ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS
Brexit

Handelskammaren: Låt May rädda TTIP-avtalet

  • TREPARTSAVTAL. Det ligger i Sveriges intresse att TTIP blir ett avtal mellan EU, USA och Storbritannien. På bilden Storbritanniens Theresa May och EU-kommissionens Jean-Claude Juncker vid ett tidigare möte. Foto: Alastair Grant

DEBATT. Med en förestående brexit och Donald Trumps handelspolitiska agenda står världen inför den allvarligaste förändringen av villkoren för den globala handeln på över en generation. Därför bör det transatlantiska handelsavtalet inkludera också Storbritannien, skriver Maria Rankka och Andreas Hatzigeorgiou.

Brexit innebär att EU:s inre marknad bryts upp och blir mindre, med risk för nya handelshinder i Europa, och Trumps politik kan skapa störningar i den globala handeln genom upprivna avtal och allmän osäkerhet.

För ett så handelsorienterat land som Sverige innebär dessa förändringar en enorm utmaning. Det är hög tid att återuppliva förhandlingarna om ett transatlantiskt ekonomiskt partnerskapsavtal mellan Europa och USA, det så kallade TTIP-avtalet. Men för att lyckas måste det till krafttag och nytänkande. Därför bör TTIP förvandlas till ett trilateralt avtal mellan EU, USA och Storbritannien.

Vi befinner oss just nu i en högkonjunktur och svensk ekonomi beräknas kunna växa med omkring 2,5 procent detta år. Huvudstadsregionen är draglok för jobb och investeringar. Vi ser också en tilltagande tillväxt på många håll i världsekonomin. I eurozonen ljusnar läget och amerikansk ekonomi visar fortsatt styrka.

Nulägesbilden är dock på många sätt missvisande. Tillväxten är inte lika imponerande om den kalibreras utifrån den växande befolkningen. Produktivitetsutvecklingen har inte varit lysande och den svenska arbetsmarknaden är tudelad. Mot den bakgrunden är det ytterst allvarligt att nödvändiga reformer för att stärka villkoren för näringslivet att växa och utvecklas lyser med sin frånvaro.

Den extremt expansiva penningpolitiken har dopat världsekonomin och kamouflerat politikens misslyckanden. Men när penningpolitiken sakteligen normaliseras kommer behovet av reformer att öka.

Förbättrade villkor för entreprenörer, företag och handel globalt är helt nödvändigt för att klara av utmaningarna. Specifikt måste det till bättre villkor för svenska företag att göra affärer med våra två viktigaste transatlantiska exportmarknader, USA och Storbritannien. Tillsammans står dessa två länder för nästan en sjättedel av den svenska varuexporten.

Det transatlantiska frihandels- och investeringsavtalet TTIP har förhandlats mellan EU och USA sedan 2013. De potentiella vinsterna är betydande, särskilt för Sverige. Vår BNP beräknas kunna öka med uppemot 19 miljarder kronor. Det beror på att handeln alltjämt begränsas av hinder och krångel.

Fortfarande i dag måste svenska konsumenter betala tull på en rad varor från USA. Detta gör bilar uppemot 10 procent dyrare, cyklar 15 procent dyrare, kläder 12 procent dyrare och skor 17 procent dyrare. Och på grund av regelkrångel är det i praktiken omöjligt att exportera svenska äpplen till USA. Efter brexit kan motsvarande hinder och krångel även omfatta Storbritannien.

Trots vissa framgångar i TTIP-förhandlingarna råder nu stiltje. Det finns tre förklaringar till varför utsikterna för ett ambitiöst och heltäckande TTIP, något Sverige är starkt beroende av, har försämrats i kölvattnet av brexit-omröstningen och valet av Donald Trump till president.

Britterna har tillsammans med Sverige och ett fåtal andra medlemsstater varit de främsta förespråkarna av TTIP. Utan Storbritannien i EU minskar stödet för ett ambitiöst och heltäckande TTIP. Den handelspolitiska jämvikten kommer att tippa över till vår nackdel.
Storbritannien har utgjort en magnet för amerikanskt intresse för TTIP. Ett EU utan Storbritannien är mindre attraktivt för USA att förhandla med. Detta stod klart när britternas premiärminister, Theresa May, nyligen bjöds in till Vita huset som första utländska ledare att få träffa den nya presidenten.

Eftersom TTIP är utformat som ett partnerskap mellan EU och USA innebär brexit att Storbritannien inte kommer att omfattas av avtalet i dess nuvarande utformning, om och när det blir verklighet. Därmed blir TTIP per definition mindre värt och delar av vinsterna av TTIP kan därför riskera att utebli. Storbritannien kommer förutom att behöva förhandla med EU om ett frihandelsavtal även sluta ett avtal med USA.

En lösning för att ta itu med dessa problem och förverkliga tanken på ett ambitiöst och heltäckande transatlantiskt ekonomiskt partnerskapsavtal är att förnya och förändra TTIP. Ett förnyat frihandels- och investeringsavtal behöver bygga vidare på TTIP, där Storbritannien som EU-medlem deltagit i förhandlingarna, men öppna upp för att även inkludera icke-EU-medlemmen Storbritannien.

Givetvis finns ingen brist på hinder som kan fälla en sådan lösning. Illvilja från EU:s sida gentemot Storbritannien under skilsmässoprocessen och en ovilja från britternas sida att bära de rättmätiga kostnaderna för att lämna unionen kan ställa till problem. Vissa skulle kanske hänvisa till juridiska och tekniska svårigheter. Men dessa går och bör övervinnas eftersom de potentiella vinsterna är betydande. Storbritannien skulle förmodligen vara öppet för en sådan lösning eftersom man nu formellt inte tillåts förhandla egna frihandelsavtal.

Genom ett nytt och trilateralt TTIP kan EU sluta ett avtal med sina två viktigaste transatlantiska handelsfränder samtidigt som drivkraften för USA med Trump i spetsen att förhandla med Europa upprätthålls. Svenska folket har allt att vinna på detta.

 

Maria Rankka, vd, Stockholms Handelskammare
Andreas Hatzigeorgiou, chefsekonom, Stockholms Handelskammare och forskare vid Ratio

 

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

 

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies