KD: Främja bundna lån och inför bankskatt

DEBATT. Bankerna ska inte premiera kunder med stora bolån. Statens bolånekrav ska riktas mot bankerna, inte mot hushållen. Och en bankskatt bör införas, kopplad till bankernas egna skulder, skriver Jakob Forssmed, tillförordnad partiledare för Kristdemokraterna.

RÄTT INCITAMENT. En utredning bör tillsättas om hur man ska främja att fler binder sina bostadslån, anser Jakob Forssmed (KD).
RÄTT INCITAMENT. En utredning bör tillsättas om hur man ska främja att fler binder sina bostadslån, anser Jakob Forssmed (KD).Bild:Jessica Gow

Trots att den svenska ekonomin är stark vi ser stora strukturella utmaningar, bland annat på bostadsmarknaden där ett lågt utbud har gett bostadsbrist, skenande bopriser och en hög skuldsättning. Dessutom har andelen svenska bolån med rörlig ränta stigit drastiskt, från 8 till 60 procent sedan slutet av 1990-talet.

Kombinationen av hög skuldsättning och en stor andel rörliga lån, har gjort hushållen mycket känsliga för en ränteuppgång eller ett boprisfall, vilket ökar riskerna i ekonomin.

Det har därför länge talats om, från såväl myndigheter som banker, vikten av en stärkt amorteringskultur. Mer sällan talas det om att minskad skuldsättning ofta blir en dålig affär för hushållen, eftersom stora lån premieras framför mindre lån på bolånemarknaden. Hushåll som amorterar tar i praktiken ett steg bort från guldkundsstatus hos bankerna. Bankchefer må prata om att man ska amortera, men deras prissättning skriker ut att man ska låna.

Bankerna tar helt enkelt inte det ansvar som deras retorik utlovar. Det är dåligt. Men kanske inte så konstigt: ett hushåll som har 6,5 miljoner i lån på tiomiljonersvillan är mer värt för banken än ett hushåll som har lånat 600.000 kronor på ett tvåmiljonersradhus. Den stora kunden får den betydligt lägre räntan.

Därför är det illa att de regelverk som syftar till stabilitet bidrar till den skeva prissättning som stimulerar låntagande. Riskviktsgolven var ämnade att skapa mer välkapitaliserade banker, men har också orsakat problem med att stora delar av utlånat kapital behandlas lika vilket innebär att banken saknar incitament att hålla lånet nere – tvärtom.

Först när lånesumman når cirka 65 procent av en bostads värde slår andra riskberäkningar in och räntan som hushållet erbjuds går upp. Hushållens ekonomiska incitament att amortera blir därmed mycket svaga.

För att kompensera för detta har Finansinspektionen vidtagit åtgärder riktade mot hushållen. Men innan fler krav ställs på hushållen, måste vi se till att de ekonomiska mekanismerna för hushåll och banker sammanfaller med den stabilitet vi eftersträvar. Amortering och minskad skuldsättning bör premieras. Fler bör finna det attraktivt att binda sina bolån. Därför vill Kristdemokraterna:

* Att Finansinspektionen utreder om Sverige, inom ramen för Baselregelverket, kan differentiera riskviktsgolvet så att det blir lägre vid låg belåningsgrad.

* Att en alternativ modell för amorteringskrav och skuldkvotstak utreds där man, i stället för att ställa krav på hushållen, ställer dem på bankernas aggregerade bolåneportfölj.

* Att en utredning med syfte att främja fler bundna bolån tillsätts, som bland annat ser över utformningen av ränteskillnadsersättningen så att den tydligare gynnar hushållen. Det kan handla om begränsningar i hur stor ersättningen kan bli, eller möjligheten för hushållen att lösa eller flytta med sig bundna bolån i förtid. Det skulle också stärka konkurrensen mellan bankerna.

* Att en bankskatt kopplad till bankernas egna skulder införs, vilket kan motiveras både strukturellt och som en följd av bankernas momsbefrielse, förekomsten av ränteavdrag och staten som implicit garant. Att som regeringen föreslagit höja resolutionsavgiften, är rimligt. Dock bör avgiften, i den del den inte hänförs till resolutionsreserven, benämnas som vad den är – en skatt, som tas ut för att finansiera välfärd och skattelättnader på sådant som arbete och pensioner.

Med dessa åtgärder kan vi öka amorteringskulturen, få längre bolån och bygga in rätt incitament i banksektorn. Samtidigt ökar vi beskattningen på en bransch som under lång tid gjort stora vinster på att blåsa upp skuldsättningen. Så får vi bättre välfärd och mindre risker i ekonomin.

Jakob Forssmed, tf partiledare, Kristdemokraterna

 

Läs svar från Villaägarna här.

Läs svar till Villaägarna från Jakob Forssmed här.

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från RegSmart Life ScienceAnnons

Stort behov av regulatorisk kunskap inom läkemedelsindustrin

Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.
Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.

En möjliggörare med gedigen regulatorisk grund från både myndighet och industri. Så beskriver RegSmart Life Science grundare, Marie Gårdmark och Agneta Larhed, bolaget som hjälper både företag och forskare med allt från produktutveckling till regulatoriska frågor. 

Det var redan på apotekarutbildningen vid Uppsala universitet som Marie Gårdmark och Agneta Larhed lärde känna varandra. I dag har Marie en bred bakgrund inom läkemedelsutveckling och regulatoriska frågeställningar och Agneta har stor erfarenhet inom formuleringsutveckling av läkemedel – en riktigt bra kombination enligt de själva: 

– Vi kommer båda från tjänster på Läkemedelsverket. Jag var chef för tillståndsverksamheten rörande läkemedel och Agneta var vetenskapligt ansvarig inom området farmaci och bioteknologi. Under våra år på myndigheten såg vi att det fanns ett stort behov av regulatorisk kunskap inom industrin, framförallt bland småföretagare och forskare. Det sådde fröet till RegSmart. När erbjudandet kom att starta ett bolag tillsammans med Center for Translational Research så kändes det som ett enkelt beslut, säger Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare. 

– Det som gör oss unika på marknaden är vår bredd. Vi balanserar regulatoriska, vetenskapliga och kommersiella behov och förutsättningar vilket är värdefullt i arbetet med så väl tidig utveckling som inför marknadsgodkännande. Jag och Marie kompletterar varandra och vi har ett bra helhetsperspektiv med fokus på företagens mål, tillägger Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare. 

Använda riktlinjer på rätt sätt

Just helhetsperspektivet är extra viktigt poängterar Marie Gårdmark. Det gäller att utgå från vilka produkter som bolaget faktiskt vill ha ut på marknaden i slutändan – något som mindre företag inte alltid tänker på: 

– De blir lätt uppslukade av den fas som de befinner sig i just nu och inför de problem de möter dagligdags. Genom att istället ha ett klart affärsmål med sin produkt från start, blir det lättare att förstå vad man behöver göra för att nå dit. Här är det viktigt att veta hur man kan ta hjälp av riktlinjer och regler under resans gång för att uppnå sina kommersiella intressen, säger Marie Gårdmark. 

Men, det handlar inte bara om att läsa riktlinjer – det  gäller också att förstå sammanhanget, säger Agneta Larhed. RegSmarts roll är att vara lösningsfokuserade och deras arbete går snarare ut på att förstå syftet med riktlinjerna, och hjälpa kunden att förstå vart lagstiftningen är på väg. 

– Då får man bättre koll på vad man behöver eller inte behöver göra, och kan se både närliggande risker och möjligheter i utvecklingsarbetet. Vi har tre ledord som vi utgår från: vetenskaplighet, regulatorisk relevans och fit for purpose. Fit for purpose innebär att man utgår ifrån det man vill uppnå och därefter bestämmer vilka studier eller tester man ska göra istället för att bara hålla sig fast vid en riktlinje och göra som man alltid har gjort, säger Marie Gårdmark. 

Stort engagemang och framåtanda 

I augusti firar bolaget ett år och utvecklingen har varit över de båda grundarnas förväntan. De har nyligen rekryterat tre nya spetskompetenser som ska täcka upp inom dels det medicintekniska området, dels inom läkemedelstillverkning. 

– Det är väldigt roligt att få ta del av så många spännande idéer från företag och forskare som jobbar med alla dessa fantastiska utvecklingsprojekt inom läkemedel och medicinteknik. Det finns ett sådant engagemang och en stark framåtanda, vilket är härligt att kunna vara en del av! säger Agneta Larhed.

– För oss är det viktigt att bidra till utvecklingen av life science-sektorn i Sverige och det är något som vi gör på olika sätt. Det kan till exempel handla om att hjälpa små forskande företag med regulatorisk kunskap så tidigt som möjligt i utvecklingsprocessen. Det regulatoriska behöver inte förhindra eller försvåra – det gäller bara att fokusera på sin produkt och se möjligheterna, avslutar Marie Gårdmark.

Fakta RegSmart Life Science
RegSmart Life Science AB bildades i augusti 2019. Företaget är en del av koncernen Center for Translational Research tillsammans med Clinical Trial Consultants, Lablytica och ClinSmart. I dagsläget har företaget fem anställda och kontor i Uppsala. RegSmart täcker regulatoriska frågeställningar för både läkemedel och medicintekniska produkter och har en global inriktning med fokus på den europiska och amerikanska marknaden.
EXTERN LÄNK: Läs mer här 

Mer från RegSmart Life Science

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med RegSmart Life Science och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?