1515

Frida Wallnor: Låt vapenköpet stärka transatlantiska länken

LEDARE. I det blocköverskridande försvarsbeslutet från 2015 slogs det fast att Sverige ska investera i ett nytt luftvärnssystem som ska vara på plats till 2020. Det är en dyr investering – affären beräknas landa på runt 10 miljarder kronor.

VAL AV LUFTVÄRN. Sverige ska upphandla ett nytt luftvärnssystem. Valet står mellan ett amerikanskt och ett franskt alternativ. Försvarsminister Peter Hultqvist bör satsa på det förstnämnda och därmed investera i Sveriges bilaterala relation till USA.
VAL AV LUFTVÄRN. Sverige ska upphandla ett nytt luftvärnssystem. Valet står mellan ett amerikanskt och ett franskt alternativ. Försvarsminister Peter Hultqvist bör satsa på det förstnämnda och därmed investera i Sveriges bilaterala relation till USA.Bild:Janerik Henriksson

Men mot bakgrund av det allt mer osäkra omvärldsläget i allmänhet och Rysslands aggressiva agerande i närområdet i synnerhet är det nödvändigt att stärka vårt försvar mot luftangrepp.

Som Dagens industri har rapporterat under de senaste veckorna har regeringen ännu inte satt ned foten om vilket system Sverige ska köpa. Men med tanke på den snäva tidsramen börjar det bli bråttom. Därför kan endast leveransfärdiga system komma på fråga, vilket begränsat det tillgängliga utbudet. Det står mellan Patriot från amerikanska Raytheon och det franska Samp/T-systemet.

Det är tydligt att det handlar om två bra alternativ. Båda systemen har utvärderats av Försvarets materielverk (FMV) och uppfyller de krav som Försvarsmakten har ställt. Men oavsett vad de båda myndigheterna förordar kommer beslutet i slutänden att fattas av försvarsminister Peter Hultqvist, alltså på den politiska nivån.

Det är på alla sätt rimligt. Det vore hyckleri att påstå att valet endast beror på operativa faktorer och pris. Det handlar lika mycket om säkerhetspolitik.

Vapenaffärer sker inte i ett vakuum. De sker i ett storpolitiskt klimat där handel mellan länder – och då särskilt köp av krigsmateriel – har ett starkt signalvärde. Ryssarna kommer inte enbart att notera att Sverige köper ett nytt luftvärnssystem. De kommer också att notera om vi handlar av USA eller av Frankrike.

Att köpa Patriot skulle dessutom sända en signal till USA om att Sverige ser ett långsiktigt värde i vår bilaterala relation, som formaliserades under fjolåret genom en avsiktsförklaring om försvarssamarbete. På motsvarande sätt skulle valet av Samp/T ses som en bekräftelse på vårt europeiska engagemang i en tid när EU rör sig mot djupare samarbete på försvarsområdet.

Så, vad ska vi välja? Mot bakgrund av hur Sveriges geopolitiska kontext för närvarande ser ut bör vi satsa på det amerikanska alternativet.

Påståendet att Patriot skulle vara dyrare över en livscykel är tveksamt om man tittar på vad man faktiskt får för pengarna. Det handlar inte om något listpris, utan kostnaden avgörs helt av vad man inkluderar i affären, som utbildning, reservdelar med mera.

Patriot har dessutom en funktion som det är mer tveksamt om Samp/T klarar. Det handlar om att kunna bekämpa taktiska ballistiska missiler, alltså mycket kraftfulla robotar likt de som Ryssland placerade i Kaliningrad i oktober 2016 (Iskander), vilket var en tydlig upptrappning av spänningsnivån.

Det franska luftvärnssystemet ska uppgraderas med motsvarande funktion, men först senare. Och då skulle Sverige troligen få bidra till utvecklingskostnaderna.

Det är osannolikt att Ryssland skulle anfalla Sverige i närtid. Men det är inget argument för att välja bort ett system som skulle skydda oss mot Putins missiler redan från 2020, nu när vi ändå köper ett nytt dyrt system. Som bekant kan förutsättningarna ändras snabbt inom världspolitiken.

Det har även hävdats att valet av Patriot skulle tvinga Sverige att dela kostnaderna för framtida uppgradering av systemet med bland andra Saudiarabien, som är en av USA:s stamkunder på vapenområdet.

Men faktum är att även Tyskland, Polen, Nederländerna, Spanien och Grekland ingår i den så kallade ”Patriot-familjen”. Det är alltså möjligt att ingå i europeiska samarbeten även om vi skulle välja bort det franska alternativet.

Det är heller inte troligt att detta skulle stänga dörren för samarbeten på andra områden inom ramen för EU-ländernas nya försvarsfond, som den svenska regeringen har ställt sig bakom.

Sedan finns det också en poäng med att investera i den transatlantiska länken, som försvagats på flera sätt sedan Donald Trumps tillträde. Att köpa Patriot skulle inte ge oss några amerikanska försvarsgarantier, men däremot vara ett sätt att stärka de långsiktiga bilaterala banden till USA. Och detta utan att behöva beblanda oss så mycket med den sittande presidenten.


Innehåll från Vectura FastigheterAnnons

Vectura bygger Stockholms nya Life science-center

Forskning, akademi och näringsliv förenas i det nya Life science-centret Forskaren. Här skapar Vectura förutsättningar för innovation mellan verksamheter. Affärer och idéer får möjlighet att växa i en miljö framtagen för kreativa samarbeten. 

Hållbarhet har präglat Forskaren från vision till första spadtag. Genom lösningar som gröna miljöer, solceller på taket och materialval med lågt koldioxidutsläpp bidrar byggnaden till en bättre framtid. Med sin runda form kommer Forskaren sticka ut i den annars strömlinjeformade Hagastaden, något som ytterligare förstärker visionen om en mötesplats för nytänkande och utveckling. 

– Forskaren är specifikt designad för att möjliggöra samverkan som kan ge mervärde. Vissa delar av centret kommer också att vara öppet för allmänheten, med syftet att öka intresset för Life science, i synnerhet bland unga. Här har vi redan inlett ett fruktbart samarbete med Tekniska museet, som kommer att presentera olika utställningar och aktiviteter, säger Micael Averborg, affärsenhetschef kommersiellt på Vectura.

En dörr till framtiden

Peter Skogh, museidirektör på Stiftelsen Tekniska museet, framhåller vikten av att erbjuda allmänheten fler ingångar till forskningens värld. I nya Hagastaden, som just nu växer fram i Stockholm, samlas några av världens mest framstående aktörer inom området och Peter ser samarbetet kring Tekniska museet, Karolinska Institutet och Vectura Fastigheter som ett nav i utvecklingen: 

– Forskaren är inte bara ett skyltfönster för den senaste forskningen utan också en öppen dörr till framtiden. Du kommer kunna utforska, upptäcka och delta i utvecklingen av framtidens Life science. Tillsammans med KI vill vi bidra till möten med profiler inom området, upplevelser och labb om det senaste. Vi vill skapa plats för tankar och dialoger som engagerar och utmanar. På vardagar blir platsen en resurs för skolelever och lärare, som kanske ger inspiration till framtida studier och jobb. Helger och kvällar kommer bjuda på allt från intressanta samtal till kreativa musik- och konstupplevelser kopplade till ämnet. Konceptet för den publika verksamheten arbetas fram nu under hösten 2021.

Dynamiska ytor – intressanta möten

Ett av de framstående bolag som kommer att dela Forskaren med Tekniska museet är strålterapiföretaget Elekta, vars ursprung är Karolinska Institutet. Mattias Thorsson, Head of Corporate Communications på Elekta, konstaterar att Forskaren är en plats där fysiska möten möjliggör såväl utveckling och samarbete, som gemenskap och kultur – en flexibilitet som utgör en naturlig del av framtidens kontor. 

– Vi ser möjligheter i husets dynamiska ytor och de intressanta möten som de kan skapa både med nya företag, akademin och vården. Vi är i början av arbetet med att utforska möjligheterna och har hittills haft goda dialoger med exempelvis vår partner Medicinska föreningen på Karolinska Institutet. 

Kombinationen av en spännande arkitektur, den centrala platsen och möjligheter till samarbete mellan akademin, sjukhuset och företag inom samma bransch på en och samma plats var således avgörande för Elektas val. 

– Vi delar Forskarens vision om att skapa nya idéer och lösningar för liv och hälsa, i dialog med andra parter som kan utmana tankesätt och gränser. Vi får också helt nya förutsättningar för att bedriva bra labbverksamhet i närhet till Elektas kontor, och att vi på bästa plats får en möjlighet att visa upp möjligheterna med strålterapi som en viktig del i cancerbehandling, avslutar Mattias.

Läs mer om att etablera verksamhet i Forskaren

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Vectura Fastigheter och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?