1515

Frida Wallnor: Sverige blir isolerat utanför eurozonen

LEDARE. I slutet av den här månaden skrivs ett nytt kapitel i EU-historien. Britterna ska formellt aktivera artikel 50 i Lissabonfördraget och därmed påbörja brexit-processen. Kvar blir 27 medlemsstater utan någon plan för att förhindra att andra länder följer efter.

FRAMTIDSSCENARIER. EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker presenterade i onsdags sin vitbok med fem framtidsscenarier för EU. Nu får medlemsländerna bestämma vilken variant de föredrar. Scenariot med ”olika hastigheter” framstår som mest troligt.
FRAMTIDSSCENARIER. EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker presenterade i onsdags sin vitbok med fem framtidsscenarier för EU. Nu får medlemsländerna bestämma vilken variant de föredrar. Scenariot med ”olika hastigheter” framstår som mest troligt.Bild:Geert Vanden Wijngaert

EU-kommissionens initiativ att tvinga fram en diskussion om EU:s framtid kommer därför lägligt. Den svenska regeringen borde göra samma sak.

Det är ett märkligt lugn som vilar över Bryssel just nu, trots orosmoment som brexit, grexit-risk, Trump, migrationskris, Marine Le Pen och upptrappat våld i Ukraina. Det är som om kris har blivit det nya normaltillståndet. Att ekonomin går allt bättre är en förklaring till lugnet. Såväl tillväxt som sysselsättningssiffror ser starkare ut än på länge.

I värsta fall kan det vara lugnet före stormen. Om mindre än två veckor drar det europeiska ”supervalåret” i gång med det nederländska valet följt av presidentvalet i Frankrike i april/maj och det tyska valet i september. Utan att spekulera om resultaten kan vi konstatera att valens blotta existens gör 2017 till ett dåligt år för reformer inom EU. Med Angela Merkel fokuserad på inrikespolitiken och François Hollande som ”lam anka” i Elyséepalatset ska vi inte hoppas på några stordåd i Bryssel. Ordförandelandet Maltas försök att få till en uppgörelse kring gemensam asylpolitik innan sommaren har därför tyvärr små chanser att lyckas.

Men det innebär inte att 2017 måste gå till spillo. Supervalåret bör snarare ge regionens politiker den arbetsro som krävs för att tänka långsiktigt kring EU. Den så kallade vitbok som EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker presenterade på onsdagen är en utmärkt utgångspunkt. Där finns fem möjliga framtidsscenarier där ett innebär att fortsätta som nu. De övriga fyra spänner mellan att endast samarbeta om den inre marknaden (alltså bara fokusera på handel) och en fullt utvecklad federation.

Att fortsätta som i dag är inte ett alternativ. Stödet för unionen fortsätter att sjunka. Populistpartiernas framgångar är en annan sida av samma mynt. Den nya asylmyndighet som ska sättas upp på Malta är på flera sätt signifikativ för EU i sin nuvarande form. Det finns en god intention, att granska medlemsländernas asylpolitik med möjlighet att ingripa mot länder som inte sköter sig. Men det är tandlöst, byråkratiskt och kostar pengar. Med ingripa menas att ”utfärda rekommendationer”. Med tanke på hur vissa östeuropeiska länder ignorerat EU:s beslut från hösten 2015 om att omfördela 160 000 asylsökande mellan medlemsländerna är det svårt att se hur någon skillnad ska kunna ske utan att EU börjar med kännbara straffåtgärder.

Mer intressant är det scenario som betecknas ”olika hastigheter” – att medlemsländer som vill fördjupa samarbetet på vissa områden kan göra det medan andra får möjlighet att ”följa efter senare”. Det är i praktiken vad vi redan har, med tanke på Schengen, euron med mera.

Om supervalåret resulterar i segrar för EU-vännerna Martin Schulz i Tyskland och Emmanuel Macron i Frankrike är det möjligt att vi får ett sådant scenario ”naturligt”. En stark fransk-tysk axel kunde driva på för närmare samarbete inom exempelvis eurozonen och på försvarsområdet, medan länder som Polen och Ungern kunde hålla sig på sin kant utan att förstöra för någon annan. Till skillnad från i dag bör i så fall EU:s regionalstöd och dylikt anpassas efter ländernas delaktighet på EU-nivå. Det ska inte längre gå att åka snålskjuts.

Frågan om det svenska EU-medlemskapet skulle ställas på sin spets i ett sådant formaliserat ”two-speed”-scenario. Vill vi tillhöra ”kärnan” eller stanna på den flank som geografin har placerat oss på? Utan britterna blir vi än mer ensamma.

Det talas i Bryssel om krav på att EMU-länder som ännu inte har infört euron gör det inom tio år. Dit hör Sverige, som till skillnad från Danmark inte har ett undantag från EMU.

Det borde inte ses som ett hot utan som en möjlighet för Sverige. Lyckas unionen överleva sitt 60:e år och därtill supervalår är det ingen vild gissning att framtidens EU kommer att utgå från en starkare eurozon. Där bör Sverige vara med.


Innehåll från CenovaAnnons

Lång erfarenhet av medicinteknik – satsar nu på läkemedel

I snart 50 år har Cenova i rollen som kontraktstillverkare tillverkat och förpackat framförallt medicintekniska produkter. Tillverkningen har fokuserats på medicinteknik men omfattar även angränsade produktkategorier med liknande krav på spårbarhet, renhet och sterilitet. Produkter som till exempel används inom läkemedels- eller livsmedelsindustrin där krav på renhet är betydande.

På senare år har dock efterfrågan och intresset från marknaden visat en tydlig trend. Medicintekniska produkter som inkluderar läkemedel efterfrågas oftare. Med anledning av detta är det nu dags att skriva ett nytt kapitel i Cenovas långa historia.

* Det är en tydlig trend på marknaden. Kombinationsprodukter verkar bli allt vanligare och efterfrågan på att lägga all tillverkning och packning på ett och samma ställe ökar. Vi är ju redan vana av att ta helhetsansvar inom medicinteknisk tillverkning, där vi hanterar hela flödet från inköp till sterilisering. Det ska bli fantastiskt kul att ta steget in mot läkemedel och applicera det vi är bra på även där, säger Johannes Kask, marknadschef på Cenova.

Arbetet med att komplettera verksamheten med det nya affärsområdet har pågått en tid och startade med en GAP-analys mot befintlig verksamhet. Skillnaderna kan anses både små och stora och balansen att göra vad som krävs men att inte påverka befintliga processer och rutiner i för stor utsträckning är extremt viktig.

* Steget kan bedömas som stort, men med flera stora kunder inom läkemedelstillverkning har vi i decennier påvisat vår förmåga att leva upp till de förväntningar som krävs i den typen av tillverkning. Det ger en stor trygghet i att vi kommer att klara av resan på bästa tänkbara sätt, fortsätter Johannes.

Fakta om Cenova
Grundades:
1972
Personalstyrka: 120
Omsättning: 130 miljoner 2020
Kärnprocesser: Renrumstillverkning i form av Formsprutning, Vakuumformning, Montering, Svetsning, Limning, Förpackning samt de efterföljande processerna Packning och Sterilisering.
Cenova arbetar med allt från små innovationsbolag och startups till multinationella läkemedelskoncerner. Ingen kund är för liten eller för stor för Cenova.

Besök oss för mer information 

Mer från Cenova

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Cenova och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?