1515

Frida Wallnor: Säg inte nej till kinesiska uppköp

LEDARE. Förra året ökade de kinesiska direktinvesteringarna inom EU med 77 procent till 35 miljarder euro. Motsvarande summa för EU-ländernas investeringar i Kina landade på blygsamma 7,7 miljarder euro, en minskning för andra året i rad.

FÖREDÖMEN. Handelskommissionär Cecilia Malmström och EU- och handelsminister Ann Linde (S) bör inte ge efter för de protektionistiska vindar som blåser runt om i EU. Exempelvis finns krav på att inrätta en gemensam granskningsnämnd för utländska direktinvesteringar.
FÖREDÖMEN. Handelskommissionär Cecilia Malmström och EU- och handelsminister Ann Linde (S) bör inte ge efter för de protektionistiska vindar som blåser runt om i EU. Exempelvis finns krav på att inrätta en gemensam granskningsnämnd för utländska direktinvesteringar.Bild:Erik Nylander

Det är tydligt att den numer stabilt växande europeiska ekonomin törstar efter kinesiskt kapital, men proportionerna och obalansen väcker frågor. Hur ser egentligen Kinas strategiska intressen ut i Europa? Finns politiska motiv bakom uppköpen? Och har EU-länder verkligen råd att ställa krav på kinesisk ömsesidighet när det gäller marknadstillträde?

Kina gör ingen hemlighet av sin politik med ”national champions”, att företag inom vissa sektorer skyddas från utländsk konkurrens i syfte att göra dem ”större och bättre”. Det gäller exempelvis inom finanssektorn och telekom där det utländska ägandet är mindre än 1 procent.

Tio ledamöter i Europaparlamentet presenterade nyligen ett förslag om att även EU ska skydda vissa sektorer, med en tydlig udd riktad mot Kina. Ledamöterna beklagar sig över den snedvridna konkurrens som uppstår som en konsekvens av vissa ”utländska investerares” statliga stöd, vilket driver upp prisbilden i Europa.

De varnar för risken att europeiska bolag inom strategiskt känsliga områden som energi, transport, telekom och hälsa köps upp. För att få bukt med problemen föreslås en europeisk granskningsnämnd som ska kunna säga nej till uppköp. Ett liknande system finns redan i USA.

Det är ett intressant förslag. Men sannolikheten för att det ska bli verklighet är liten. Och det är lika bra. Det finns en lång rad problem med en sådan nämnd, inte minst svårigheten att fastställa rimliga kriterier för hur bedömningarna skulle ske. Risken för att nämnden skulle missbrukas av länder som vill gynna inhemska intressen är stor. Förslaget osar av protektionism.

Ansvarig kommissionär Cecilia Malmström är kritisk till den här typen av idéer, vilket är betryggande. I ett brev till ministrar från Tyskland, Frankrike och Italien tidigare i år skrev hon att EU:s policy att vara en av världens mest öppna marknader har tjänat unionen väl - att en spelare med EU:s tyngd har ett särskilt ansvar att försvara öppenhet globalt. Det kan låta högtravande, men kunde inte vara mer sant med tanke på de protektionistiska vindar som just nu blåser över världen.

Dessutom sker redan en nationell granskning i många EU-länder, bland annat i Tyskland. Dock inte i Sverige. Vi har till och med valt att gå längre än vad EU kräver på området. Här gäller den fria etableringsrätten inte enbart EU-medborgare utan även medborgare från tredje land. Ett kinesiskt bolag kan alltså inte nekas att etablera sig här.

Sverige är i det här avseendet ett föredöme. Och det går inte att ta miste på det ekonomiska uppsving som exempelvis Göteborgsområdet har fått tack vare kinesiska investeringar inom fordonsindustrin. Att sådana etableringar skulle kunna stoppas av en EU-nämnd vore mycket olyckligt.

Däremot kan man inte bortse från risken att den utländska konkurrensen medför ett högre prisläge, exempelvis i upphandlingsprocesser. Men det är inte anledning nog för att utestänga intressenter. Om staten ser ett behov av att behålla svenskt ägarskap av viss infrastruktur är det bättre med offentligt ägande.

Det finns dock gränser även för Sveriges öppenhet. Det är rimligt att regeringen med hänsyn till rikets säkerhet ska kunna stoppa utländska investeringar, exempelvis när det gäller infrastruktur av särskild vikt för totalförsvaret. Den utredning som i förra veckan tillsattes i ämnet kommer förhoppningsvis att komma fram till just detta.

Det tjänar ingenting till att spekulera i hur Kinas framtida politiska agenda för Europa ser ut. Däremot finns en stor poäng i att försöka etablera en så god kontakt som möjligt med landet som i allt fler avseenden håller i den globala taktpinnen på USA:s bekostnad.

Med hot eller till och med straff kommer EU-länderna knappast att få ökad tillgång till den kinesiska marknaden. Att agera som ett föredöme vore betydligt mer konstruktivt.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?