna där de befinner sig. Kunden kan till exempel inspireras och upplysas på Instagram och sedan bearbetas på Messenger eller Whatsapp för lojalitet, merförsäljning och kundnöjdhet. 

Hur kan det se ut i praktiken?

– Jag kan till exempel mötas av ett samarbete mellan COOP och mästerkocken ”matfashionistan” på Instagram stories, skicka det som ett direktmeddelande till min fru som skickar det till COOPs bot i Messenger där varorna läggs till i vår gemensamma inköpslista. Jag checkar ut på COOP.se och plockar upp varorna i ”click and collect” på väg hem från jobbet. På vägen dit får jag ett erbjudande från en leverantör i samarbete med COOP på Facebook. Väl på plats går jag in i butiken och kompletterar mitt köp med självscanning via mobilapp. I framtiden kanske jag med hjälp av AR lagar maten tillsammans med matfashionistan i mitt kök tillsammans med min bror i en annan del av landet, säger Johnas Liljegren.

City Gross växer med digitala kuponger

Bekvämlighet, närhet till hemmet och pris är parametrar som påverkar konsumenters val av fysisk butik. I takt med ett accelererat digitalt beteende utmanas dessa parametrar genom teknikutveckling och leveransformat där aktörer inom dagligvaruhandeln behöver ta hänsyn till ytterligare en konkurrensdimension. För kunder som redan befinner sig i butik är rabattkupongen ett vanligt inslag på hyllkanten för att driva försäljning. Genom att också erbjuda kuponger digitalt öppnar de en värld av möjligheter för riktad annonsering (i Metas kanaler) utanför den fysiska butiken, individanpassade erbjudanden och framför allt betydligt mer mätbara resultat.

– Vi har lärt oss att vi kan driva försäljning i butik genom digitala annonser och att de flesta är positiva till att få digitala kuponger via sociala medieplattformar, berättar Jonas Gunnarsson, mediestrateg på City Gross.

Insikterna som Jonas Gunnarsson hänvisar till kommer från ett omfattande test som de gjorde 2020 och 2021 för att få mer kunskap om hur annonser med digitala kuponger påverkar målgruppens shoppingbeteende. Testet utfördes tillsammans med ansedda Retail Academics som med rötter i världsledande forskning inom detaljhandeln och shoppingbeteende är specialiserade på att koda av köpbeteenden för att utveckla försäljning och kundupplevelse. Resultaten från kampanjer med digitala kuponger i utvalda butiker analyserades noggrant. De digitala annonserna ledde till en säljökning på 12 procent och hela 87 procent av den potentiella målgruppen nåddes konsekvent under kampanjperioden.

– Utbudsannonseringen behöver utmanas datamässigt då mycket sker av gammal vana. Med Metas möjlighet att geostyra sin kommunikation skapas unika möjligheter att följa upp kampanjen från traditionella räckviddsmått hela vägen till vad som faktiskt säljs ur hyllan. säger Patrik Thulin, vd på Retail Academics.

Samtidigt fick målgruppen i en enkät svara på hur de ville få sin information från City Gross. Svaren visade att 70 procent tyckte att annonsering via sociala medier var ett bra sätt att få erbjudanden och kuponger.

– Samarbetet gav en bred inblick i försäljningseffekten och kundernas åsikter baserat på de val av produkter och erbjudanden vi gör, berättar Jonas Gunnarsson.

Johnas Liljegren fyller i:

– Meta har lösningar för att visa hur kundresan ser ut oavsett om försäljning sker i butik, app eller på webb och sociala medier. För att få tillgång till verktygslådan och för att tillfredsställa konsumenternas krav på både personalisering och integritet så behöver annonsörer göra en del tekniska implementationer. Det kan krävas en liten investering men med det på plats kan man följa kunderna i den beteendeförändring de går igenom, avslutar han.

Vill du veta mer om hur du kan ta ditt företag framåt med hjälp av Meta? Läs mer på Meta For Business

Mer från Meta

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Meta och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?