1515
Annons

Grymt bedrägeri att locka ensamkommande

Att flytta till ett annat land är ett stort beslut. Att ensam i ung ålder flytta till ett land långt bort är ännu större. Men med löften om en säkrare och rikare framtid tar många ändå steget.

 

 

Åren fram till hösten 2015 kunde man resa till Sverige och vara helt säker på att få permanent uppehållstillstånd om man uppgav att man var under 18 och utan föräldrar. Man behövde inte visa några papper eller identitetsbevis. Ingen kontrollerade åldern. Man fick plats på kommun-Sveriges dyraste boendeform, erbjöds plats i gymnasiet och kunde kvittera ut en hygglig dagpenning. Om man uppgav att en eller båda föräldrarna var avlidna kunde man dessutom få ut en retroaktiv efterlevandepension på 50 000 kronor.

2015 åkte 35 000 unga, i skiftande ålder, till Sverige och sökte uppehållstillstånd som ensamkommande. I retoriken höll regeringen in i det längsta fast: låt barnen komma till oss. Men efter predikan började Sverige ångra sig.

Kostnaden för bara denna migrantgrupp steg brant upp till mer än 30 miljarder, per år. Misstanken om att många var äldre än 18 gjorde att Sverige efter stor vånda började ålderstesta och inhiberade därför handläggningen av ensamkommandes ärenden.

De unga fick vänta. Rapporter om utbredd psykisk ohälsa och drogmissbruk började komma in, liksom våld på boendena. Självmord inträffade. I måndags visade Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi på Di Debatt att utbildningssituationen för ensamkommande är katastrofal. Bara 20 procent lyckas få godkänt i kärnämnena, vilket är liktydigt med att man slås ut från gymnasiet och därmed i praktiken från svensk arbetsmarknad.

På tisdagen kom Medicinalverkets första resultat av ålderstesterna. 75 procent av de som Migrationsverket bedömt som äldre och skickat för test visar sig vara över 18. "Bra att vi vet", kommenterade statsministern.

Tusentals av dessa ungdomar ska nu avvisas. Många av dem kommer att fortsätta leva i Sverige som gömda, tillsammans med de mellan 50 000 och 80 000 individer som polisen bedömer redan gömmer sig.

Av alla erfarenheter som sakta men säkert har sjunkit in i Sverige sedan 2015 är kanske den viktigaste att aldrig mer sprida ohållbara löften omkring sig. Sverige har bokstavligen aktivt lockat folk att riskera liv och framtid. Det är svinaktigt.


Lotta Engzell-Larsson: Björn Borg pionjär som varumärke

LEDARE. "Min starkaste sida är min uthållighet" har Björn Borg slagit fast. Det är slitgöra att hålla sig på toppen, oavsett inom vilket område.

Den nya, mycket estetiska, filmen "Borg" skildrar kampen för att bli bäst, inte minst vilken belastning det kan vara på psyket. Genom att berätta historien igen blåser filmen liv i legenden om Björn Borg och för den vidare till nya generationer.


Björn Borg revolutionerade Sverige på flera sätt, inte bara genom sina framgångar på tennisbanan. Han var den första sportstjärnan som lämnade landet av skatteskäl, 1974. Han konstaterade lite bittert att han fick mycket kritik för flytten till Monaco, medan Stenmark mötte en helt annan förståelse när han skrev ut sig 1980. Efter Stenmarks flytt blev det praxis för sportstjärnorna, trots att situationen sedan skattereformen på 90-talet är mycket bättre.

Björn Borg var också den första svenska sportstjärnan som exploaterade sin ikonstatus genom att skapa ett personligt varumärke. Under storhetstiden spelade han alltid i Fila, och 1977 gjorde de en kollektion i hans namn.(Ärkekonkurrenten John McEnroe spelade i Nike.)

Borg slutade tävlingsspela 1981, endast 25 år gammal. 1983 tog han steget och startade klädföretaget Björn Borg Design Group med bland andra Lars Skarke och designern Rohdi Heintz. Bolaget gick i konkurs sex år senare, men 1997 började han licensiera ut sitt namn till World Wide Brand Management (WBM).

WBM bytte senare namn till Björn Borg, som noterades och i dag har ett börsvärde på 800 miljoner kronor. Största ägare är finansmannen Martin Bjäringer. 2007 köpte bolaget rätten till namnet Björn Borg för 124 miljoner kronor, och därutöver har de betalat en årlig royalty på runt två procent av försäljningen i tio år. Nu finns inte längre några affärsmässiga band mellan ikonen och varumärket.

Sannolikt har det ingen betydelse, eftersom tiden automatiskt urholkar det ursprungliga värdet. Alla varumärken måste kontinuerligt fyllas med nytt innehåll, annars dör de. Det gäller klassiska modemärken som Armani och Dior lika väl som varumärken som baseras på sporthjältar.

Tennisspelaren René Lacoste grundade sitt bolag redan 1933, den klassiska krokodilsymbolen kommer av att Lacoste kallades krokodilen för sin envishet på tennisbanan. Han gav sig aldrig. Även Fred Perry är fortfarande ett starkt levande varumärke, trots att det grundades av en tennisspelare på 1950-talet. Perry, som rökte pipa, ville gärna ha en pipa som varumärkessymbol. Det blev inte så. Men på den tiden tedde sig idén kanske inte lika absurd. Pipan signalerade stil och sofistikation.

Dagens Fred Perrys samarbete med samtida artister, som Amy Winehouse, visar hur ett gammalt sportmärke håller sig vid liv genom att hitta nya modekunder. Winehouse var så långt man kan komma från dåtidens gentlemans överklassport. Identitet är nyckelordet.

Därför lanserade bolaget Björn Borg 2016 kollektionen "Nude". Den består av underkläder i en rad mörka kulörer, och är en protest mot rasismen i att modekulören "nude" betecknas som ljusbeige trots att större delen av världens befolkning har en annan hudton.

Framgångsrika varumärken är politiskt och socialt medvetna därför att det är vägen till kommersiell framgång. Positionering handlar om var man vill vara och vilka man vill nå, hur man ser på framtiden.

Dagens unga vet inte att "kalsongmannen" spelade tennis. Snart vet de inte heller att David Beckham spelade fotboll. Personerna är bara varumärken. Och deras värde bestäms av trendkänsliga konsumenter och de bloggar och instagramkonton som de följer.

Men sportstjärnor som Björn Borg och Zlatan Ibrahimovic är viktiga på ett annat sätt för framväxande generationer. De visar att man, oavsett bakgrund, kan nå sina mål med hårt arbete. De skapar en nationell stolthet. De kan också göra att man ifrågasätter skattesystem, regler och normer på ett nytt sätt.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?