ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Kort strejk också dyrt för företag

Det blev ingen strejk för städarna heller. Efter varsel och hot om konflikt ingick Seko och Fastighets för någon vecka sedan avtal med Almega Tjänsteförbunden. 

 

Samma mönster har funnits på flera avtalsområden: först varsel sedan avtal som landat på det märke som sattes inom industrin, det vill säga 6,5 procent över tre år.

Man skulle man kunna tro att allt är frid och fröjd. Inga utbrutna konflikter och konkurrenskraften någorlunda säkrad. Men så enkelt är det inte.

Redan vid hot och varsel om konflikt, och om själva konflikten är kort, drabbas nämligen företagen av stora kostnader.

Ratio har i en ny studie detaljstuderat byggstrejken 2016. Vår viktigaste slutsats är att trots att själva strejken var kort, fyra dagar, bedömde flertalet av de drabbade företagen att konflikten orsakat betydande eller mycket betydande kostnader. Redan vid hot om konflikt och när varsel lades uppkom väsentliga störningar i verksamhet. Fem månader efter att själva strejken var avslutad kvarstod förseningar och leveransproblem.

Det fanns således endast ett svagt samband mellan de uppskattade totala konfliktkostnaderna och antalet förlorade arbetsdagar.

Det innebär att antalet förlorade arbetsdagar, det mått Medlingsinstitutet redovisar, är ett otillräckligt och delvis missvisande mått på arbetsmarknadskonflikters egentliga kostnader.

Ett annat resultat är att konfliktkostnaderna var stora såväl före som efter själva strejken. Kostnader uppstod således redan när hot om konflikt fanns, innan ens varslen var lagda, och långt efter att strejken var avslutad.

Försämrade relationer till kunder, anställda och fackförbund samt kostnader för igångsättning eller iordningställande efter strejken var de viktigaste kostnaderna.  Även fem månader efter att strejken avblåsts fanns stora förseningskostnader hos många företag. Intressant är även också att konflikten fick väldigt olika konsekvenser för olika typer av företag.

Mycket tyder också på att konfliktkostnaderna i hög grad uppstod just på grund av ett stort ömsesidigt beroende av andra företag i byggkedjan. Sannolikt är detta beroendeförhållande en central orsak till de olika typerna av kostnader och konsekvenser som uppstår vid arbetsmarknadskonflikter. Sammankopplade produktionssystem och värdekedjor är i dag vanliga i allt fler branscher, vilket gör resultatet av denna studie relevant även mer generellt.

Årets konfliktvarsel är ett memento för den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Nils Karlson
Arbetsmarknadsforskare och vd för Ratio – Näringslivets forskningsinstitut.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies