1515
Annons

Henrik Saxborn: Regeringen förstör för solel

DEBATT. I somras förändrade regeringen skattelagstiftningen för solel, vilket påverkar möjligheten för företag att investera i tekniken. Den nya skattelagstiftningen omöjliggör investeringar i större solcellsanläggningar, skriver fastighetsbolaget Castellums vd Henrik Saxborn.

INCITAMENTSTYRT. Det är orimligt att bli skattemässigt straffade när vi investerar i att minska energianvändningen, skriver Henrik Saxborn.
INCITAMENTSTYRT. Det är orimligt att bli skattemässigt straffade när vi investerar i att minska energianvändningen, skriver Henrik Saxborn.Bild:Peter Hamberg

Nyligen invigde Castellum en solcellsanläggning ovanpå ett shoppingcenter i Uppsala. På den stora platta ytan finns solceller med en samlad toppeffekt på 254,8 kilowatt. Det är ingen händelse att kapacitetstaket har definierats så detaljerat.

Den nya skatt på solenergi som började gälla den 1 juli i år innebär nämligen att ägarna av små anläggningar – till exempel på villatak – fortfarande slipper betala skatt för egen el. Men nu finns en övre gräns på 255 kilowatt.

För större producenter uppstår därför en kostnad på drygt 29 öre per kilowattimme, exklusive moms, vilket gör att investeringen går från lönsam till olönsam. Att vi anpassat vår senaste anläggning är naturligtvis en direkt följd av skatten.

2015 har kallats för ett globalt superår för hållbarhetsfrågor när tre avgörande händelser som rör oss alla ägde rum.

I juli lades agendan för de globala hållbarhetsmålen fast vid den stora konferensen i Addis Abeba i Etiopien, i september antogs FN:s nya globala hållbarhetsmål i New York och i december slöts världens första juridiskt bindande klimatavtal i Paris.

Sammantaget var det en tuff dagordning som världens ledare enade omkring. Den innebär att vi nu fått förutsättningar för att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grader – och att vi alla måste bidra för att inte äventyra framtida generationers livsbetingelser.

Byggnader står i dag för cirka 40 procent av energianvändningen och ska vi lyckas nå våra gemensamma mål krävs investeringar, både i fastigheter som byggts tidigare och djärva nyproduktionssatsningar på ”nära-noll-byggnader”.

Castellum är en av Sveriges största fastighetsägare och vi både har och tar ett stort ansvar för att minska vår klimatpåverkan. Vi har de senaste tio åren sänkt energianvändningen per kvadratmeter med en tredjedel och vi driver en lång rad olika projekt inom hållbarhetsområdet som det är vårt ansvar att bidra med.

Bland annat har vi redan investerat i ett tiotal solcellsanläggningar runt om i landet och med våra totalt 710 fastigheter har vi en enorm potential på våra tak. Vi skulle alltså kunna göra mycket mera.

Solceller är en fantastisk energikälla som utnyttjas alldeles för lite här hemma. En talande jämförelse: i Sverige kommer 0,1 procent av den energi vi använder från solceller, i Tyskland är motsvarande siffra 8 procent.

När man lyssnar på experter i Sverige så är en bedömning att elproduktionen från solceller kan byggas ut med 3 procent per år.

Vi på Castellum tror att vi de närmaste tio åren kan växa mycket snabbare och bygga en till tre nya solcellsanläggningar per år med en kapacitet på vardera mer än 250 kilowatt. Det blir i så fall en ökning av vår kapacitet med upp mot 20 gånger och sammanlagda investeringar om upp mot 100 miljoner kronor.

Men den nya skattelagstiftningen omöjliggör investeringar i större solcellsanläggningar eftersom juridiska personer, som producerar med en effekt över 255 kilowatt, ska betala energiskatt för den el de inte längre köper när de tillverkar egen solel.

Efter sitt tillträde tog regeringen initiativ till Fossilfritt Sverige vars syfte var att samla näringslivets höga ambitioner och framföra detta vid klimatförhandlingarna i Paris, vilket gjordes med framgång. Därför är det svårt att förstå att samma regering sätter upp stoppskyltar för oss och andra aktörer.

Vi befinner oss mitt i ett tekniksprång som kan skapa stor samhällsnytta. Men i stället för att investeringstakten höjs riskerar flera initiativ att begränsas eller rentav att stanna på idéstadiet. Det är kontraproduktivt och orimligt att bli skattemässigt straffade när vi investerar i att minska energianvändningen.

Regeringen känner till problematiken och har antytt att man är beredd att justera skatten. Det räcker inte. Det ska skapas incitament – inte hinder.

Regeringen behöver helt och hållet slopa det som i praktiken är en skatt på solel och göra det enkelt och lönsamt att investera inom detta område.

Henrik Saxborn, vd, Castellum


Lotta Engzell-Larsson: Björn Borg pionjär som varumärke

LEDARE. "Min starkaste sida är min uthållighet" har Björn Borg slagit fast. Det är slitgöra att hålla sig på toppen, oavsett inom vilket område.

Den nya, mycket estetiska, filmen "Borg" skildrar kampen för att bli bäst, inte minst vilken belastning det kan vara på psyket. Genom att berätta historien igen blåser filmen liv i legenden om Björn Borg och för den vidare till nya generationer.


Björn Borg revolutionerade Sverige på flera sätt, inte bara genom sina framgångar på tennisbanan. Han var den första sportstjärnan som lämnade landet av skatteskäl, 1974. Han konstaterade lite bittert att han fick mycket kritik för flytten till Monaco, medan Stenmark mötte en helt annan förståelse när han skrev ut sig 1980. Efter Stenmarks flytt blev det praxis för sportstjärnorna, trots att situationen sedan skattereformen på 90-talet är mycket bättre.

Björn Borg var också den första svenska sportstjärnan som exploaterade sin ikonstatus genom att skapa ett personligt varumärke. Under storhetstiden spelade han alltid i Fila, och 1977 gjorde de en kollektion i hans namn.(Ärkekonkurrenten John McEnroe spelade i Nike.)

Borg slutade tävlingsspela 1981, endast 25 år gammal. 1983 tog han steget och startade klädföretaget Björn Borg Design Group med bland andra Lars Skarke och designern Rohdi Heintz. Bolaget gick i konkurs sex år senare, men 1997 började han licensiera ut sitt namn till World Wide Brand Management (WBM).

WBM bytte senare namn till Björn Borg, som noterades och i dag har ett börsvärde på 800 miljoner kronor. Största ägare är finansmannen Martin Bjäringer. 2007 köpte bolaget rätten till namnet Björn Borg för 124 miljoner kronor, och därutöver har de betalat en årlig royalty på runt två procent av försäljningen i tio år. Nu finns inte längre några affärsmässiga band mellan ikonen och varumärket.

Sannolikt har det ingen betydelse, eftersom tiden automatiskt urholkar det ursprungliga värdet. Alla varumärken måste kontinuerligt fyllas med nytt innehåll, annars dör de. Det gäller klassiska modemärken som Armani och Dior lika väl som varumärken som baseras på sporthjältar.

Tennisspelaren René Lacoste grundade sitt bolag redan 1933, den klassiska krokodilsymbolen kommer av att Lacoste kallades krokodilen för sin envishet på tennisbanan. Han gav sig aldrig. Även Fred Perry är fortfarande ett starkt levande varumärke, trots att det grundades av en tennisspelare på 1950-talet. Perry, som rökte pipa, ville gärna ha en pipa som varumärkessymbol. Det blev inte så. Men på den tiden tedde sig idén kanske inte lika absurd. Pipan signalerade stil och sofistikation.

Dagens Fred Perrys samarbete med samtida artister, som Amy Winehouse, visar hur ett gammalt sportmärke håller sig vid liv genom att hitta nya modekunder. Winehouse var så långt man kan komma från dåtidens gentlemans överklassport. Identitet är nyckelordet.

Därför lanserade bolaget Björn Borg 2016 kollektionen "Nude". Den består av underkläder i en rad mörka kulörer, och är en protest mot rasismen i att modekulören "nude" betecknas som ljusbeige trots att större delen av världens befolkning har en annan hudton.

Framgångsrika varumärken är politiskt och socialt medvetna därför att det är vägen till kommersiell framgång. Positionering handlar om var man vill vara och vilka man vill nå, hur man ser på framtiden.

Dagens unga vet inte att "kalsongmannen" spelade tennis. Snart vet de inte heller att David Beckham spelade fotboll. Personerna är bara varumärken. Och deras värde bestäms av trendkänsliga konsumenter och de bloggar och instagramkonton som de följer.

Men sportstjärnor som Björn Borg och Zlatan Ibrahimovic är viktiga på ett annat sätt för framväxande generationer. De visar att man, oavsett bakgrund, kan nå sina mål med hårt arbete. De skapar en nationell stolthet. De kan också göra att man ifrågasätter skattesystem, regler och normer på ett nytt sätt.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?