ANNONS:
Till Di.se
TORSDAG 23 NOV Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS & MARKNAD

Johan Fall: Skärp inte skatten på entreprenörer

  • DRABBAR MÅNGA. Hundratusentals små och stora företag, där ägaren är aktiv i verksamheten, påverkas av 3:12-reglerna. Regeringen beställde en skärpning av reglerna och nu strömmar remissvaren in till Finansdepartementet. Foto: Nora Lorek

DEBATT. Svenskt Näringsliv lämnar på fredagen in sitt remissvar på förslaget till skärpt entreprenörsbeskattning. Förslaget sänder negativasignaler till företagare och skadar incitamenten för anställningar och investeringar, skriver Johan Fall.

I remissvaret riktar vi kritik mot att förslaget sammantaget innebär en ökad skattebelastning på närmare 5 miljarder kronor enligt utredningens egna beräkningar. Mest allvarligt är de negativa signaler till företagande som förslaget innebär och att detta i förlängningen riskerar att hålla tillbaka utvecklingen för investeringarna och jobben.

De skatteregler som utretts omfattar aktiva delägare i fåmansföretag. Totalt berörs närmare 400.000 delägare i nästan 300.000 företag där ungefär 800.000 personer är sysselsatta. Till detta kommer verksamheter och anställda i dotterföretag. Det är alltså en stor del av den privata sysselsättningen som kan påverkas av förändringar i 3:12-reglerna.

Utredningens förslag innefattar skärpningar på en lång rad punkter. Det redan krångliga regelverket blir ännu mer komplext med förslaget. Skattesatsen höjs med motsvarande 25 procent, förenklingsregeln försämras med 40 procent och kraven på företagares egna löner kan öka med uppemot 60 procent. Därtill försvagas incitamenten till anställningar genom att löneunderlagsregeln försämras med upp till 80 procent. Förslagen innefattar även ljusglimtar såsom vissa åtgärder för mindre delägare och generationsskiften. De är visserligen välkomna men långt från tillräckliga för att väga upp de omfattande försämringarna.

Förslagen skulle orsaka skärpt beskattning för 150.000 företagare. Detta har tyvärr ett lika oundvikligt som starkt negativt signalvärde som lär påverka åtskilliga företagares beslut om framtiden. Det kan vara fråga om att till en början minska utdelningarna och så småningom senarelägga eller skrinlägga planer på investeringar och nyanställningar. Även neddragningar kan komma ifråga liksom att flytta verksamheter utomlands och det kan inte heller uteslutas att den svarta sektorn kan börja växa.

Analysen i Svenskt Näringslivs remissvar visar att för ungefär en tredjedel av dem som skulle träffas av höjd skatt, alltså närmare 50.000 företagare, skulle skatten stiga med 20.000 kronor eller mer. Redan vid en sådan ökning kan många företagare väntas ta sig en rejäl funderare.

Enligt samma analys, som utgått från den beräkningsmetod utredningen använt, skulle 11.000 företagare drabbas av höjd skatt med 100.000 kronor eller mer.

I praktiken har det stora flertalet av dessa företagare knappast likviditet nog att betala en sådan skatteskärpning. Om förslaget skulle gå igenom torde det stora flertalet i stället lägga om sina planer och skattebaserna skulle krympa kraftigt.

Enbart dessa 11.000 företagare står för mer än hälften av utredningens beräknade totala skatteskärpning på nästan 5 miljarder kronor.

I slutänden är därför risken stor att den tänkta åtstramningen av regelverket inte alls inbringar några större skatteintäkter.

Förslaget till skärpt entreprenörsbeskattning läggs fram i en tid med stora utmaningar. Målet om Europas lägsta arbetslöshet ter sig avlägset och den biter sig fast en god bit över 6 procent. Bland ungdomar är den närmare tredubbelt högre. De senaste årens stora flyktingströmmar har fört ett par hundratusen personer till Sverige och en färsk studie visar att det tar nio år innan hälften av en årskull nyanlända hittat jobb. Behovet av fler arbetstillfällen är alltså stort.

Undersökningar visar att fyra av fem jobb skapas i företag med färre än 50 anställda. Därför behövs goda förutsättningar för mindre företag inte minst i ljuset av de svåra samhällsproblemen med hög arbetslöshet och många nyanlända som ska integreras på arbetsmarknaden.

Om regeringen väljer att gå vidare med förslagen skulle den hårdare beskattningen träda i kraft från och med 2018. Regeringen bör tänka om och ta fasta på Entreprenörskapsutredningens slutsats att skattemiljön sannolikt är det viktigaste ramvillkoret som omgärdar entreprenörskap. För att klara utmaningarna på arbetsmarknaden behöver därför företagandets förutsättningar förbättras, inte försämras.

 

Johan Fall, chef för Svenskt Näringslivs skatteavdelning

 

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 4.000-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Tyck till