1515
Annons

Fyra forskare: Värna jobbskapande företag

DEBATT. Arbetslösheten är hög trots Sveriges goda ekonomi. Det är alltså strukturella orsaker som ligger bakom. Därför bör politiken skiftas om från lönesubventioner till att ge bättre villkor till mindre och växande företag, skriver forskarna Pontus Braunerhjelm, Johan Eklund, Magnus Henrekson och Arvid Malm.

VIDTA RÄTT ÅTGÄRD. Om politikerna vill minska arbetslösheten är det inte fler subventionerade jobb som är vägen framåt. I stället bör man avstå från att försämra reglerna för fåmansföretag och i stället underlätta för personaloptioner, skriver forskarna Pontus Braunerhjelm, Johan Eklund, Magnus Henrekson och Arvid Malm.
VIDTA RÄTT ÅTGÄRD. Om politikerna vill minska arbetslösheten är det inte fler subventionerade jobb som är vägen framåt. I stället bör man avstå från att försämra reglerna för fåmansföretag och i stället underlätta för personaloptioner, skriver forskarna Pontus Braunerhjelm, Johan Eklund, Magnus Henrekson och Arvid Malm.

Sveriges ekonomi har gått bra de senaste åren men arbetslösheten har ändå bitit sig fast runt 7 procent. Enligt Arbetsförmedlingen kommer bara små förändringar att ske de närmaste åren. Utöver dem som är öppet arbetslösa har många nystartsjobb, lönebidrag eller andra former av kraftigt subventionerade anställningar. 2015 handlade det om ytterligare 137.000 personer utöver de 370.000 öppet arbetslösa.

Eftersom tillväxten väntas vara god några år till finns det möjlighet för regeringen att ta tag i problemet, även om utrymmet i budgeten kommer att vara begränsat. Det är särskilt viktigt att agera nu eftersom Sverige nyligen tagit emot stora grupper invandrare, och utrikes födda är en majoritet av de arbetslösa. Utan effektiva åtgärder är risken stor att många blir fast i långvarig arbetslöshet.

I rapporten ”Skatterna och entreprenörskapet – företagsbyggande, optioner och tillväxt” lyfter vi fram vad som kan göras. Svaret från alliansregeringen 2006–2014 var att öka drivkrafterna för att skaffa sig en anställning kombinerat med stora lönesubventioner för svagare grupper, som nystartsjobb och instegsjobb. Medan jobbskatteavdraget har varit framgångsrikt är effekterna av lönesubventioner relativt svaga. De är dessutom dyra och har trängt ut riktiga jobb. Särskilt för nyanlända har instegsjobben varit ineffektiva – 2014 gick bara 7 procent vidare till en vanlig anställning.

Regeringen har efter 2014 byggt vidare på klassiskt socialdemokratiska åtgärder som Komvux, beredskapsjobb och traineejobb. Utbildningssatsningar bör dock kombineras med större lönespridning. Beredskapsjobb och traineejobb förväntas ha mycket blygsamma effekter på arbetslösheten.

Till skillnad från 1990-talskrisen handlar dagens problem inte om att hålla uppe sysselsättningen under en lågkonjunktur – snarare är det strukturella faktorer som måste angripas. Ännu mer omfattande lönestöd är därför knappast en långsiktig lösning på problemet.

Politikens fokus har legat på att öka utbudet av arbetskraft. Betydligt mindre intresse har ägnats efterfrågesidan, alltså de nya och existerande företag som måste öka antalet anställda för att arbetslösheten ska minska varaktigt. Nästan hela nettoökningen av jobb i den privata sektorn kommer från nya, små och medelstora företag.

Att skapa goda förutsättningar för att dessa företag ska växa och bli fler borde vara en av grundpelarna i regeringens strategi för att pressa ned arbetslösheten. Företag som växer och anställer ger inte bara fler jobb, de ger också ökade skatteintäkter och mindre behov av kostsamma riktade åtgärder.

Det gör det i sin tur möjligt att stärka andra delar av arbetsmarknadspolitiken, exempelvis satsningar på utbildning till nyanlända och arbetslösa.

Vad kan göras på kort sikt, utan att regeringen behöver spräcka budgettaket? En bra start vore att avstå från ytterligare skattehöjningar på just små och medelstora företag. Regeringens förslag till skärpta regler för fåmansbolag kommer att dra in 5 miljarder kronor samtidigt som skatten på vinstutdelning för många företag kommer att stiga rejält.

Många fåmansbolag kommer att få starka incitament att dela ut sina upparbetade vinster innan skattehöjningen slår till vilket temporärt ökar statens skatteintäkter.

Samtidigt leder föreslagna skattereformer till att avkastningen på att investera i små och medelstora företag minskar.

Frågan är om det är en rimlig avvägning i ett läge där just de mindre företagen bidrar mest till nya arbetstillfällen. Redan i dag har Sverige relativt få tillväxtföretag även om vi fått fram flera mycket högt värderade start-ups som dock ofta sålts till utlandet i ett tidigt skede. Till detta ska läggas förslaget om vinstbegränsning och införandet av en bankskatt.

Regeringen borde vara mer offensiv när det gäller beskattning av personaloptioner i stället för de marginella förändringar som nyligen gjorts i förhållande till fjolårets utredningsförslag. Risken är alltid hög i nya företag, även när det finns en bra affärsidé i grunden.

För att kunna dra till sig kompetenta medarbetare trots ett begränsat kassaflöde och hög risk för misslyckande behövs verktyg som kan ge de anställda en andel i framtida vinster som kompensation för lägre lön, en större arbetsinsats och högre risk. Personaloptioner är ett internationellt beprövat sätt att hantera problemet som ger nystartade företag bättre möjligheter att klara av uppstartsfasen så att de kan börja växa och anställa fler.

På längre sikt behövs en tydlig strategi för entreprenörskap och företagande. Det räcker inte med forskningssatsningar – kunskapen måste också omvandlas till samhällsnytta och jobb – det är där entreprenörskapet kommer in bilden. Konkret betyder det bättre villkor för växande företag och högre utbildning – men samtidigt sämre villkor för exempelvis skuldsättning och vinster på fastighetsmarknaden. Lönesubventioner och arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan inte ersätta en politik som långsiktigt ökar produktivitet och efterfrågan på arbetskraft.

Pontus Braunerhjelm, forskningsledare, Entreprenörskapsforum, professor, KTH
Johan Eklund, vd, Entreprenörskapsforum och professor Blekinge Tekniska Högskola och Jönköping International Business School
Magnus Henrekson, professor och vd, Institutet för Näringslivsforskning
Arvid Malm, doktorand, Entreprenörskapsforum och KTH

 

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 4.000-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Innehåll från NibeAnnons

Nibes investering i skolelever säkrar företagets framtid

Lina Simonsson är verksamhetsledare på Vetenskapshuset. Utställningen Energi och balans ger elever kunskap om energi och hållbarhet. Utställningen har tagits fram av Nibe i samarbete med Tekniska museet i Stockholm.
Lina Simonsson är verksamhetsledare på Vetenskapshuset. Utställningen Energi och balans ger elever kunskap om energi och hållbarhet. Utställningen har tagits fram av Nibe i samarbete med Tekniska museet i Stockholm.

Skolungdomars svaga intresse för naturvetenskap och teknik är ett problem för näringslivets kompetensförsörjning. I Markaryd har värmepumpstillverkaren Nibe och kommunen bestämt sig för att lösa problemet. I höstas invigde de därför Vetenskapshuset. 

Nibe startade sin verksamhet för 70 år sedan och är bland husägare välkänt för varmvattenberedare och värmepumpar. Under åren har Nibe dessutom utvecklats till ett globalt innovationsföretag med kunder över stora delar av världen. Men tillverkning och produktutveckling är kvar där allt började – i småländska Markaryd. 

Den senaste satsningen på orten är Vetenskapshuset där syftet är att öka skolelevers kunskap inom naturvetenskap och teknik. På sikt är målet att säkra det lokala näringslivets kompetensförsörjning med bland annat nya ingenjörer.

– Vetenskapshuset är en mötesplats för skola, företag och akademi. Det vi gör är att skapa tillväxt för nya idéer och kompetens. Det är en investering i samhället, säger Lina Simonsson, verksamhetsledare på Vetenskapshuset. 

Lokalerna är på nästan 3 000 kvadratmeter och besökande elever får på ett pedagogiskt och lekfullt sätt lära sig om bland annat fysik och kemi, med fokus på energi och hållbarhet. Den interaktiva utställningen ”energi i balans” är utformad så att eleverna tävlar mot varandra samtidigt som de lär sig saker. Ett av momenten går ut på att eleverna ska fördela ett hushålls kilowattimmar på till exempel varmvatten i duschen, värme i huset och, inte minst, den egna skärmtiden.

– Det gör att eleverna får en förståelse för sin energiförbrukning. Responsen på aktiviteterna har varit fantastisk och en kommentar vi fått är att Vetenskapshuset bidrar till ”hållbart samhällsbyggande på riktigt”, säger Lina Simonsson.

I en annan del av byggnaden finns Nobelprismuseets utställning ”För mänsklighetens största nytta”. Här får eleverna lära sig om upptäckter som belönats med Nobelpriset och hur dessa har påverkat samhället.

Vetenskapshuset samarbetar samtidigt med Tekniska museet i Stockholm som bidrar med material både inför och efter elevernas besök i Markaryd. Det förlänger utbildningstiden och ökar förståelsen ytterligare. Vetenskapshuset har även ett toppmodernt labb för kemilektioner. 

– Det är en väldigt stor resurs för skolorna. Det är få i Sverige som har ett så här bra labb och vi är även på gång med att bygga ett tekniklabb. 

En annan pedagogisk tillgång är att Vetenskapshuset sitter ihop med Nibes värmepumpsfabrik. Det gör att besökarna bara behöver öppna en dörr för att gå från teori till praktik – och hållbarhetstänkandet stannar inte vid tröskeln till fabriken.

– Nibes värmepumpar är klimatsmarta produkter och det är något företaget jobbat med redan från början. Hållbarhet är inte en vision för Nibe, det är ett varumärkeslöfte. 

Fakta Nibe
Nibe Group är en global koncern som bidrar till ett minskat klimatavtryck och bättre utnyttjande av energi. Bolaget utvecklar och tillverkar ett brett utbud av miljövänliga och energieffektiva lösningar för inomhuskomfort samt komponenter och lösningar för intelligent uppvärmning och styrning inom industri och infrastruktur.

Läs mer på nibe.com

Mer från Nibe

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Nibe och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?