Annons

Hans Bergström: Problemet är inte skolsegregationen

DEBATT. I tisdags presenterades Pisaundersökningen för 2015 och svenska elevers resultat har förbättras. Det är avgörande att fokusera på faktorer där Sverige verkligen avviker på ett problematiskt sätt, skriver Hans Bergström, som har varit engagerad i skoldebatten i många år.

Bild:Pontus Lindahl

Sverige är tillbaka ungefär vid snittet för OECD-länderna vad gäller 15-åringars prestationer i matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Det visar nu två noggranna internationella mätningar, Timms för matematik och Pisa med fokus på naturvetenskap. Vi befinner oss där vi var för tio år sedan. Detta är självfallet en lättnad. Den värsta depressionen om skolan släpper.

Jan Björklund får också en återupprättelse. Läroplan 2011 med åtföljande kursplaner gjorde det tydligt vad elever ska lära sig i varje årskurs, något som märkligt nog inte var utsagt tidigare. Det bidrog till en ökad kunskapsinriktning. Receptet för bättre skolresultat rymmer inga märkvärdigheter:

Gör klart vad som ska läras av kunskaper och färdigheter på varje stadium.

Skapa en ordning i klassrummet som gör att tiden kan användas för effektiv undervisning.

Mät att betinget har uppnåtts.

Hjälp elever som har missat något att ta ifatt genast, så att de inte saknar någon väsentlig pusselbit för fortsättningen.

Björklunds reform åtgärdade den första punkten. Ifråga om de andra tre återstår ännu mycket.

Det tar därtill lång tid att lyfta kvaliteten i rekryteringen till läraryrket. Därför är det extra uppmuntrande att en viss vändning har kunnat komma så pass snabbt, redan genom ökat fokus på kunskap.

Sverige är förstås inte där vi bör vara. Finland, i synnerhet, men även Norge och Danmark presterar bättre. Vändningen nu måste tas som en injektion av ny kraft, inte som något skäl att pusta ut. Men det är då avgörande att fokusera på faktorer där Sverige verkligen avviker på ett problematiskt sätt. Det är alltför frestande för politiker och myndigheter att i stället driva sina vanliga käpphästar.

Vi kan då konstatera att Sverige avdelar större resurser till skolan, och särskilt till skolor i svåra områden, har högre lärartäthet och mindre klasser i snitt än övriga OECD.

Lärarlönerna är inte längre lägre, andelen fristående skolor är inte högre (och friskolorna bidrar till att lyfta Pisa-resultaten). Inte heller är svensk skola mer segregerad än i andra länder.

Tillsammans med Norge, Island och Finland har Sverige minst skillnad mellan skolor i socioekonomisk sammansättning av elevkåren bland 35 OECD-länder. Hela 31 OECD-länder har större segregation. Skolsegregationen i Sverige har heller inte ökat under 2000-talet. Variationen mellan skolor i resultat är därtill bara hälften i Sverige mot snittet för OECD, enligt den nu publicerade Pisa-undersökningen.

Var finns då de problematiska avvikelserna?

Ordningen i lärmiljön förblir ett särskilt svenskt bekymmer. Över hälften av alla svenska elever, 54 procent, uppger att de kommit för sent till skolan minst en gång under de senaste två veckorna, att jämföra med 44 procent för OECD i genomsnitt. Enligt enkäterna för Timms är störningar i klassrummet omfattande, både i årskurs fyra och i årskurs åtta.

Ifråga om vad skolforskare kallar ”Grit”, det vill säga uthållighet och förmåga att arbeta sig igenom motstånd, visade förra Pisa-mätningen att svenska elever var svaga. Det framgår inte av den svenska Pisa-rapporten 2015 hur de ligger till nu. Som professor Torkel Klingberg övertygande visat i en ny bok har träning för ”Grit” = ”karaktär” en dramatisk inverkan på skolresultat, förutom att det är viktigt för livet.

Lärar- och ledarkompetensen i svensk skola är förstås ett problem som det tar lång tid att åtgärda. Det är ingen tillfällighet att Finland och Kanada, med hård konkurrens om platserna i lärarutbildning och stark selektion av kandidater, visar överlägsna skolresultat.

Invandringen kommer länge att stressa den svenska skolan. Sverige visar en dubbelt så stor ökning i andelen elever med utländsk bakgrund mellan 2006 och 2015 som OECD i genomsnitt. Elever födda utomlands med utländsk bakgrund har hela 90 poäng lägre resultat i naturvetenskap än elever med inhemsk bakgrund. Den massiva invandringsvågen under 2014–2016, som också har bidragit till svår lärarbrist, gör inte avtryck förrän i Pisa 2018. Det vore något av ett under om Sverige då kunde fortsätta klättra i resultattabellen.

De stora och uthålliga framstegen för skolan i Tyskland, ett näraliggande land, visar att det inte krävs någon epokgörande ny forskning för att ett land ska kunna lyfta sina skolor.

Vad som däremot behövs är att nationen samlar sig till en klar och tydlig signal om ordning, höga förväntningar, ledar- och lärarauktoritet samt kunskapsfokus. Den enigheten i grundläggande paradigm för skolan finns tyvärr inte i Sverige. Detta är nog det största problemet av alla för svensk skola. Skolkommissionen skulle kunna göra något åt det i sin slutrapport i januari.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från SileonAnnons

Banker behöver växla upp tempot när BNPL-marknaden växer

I takt med konsumenternas ökande efterfrågan på flexibla betaltjänster växer marknaden för Buy Now Pay Later (BNPL) snabbt runt om i världen. Samtidigt är det många banker som halkar efter i utvecklingen och riskerar att tappa marknadsandelar om de inte agerar fort.

– Vi ser att bolag som kan erbjuda BNPL-tjänster växer och tar marknadsandelar från retailbankernas kaka där konsumentkredit är en viktig del av verksamheten. Det här gör att alla internationella banker, inklusive de svenska, nu måste börja agera på konsumenternas förändrade köpbeteenden och efterfrågan, och också börja erbjuda BNPL-tjänster, menar David Larsson, vd på Sileon.  

Det pågår ett tydligt skifte på betal- och kreditmarknaden där de yngre generationerna styr efterfrågan på den digitala och flexibla upplevelsen som BNPL-lösningar tillför. Enligt en rapport från Insider Intelligence i februari 2022 väntas marknaden för BNPL-tjänster nå ett transaktionsvärde på 680 miljarder dollar globalt redan år 2025*. Det innebär en fördubbling av den marknadsstorlek man prognostiserade för några år sedan. För att hänga med i trenden bör man dock agera snabbt, något som kan vara utmanande för banker.

– Svårigheterna för bankerna är att möta den här utvecklingen själva, då många av dem sitter fast i gammal, komplex infrastruktur. Det gör att det krävs stora resurser och tunga IT-investeringar för bankerna om de själva internt ska bygga upp en BNPL-plattform, säger David Larsson. 

Kort ”time to market”

Svenska Sileon, som verkar på den internationella marknaden, erbjuder sina kunder en flexibel och innovativ BNPL-plattform. Genom plattformen kan banker få tillgång till en fullt skalbar BNPL-funktionalitet i egen regi. 

– En BNPL-tjänst måste vara flexibel och det måste gå snabbt att få ut erbjudandet till marknaden. Med vår modulära SaaS-lösning kan bankerna lansera sitt BNPL-erbjudande på endast några veckor. Vår tjänst är enkel att använda, fullt skalbar och går att anpassa med olika erbjudanden till olika kundgrupper på olika marknader och i olika länder, förklarar David Larsson. 

Till skillnad från att bygga en BNPL-plattform internt, blir det oftast betydligt snabbare, enklare och billigare för banker att använda Sileons SaaS-lösning. Då BNPL-tjänsten är fullständigt modulär kan Sileons kunder välja om de vill använda delar av den för att utöka sitt eget betalerbjudande eller satsa på en helhetslösning.

– Vi är ganska ensamma om det här erbjudandet på marknaden. Väljer man Sileon får man även en framtidssäkring på köpet, då vi ligger i framkant och ständigt utvecklar tjänsten för att hela tiden möta konsumenternas ständigt föränderliga behov. Våra kunder kan känna sig trygga i att det är det här vi kan och som vi alla verkligen brinner för, avslutar David Larsson.  

Om Sileon

Sileon är ett globalt fintech-bolag som erbjuder en innovativ SaaS-baserad Buy Now Pay Later (BNPL) funktionalitet till banker, långivare och fintechs. Med Sileons modulära SaaS-lösning får kunder snabbt tillgång till en skalbar, kostnadseffektiv och API-baserad BNPL plattform – i egen regi.

Läs mer här 

*Statistik från Insider Intelligence, publicerad 3 februari 2022

 

Mer från Sileon

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Sileon och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera