ANNONS:
Till Di.se
LÖRDAG 18 NOV Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS & MARKNAD

Gabriel Urwitz: Riskkapitaldomar som inte anstår en rättsstat

  • RULE OF LAW? Gabriel Urwitz, grundare och ordförande i riskkapitalbolaget Segulah, är en av de 85 personer som finns bland de 580 kammarrättsdomarna om ”carried interest”. Domsluten är inte rättssäkra, anser han. Frågan om rättssäkerhet i skatteprocesser är viktig inte bara för riskkapitalister. Foto: Claes-Göran Flinck

DEBATT. De 580 Kammarrättsdomar mot 85 personer i riskkapitalbolag som nyligen avkunnats väcker en rad frågor om rättssäkerhet. Man kan tycka illa om oss riskkapitalister men är man förespråkare av en rättsstat så bör dessa frågor leda till diskussion och analys, skriver Gabriel Urwitz, Segulah.

Nyligen kom, efter tio års processande, domar från Kammarrätten i Stockholm mot 85 personer som verkat inom olika riskkapitalbolag, totalt 580 domar. Domarna innebar att för en del ska 3:12-reglerna gälla när det gäller utdelningsinkomster, för andra beskattas utdelningsinkomster som inkomst av tjänst.

Jag är själv en av dessa 85 individer.

Jag kan förstå att ingen tycker synd om oss riskkapitalister eftersom dessa mål i många fall gäller stora inkomster och det är naturligt att reagera ”att de har råd att betala”. Skatten i de olika målen är allt ifrån knappt 60 procent till 80 procent och eventuellt i vissa fall 100 procent eller högre av inkomsterna. Moraliskt kan man tycka att personer som har höga inkomster ska betala ordentligt med skatt. Jag har ingen annan uppfattning.

I en rättsstat är det dock inte eventuella moraliska uppfattningar som ska bestämma skatteuttaget utan det är lagen som gäller. Rättssäkerheten kräver att alla behandlas lika oberoende om jag gillar personen eller ej, oberoende om jag kan ha synpunkter på personens moral eller ej. Beviset att ”rule of law” gäller är att stå upp för personers lagliga rätt även om jag tycker illa om personen.

De 580 domarna väcker flera allvarliga frågor om rättssäkerheten i skatteprocesser. Vi kan i och för sig bortse ifrån dessa 580 domar som nu har drabbat oss riskkapitalister men dilemmat är att frågan om skatteprocesser och rättssäkerhet är något som gäller alla medborgare. Det är 580 domar som reser bland annat följande frågor om rättssäkerheten:

Kammarrätten har fällt 580 domar för 85 personer med sammanlagt sju domare involverade i domsluten. Inte i någon av de 580 domarna finns det en enda skiljaktig uppfattning från någon enda domare. Detta är i sig märkligt eftersom målen på flera håll innehåller olika omständigheter och flera olika delfrågor.

Den kadaverdisciplin som domarna uppvisar är i sig märklig och reser frågan om det hela har styrts med järnhand för att nå en gemensam uppfattning i alla mål oberoende av faktiska omständigheter. Kammarrätten kör även över sin egen tidigare dom i målet mot Nordic Capital och även en dom från Högsta Förvaltningsdomstolen angående att carried interest är inkomst av kapital utan någon kommentar från någon domare. Avgörande för rättssäkerheten är enskilda domares integritet.

I flera av målen har 40 procents skattetillägg utdömts, vilket är anmärkningsvärt. Målen gäller åren 2007–2010 och går alltså tio år tillbaka. Skatteverket drev från början en helt annan linje som samma kammarrätt 2013 avvisade genom att ge Nordic Capital rätt i de ursprungliga processerna. Därefter bytte Skatteverket fot och började driva processerna på nytt med en annan utgångspunkt. Dessutom sa Skatteverkets rättschef Tomas Algotsson i en intervju för nyhetsbyrån Bloomber: ”We want the tax rules to be clear and predictable.”

Men han tillade: ”However, in reality, the transaction methods and the availability of information also affect the investigation and legal process. These are complex issues, which means that the processes take time.”

Alltså, skattefrågorna som varit under behandling under mycket lång tid är ”komplexa”. Att då utdöma skattetillägg är klart provocerande. Kammarrätten höjde dessutom i flera fall Förvaltningsrättens beslut på 20 procent i skattetillägg till 40 procent utan någon närmare motivering. Av rättssäkerhetsskäl borde man kräva av domstolarna att om det gäller stora belopp så ska domstolens beslut ingående motiveras.

Den mest anmärkningsvärda rättssäkerhetsfrågan enligt min uppfattning är dock det så kallade Allmänna ombudets roll. Allmänna ombudet innebär att staten har två organ, Skatteverket och Allmänna ombudet, som samtidigt kan bedriva skatteprocess mot en enskild. I mitt fall avslår Kammarrätten Skatteverkets överklaganden men tillstyrker Allmänna ombudets.

Det hela kan liknas vid att i en duell så har staten två pistoler medan jag bara får ha en. Missar den ena av statens pistoler och jag har avlossat min pistol så har staten kvar en pistol för ett dödande skott. Allmänna ombudets konstitutionella roll är mycket otydlig och skapar enligt min uppfattning en allvarlig brist på rättssäkerhet för den enskilde. Staten kan nämligen på en och samma gång driva två processer mot den enskilde, vilket inte är tillåtet i normala civil- eller straffrättsliga processer, men tydligen är tillåtet i skatteprocesser.

I själva sakfrågan kan jag bara konstatera att Kammarrättens tolkning av 3:12-reglerna innebär en kraftig utvidgning av begreppet ”kvalificerade aktier”. De aktuella personerna har ”ansetts” vara verksamma i bolag som de rent faktiskt aldrig har arbetat i. Denna kraftiga utvidgning av reglernas tillämpningsområde är något som inte bara påverkar riskkapitalbolagen utan alla onoterade bolag. Domarna kommer att skapa stor osäkerhet om vad som nu gäller begreppet ”kvalificerade aktier”. Enligt min uppfattning har domstolen tagit på sig en lagstiftningsroll som enbart är riksdagens uppgift och inte domstolens.

Man kan tycka illa om oss riskkapitalister men är man förespråkare för att Sverige ska vara en rättsstat så bör frågorna ovan leda till diskussion och analys och konsekvenser för hur staten får driva skatteprocesser. Rättssäkerheten måste få större fokus i Sverige.

 

Gabriel Urwitz, ordförande, Segulah Advisor

 

Läs svar från Kammarrätten här.

Läs svar från Nordic Capital här.

 

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Tyck till