1515
Annons

Hans Bergström: Problemet är inte skolsegregationen

DEBATT. I tisdags presenterades Pisaundersökningen för 2015 och svenska elevers resultat har förbättras. Det är avgörande att fokusera på faktorer där Sverige verkligen avviker på ett problematiskt sätt, skriver Hans Bergström, som har varit engagerad i skoldebatten i många år.

Bild:Pontus Lindahl

Sverige är tillbaka ungefär vid snittet för OECD-länderna vad gäller 15-åringars prestationer i matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Det visar nu två noggranna internationella mätningar, Timms för matematik och Pisa med fokus på naturvetenskap. Vi befinner oss där vi var för tio år sedan. Detta är självfallet en lättnad. Den värsta depressionen om skolan släpper.

Jan Björklund får också en återupprättelse. Läroplan 2011 med åtföljande kursplaner gjorde det tydligt vad elever ska lära sig i varje årskurs, något som märkligt nog inte var utsagt tidigare. Det bidrog till en ökad kunskapsinriktning. Receptet för bättre skolresultat rymmer inga märkvärdigheter:

Gör klart vad som ska läras av kunskaper och färdigheter på varje stadium.

Skapa en ordning i klassrummet som gör att tiden kan användas för effektiv undervisning.

Mät att betinget har uppnåtts.

Hjälp elever som har missat något att ta ifatt genast, så att de inte saknar någon väsentlig pusselbit för fortsättningen.

Björklunds reform åtgärdade den första punkten. Ifråga om de andra tre återstår ännu mycket.

Det tar därtill lång tid att lyfta kvaliteten i rekryteringen till läraryrket. Därför är det extra uppmuntrande att en viss vändning har kunnat komma så pass snabbt, redan genom ökat fokus på kunskap.

Sverige är förstås inte där vi bör vara. Finland, i synnerhet, men även Norge och Danmark presterar bättre. Vändningen nu måste tas som en injektion av ny kraft, inte som något skäl att pusta ut. Men det är då avgörande att fokusera på faktorer där Sverige verkligen avviker på ett problematiskt sätt. Det är alltför frestande för politiker och myndigheter att i stället driva sina vanliga käpphästar.

Vi kan då konstatera att Sverige avdelar större resurser till skolan, och särskilt till skolor i svåra områden, har högre lärartäthet och mindre klasser i snitt än övriga OECD.

Lärarlönerna är inte längre lägre, andelen fristående skolor är inte högre (och friskolorna bidrar till att lyfta Pisa-resultaten). Inte heller är svensk skola mer segregerad än i andra länder.

Tillsammans med Norge, Island och Finland har Sverige minst skillnad mellan skolor i socioekonomisk sammansättning av elevkåren bland 35 OECD-länder. Hela 31 OECD-länder har större segregation. Skolsegregationen i Sverige har heller inte ökat under 2000-talet. Variationen mellan skolor i resultat är därtill bara hälften i Sverige mot snittet för OECD, enligt den nu publicerade Pisa-undersökningen.

Var finns då de problematiska avvikelserna?

Ordningen i lärmiljön förblir ett särskilt svenskt bekymmer. Över hälften av alla svenska elever, 54 procent, uppger att de kommit för sent till skolan minst en gång under de senaste två veckorna, att jämföra med 44 procent för OECD i genomsnitt. Enligt enkäterna för Timms är störningar i klassrummet omfattande, både i årskurs fyra och i årskurs åtta.

Ifråga om vad skolforskare kallar ”Grit”, det vill säga uthållighet och förmåga att arbeta sig igenom motstånd, visade förra Pisa-mätningen att svenska elever var svaga. Det framgår inte av den svenska Pisa-rapporten 2015 hur de ligger till nu. Som professor Torkel Klingberg övertygande visat i en ny bok har träning för ”Grit” = ”karaktär” en dramatisk inverkan på skolresultat, förutom att det är viktigt för livet.

Lärar- och ledarkompetensen i svensk skola är förstås ett problem som det tar lång tid att åtgärda. Det är ingen tillfällighet att Finland och Kanada, med hård konkurrens om platserna i lärarutbildning och stark selektion av kandidater, visar överlägsna skolresultat.

Invandringen kommer länge att stressa den svenska skolan. Sverige visar en dubbelt så stor ökning i andelen elever med utländsk bakgrund mellan 2006 och 2015 som OECD i genomsnitt. Elever födda utomlands med utländsk bakgrund har hela 90 poäng lägre resultat i naturvetenskap än elever med inhemsk bakgrund. Den massiva invandringsvågen under 2014–2016, som också har bidragit till svår lärarbrist, gör inte avtryck förrän i Pisa 2018. Det vore något av ett under om Sverige då kunde fortsätta klättra i resultattabellen.

De stora och uthålliga framstegen för skolan i Tyskland, ett näraliggande land, visar att det inte krävs någon epokgörande ny forskning för att ett land ska kunna lyfta sina skolor.

Vad som däremot behövs är att nationen samlar sig till en klar och tydlig signal om ordning, höga förväntningar, ledar- och lärarauktoritet samt kunskapsfokus. Den enigheten i grundläggande paradigm för skolan finns tyvärr inte i Sverige. Detta är nog det största problemet av alla för svensk skola. Skolkommissionen skulle kunna göra något åt det i sin slutrapport i januari.


Innehåll från MölnlyckeAnnons

Mölnlycke vill utveckla sårvården med ny teknik

Malin Andersson, Global Vice President Wound Care R&D.
Malin Andersson, Global Vice President Wound Care R&D.

Mölnlycke, ett världsledande företag inom medicinteknik, utvecklar lösningar för att förbättra vårdkvaliteten i alla vårdmiljöer. Nu står företaget inför ett kompetensskifte när man vill utveckla nästa generations sårvård med ny teknik.

– Det handlar om att alla sår ska få optimal behandling, genom att rätt diagnos och rätt beslut kring behandling görs vid rätt tidpunkt. Man pratar om ”smarta sårvårdsprodukter”, där digitala lösningar och sensorer kan komma att vara mycket viktiga komponenter. Vi är övertygade om att detta är en del av framtiden inom sårvård, säger Malin Andersson, Global Vice President Wound Care R&D. 

För Investor-ägda Mölnlycke är sårvård (Wound Care) det största av företagets fyra affärsenheter, där Operating Room Solutions, Gloves och Antiseptics är de andra. Det Göteborgs-baserade företaget har en lång och stolt historia inom sårvård. Det var Mölnlycke som förändrade sårbehandlingen i grunden när man i början av 90-talet utvecklade Safetac®-teknologin, en lösning som innebär både mindre smärta och minskade skador på huden för patienten vid förbandsbyten.

– Vi drivs av ett starkt kundfokus och innovationsanda. Det finns en passion och drivkraft att göra skillnad för patienter och sjukvården med våra produkter och lösningar, säger Malin. 

Mölnlycke är ett globalt företag med ungefär 8 000 anställda världen över, en storlek som möjliggör snabba beslut och öppenhet för att testa nya lösningar. Det blev tydligt under pandemins första tid, där företaget var snabbt att ställa om och hitta flexibla lösningar för att stötta sjukvården i en svår situation samtidigt som nya arbetssätt för den egna personalen utvecklades.

Behov av kompetensskifte

Mölnlycke bedömer att sårvårdsbranschen nu står inför ett teknikskifte, där ny teknik skulle kunna innebära digital diagnostisering och övervakning av sårläkningen sker i realtid. Om sådan teknik utvecklas och förfinas skulle läkningstiden av ett sår kunna bli kortare samtidigt som effektiviteten i vården för kroniska och svårläkta sår förbättras.

Mölnlycke ser ett stort behov av en rad olika kompetenser för att kunna driva på teknikskiftet. Det handlar dels om ingenjörer med erfarenhet av att jobba med kundnära produktutveckling av sjukvårdsprodukter med erfarenhet inom nya material, konstruktion och industriell design, men också att knyta till sig personer från andra branscher med kompetens inom t.ex. sensorteknik, elektronik och mjukvara. 

Det handlar om långsiktiga kunskapsinvesteringar, betonar Malin, och menar att det är en trygghet att ha en ägare som Investor, som har ett långsiktigt perspektiv och en stor tro på forskning och utveckling.

– Det är en spännande resa vi har framför oss. Vi vill göra skillnad inom sårvården och söker nya taggade medarbetare som vill vara med oss och förverkliga den här visionen, avslutar hon.

Läs mer om de tjänster inom produktutveckling som finns tillgängliga på Mölnlycke just nu.

Om Mölnlycke:
Mölnlycke är ett världsledande företag inom medicinteknik, som designar och levererar lösningar för att förbättra vårdkvaliteten i alla vårdmiljöer – från sjukhuset till hemmet. Mölnlycke har ungefär 8000 anställda världen över och ägs till 99% av Investor. 

Vill du veta mer om de lösningar som Mölnlycke erbjuder för att förbättra vårdkvaliteten, läs här.

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Mölnlycke och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?