1515

Frida Wallnor: Parlamenten bör inte röra handelsavtalen

LEDARE. Efter fem år av förhandlingar lyckades EU och Kanada 2014 enas om ett frihandelsavtal som går under förkortningen Ceta.

CECILIA MALMSTRÖM. EU:s handelskommissionär kämpar för närvarande i ett allt dystrare klimat för globala handelsavtal.
CECILIA MALMSTRÖM. EU:s handelskommissionär kämpar för närvarande i ett allt dystrare klimat för globala handelsavtal.Bild:Erik Nylander.

Två år senare riskerar EU:s godkännandeprocess att fälla hela projektet. Den belgiska delstaten Vallonien har satt sig på tvären. Nu är det högst oklart hur det blir med nästa veckas planerade toppmöte där parterna skulle sjösätta avtalet provisoriskt.

När man tänker på den fullspäckade agenda som Stefan Löfven och hans EU-kollegor avhandlat under veckans toppmöte i Bryssel är det nästan skrattretande hur mycket uppmärksamhet lilla Vallonien har tagit. Som om EU inte hade nog med problem. Men i Ceta-fallet är det tveksamt om EU kan ses som ett offer för omständigheterna. Det är snarare märkligt hur man kan tillåta att ett belgiskt delstatsparlament ges vetorätt över hela processen.

Vallonerna gjorde sitt bästa under fredagens rekordbevakade parlamentssession för att skjuta upp beslutet och därmed även nästa veckas toppmöte med den kanadensiska premiärministern. En sådan försening måste inte betyda att avtalet faller. Men det är ett dåligt tecken om godkännandet drar ut ytterligare på tiden.

Lyfter man blicken från Vallonien är det tydligt att detta handlar mindre om ett bångstyrigt delstatsparlament och mer om en illavarslande tendens i Europa. Cetas öde är symptomatiskt för det ökande frihandelsmotståndet, vilket är nära besläktat med en allt starkare antiglobaliseringstrend. Nästa gång är det inte Belgien utan något annat land som sätter käppar i hjulet.

Det är dåliga nyheter för EU, där handeln med omvärlden är så central för att få fart på tillväxten. Faller Ceta innebär det förlorade affärsmöjligheter på den kanadensiska marknaden exempelvis för svenska bolag. Men det betyder också att utsikterna för att få igenom framtida, mer kontroversiella handelsavtal som TTIP med USA och det kommande med Storbritannien ser allt sämre ut.

Det är därför på tiden att EU förändrar systemet för att godkänna handelsavtal. Det finns ingen anledning att blanda in de nationella parlamenten i beslut som är delegerade till EU-nivån. Borde det inte räcka att färdiga avtal godkänns av handelsministrarna, stats- och regeringscheferna och de folkvalda i Europaparlamentet? Att tillfråga nationella parlament eller utlysa folkomröstningar, likt det nederländska fallet med Ukraina-avtalet i våras, är samma sak som att ge populister öppet mål.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?