1515

HSB och Riksbyggen: Borätterna bör visa underhållsplaner

DEBATT. Det är svårt för en bostadsrättsköpare att bedöma hur föreningens ekonomi utvecklar sig. Det bör skapas regler som ger en rättvisande bild av föreningens ekonomi och uppmuntrar till ett långsiktigt underhållsarbete, skriver Anders Lago, HSB, och Mårten Lilja, Riksbyggen.

RÄTTVIS BILD. Nåra standardiserade nyckeltal bör bli obligatoriska i bostadsrättsföreningarnas årsredovisningar föreslår HSB och Riksbyggen.
RÄTTVIS BILD. Nåra standardiserade nyckeltal bör bli obligatoriska i bostadsrättsföreningarnas årsredovisningar föreslår HSB och Riksbyggen.Bild:Anders Wiklund

Nu stundar stämmotider för landets omkring 25.000 bostadsrättsföreningar. Över 1,5 miljoner personer i bostadsrätt och kurvan pekar stadigt uppåt. Det är ett boende som kombinerar enskilt ansvar för den egna lägenheten med ett gemensamt ansvar för bostadsrättsföreningens fastighet på ett sätt som uppskattas av många.

I april överlämnar utredningen ”Stärkt konsumentskydd på bostadsmarknaden” sina förslag till regeringen. Utredningen ska ta ställning till hur bostadsrättsföreningar ska säkerställa att det finns tillräckliga medel för framtida underhåll av föreningens byggnader. Och om det i årsredovisningen bör lyftas fram uppgifter som är särskilt viktiga för föreningens intressenter.

I dag finns ett mycket svagt samband mellan risken för framtida årsavgiftshöjningar och överlåtelsepris. Däremot finns ett starkt samband mellan årsavgifter och överlåtelsepriser.

Låga avgifter bäddar för höga priser, men vad händer med årsavgifterna om föreningen har stora lån och räntan drar iväg?

Eller om de låga avgifterna beror på eftersatt underhåll och att stora investeringar i nya stammar, fönster och tak har skjutits på framtiden med oklar finansiering? Det måste bli enklare att bilda sig en uppfattning om föreningen har bra ekonomi eller inte.

Med dagens regelverk är det i stort sett omöjligt att jämföra ekonomin i två olika föreningar inför ett köp av en bostadsrätt. Det kan också vara svårt för befintliga bostadsrättshavare att bilda sig en uppfattning om ifall ens förening har en bra planering för kommande underhållsbehov.

Till detta kommer också frågan om hur avskrivningar ska göras. För de flesta är det i praktiken hopplöst att sätta sig in i denna problematik som är av stor betydelse när det gäller att förstå föreningens ekonomiska ställning. Dessutom agerar föreningar olika och avskrivningar kan dessutom göras enligt två olika regelverk: K2 och K3.

För att komma till rätta med problemen som dagens system ger upphov till föreslår vi i branschen att bostadsrättsföreningarna ska framtidsplanera. Det ska ske genom att en fackman utför en 30-årig underhålls- och ersättningsinvesteringsplan.

Det genomsnittliga återinvesteringsbehovet ska sedan utgöra en resultatpåverkande post i resultaträkningen. Detta i stället för ett system med både resultatpåverkande avskrivningar och avsättningar till underhållsfond, vilka inte är resultatpåverkande. Därigenom blir det betydligt lättare att förstå redovisningen för konsumenten

Det skulle bland annat leda till att:
* Läsare av en årsredovisning får en betydligt bättre och mer rättvisande bild av föreningens ekonomiska status, samt vilka risker för ekonomiska överraskningar föreningen står inför.
* Styrelsen som avlämnar årsredovisningen får ett verktyg att föra resonemang om årsavgifterna, vilka större reparationer föreningen står inför respektive har utfört, samt vilken utveckling av årsavgifterna de använt som beslutsunderlag.
* Genom att byggnaderna kontinuerligt besiktigas och framtidsplanerna uppdateras kommer risken för överraskningar minimeras. Det ger mer jämna och förutsägbara avgiftsnivåer.

För många personer är dock en årsredovisning ett krångligt dokument. Därför föreslår vi en förenkling i form av ett slags kylskåpsmärkning av föreningens ekonomi.

De nyckeltal som vi föreslår är framför allt:
* Årsavgift/kvm (totala årsavgifter/total boyta).
* Sparande för återinvesteringar (Framtidsplanen)/kvm (genomsnittlig kostnad för återinvesteringar enligt Framtidsplanen/total boyta).
* Skuldsättning/kvm (totala räntebärande skulder enligt senast avlämnande årsredovisning/kvm boyta).


Snart får justitieminister Morgan Johansson utredningen på sitt bord. Men redan nu behöver de fundera på hur vi skapar en tryggare bostadsrättsmarknad för 1,5 miljoner människor.

 

Anders Lago, förbundsordförande HSB
Mårten Lilja, vice vd och chef affärsområde Bostad, Riksbyggen

 

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

 

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Innehåll från EKNAnnons

Fyra affärsmöjligheter i den gröna omställningen

Karin Wessman är hållbarhetschef på EKN.
Karin Wessman är hållbarhetschef på EKN.

Konsumenternas krav på hållbarhet ökar snabbt. Samtidigt höjer EU tempot rejält i sitt miljöarbete, och i sina regler för unionens företag. De närmaste åren kommer hållbarhet på riktigt att bli affärskritiskt – här är fyra sätt att göra hållbarhet till en lönsam och bra affär.

Läs mer om hur EKN kan hjälpa exportföretag att växa

Karin Wessman är hållbarhetschef på EKN, en statlig myndighet som finns till för att hjälpa svenska exportföretag att få bättre möjlighet till finansiering. Hon berättar att hållbarhet i sig blir en allt viktigare framgångsfaktor för världens företag.

– På EKN screenar vi tusentals exportaffärer för hållbarhetsrisker och – möjligheter varje år. Jag har arbetat med hållbarhetsfrågor i 20 år och har aldrig sett en sådan här hastighet i utvecklingen tidigare – att vara ett hållbart företag med hållbara produkter innebär stora finansiella möjligheter och konkurrensfördelar.

Här finns också affärsmöjlighet ett – att ligga i premiumsegmentet när varan eller tjänsten bidrar till hållbara lösningar. Och det kan passa många svenska företag väl.

Möjlighet 1 – se över din prisbild

– Svenska företag har ofta premiumlösningar som är mer hållbara men också kostar lite mer. Tidigare har det varit svårt att sälja in till kunden. Nu ser vi en tydlig förändring, där både kunderna och finansiärerna faktiskt efterfrågar hållbara lösningar – och är beredda att betala för dem. Det här kan öka företagets lönsamhet och marginaler, säger Karin Wessman.

Förändringen går att koppla både till att slutkonsumenter världen över prioriterar hållbarhet i allt högre utsträckning, men också till att till exempel EU höjer ribban rejält i sitt klimatarbete.

– Senast år 2050 ska EU vara klimatneutralt. Det kräver stora förändringar av samhället och ekonomin under de närmaste åren, och det kommer att påverka alla europeiska företag på ett eller annat sätt.

Först ut bland ett stort antal satsningar från EU:s håll är den så kallade taxonomin. Den kan enkelt sett förklaras som en lista över miljömässigt hållbara aktiviteter. Om aktiviteten till exempel är att producera bilar ska taxonomin definiera hur stora koldioxidutsläpp bilarna får ha för att aktiviteten ska klassas som hållbar.

– Större företag kommer alltså att behöva genomlysa sin verksamhet och rapportera hur stor andel av verksamheten som är förenlig med EU:s taxonomi.

Möjlighet 2 – se storföretagens utmaningar

Här ligger också möjlighet två. För inom kort kommer alltså många företag att leta efter grönare underleverantörer.

– Som ett litet företag är du ofta leverantör till större företag. Och dessa större företag kommer att behöva tänka igenom sina inköp eller hur de ska ställa om vissa aktiviteter och affärsmodeller så att de har mindre klimat- och miljöpåverkan. Här finns det stora möjligheter för småföretag som ligger långt fram.

Möjlighet 3 – få bättre och billigare finansiering

Även ur ett finansieringsperspektiv blir hållbarheten viktigt. Banker måste nämligen börja redovisa hur hållbara företagen är som de finansierar.

– Bankerna kommer att vilja öka sin andel ”gröna” lån och hållbarheten hos sin samlade kundstock. Det gör med all sannolikhet att du som kan visa att din verksamhet är hållbar kommer att ha lättare att både få finansiering och att få den till en bra ränta, säger Karin Wessman.

Möjlighet 4 – ligg steget före

Denna första taxonomi har fokus på klimatet. Men i nästa steg kommer även en taxonomi kring EU:s övriga miljömål – som handlar om till exempel biologisk mångfald, skydd av vatten och marina resurser och en omställning till cirkulär ekonomi. Dessutom planeras det för en social taxonomi och för en ”brun” taxonomi – som ska definiera vad som är ohållbart.

– Du har mycket att vinna på att ligga steget före och hålla koll på vilka krav som kommer att ställas om två eller fem år. Om du i god tid kan erbjuda produkter och tjänster som svarar mot framtidens hållbarhetskrav så kommer du att kunna ta marknadsandelar. Ju snabbare man inser att hållbarhet håller på att bli affärskritiskt, desto bättre för den långsiktiga lönsamheten i ditt företag.

Läs mer om hur EKN kan hjälpa exportföretag att växa

Mer från EKN

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EKN och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?